Vi ser idag en växande trend bland företag att erbjuda dess anställda en möjlighet till allt flexiblare arbetsformer. Förtroendearbetstiden är en del av denna utveckling och innebär att medarbetarna tillåts sköta sitt arbete uppgiftsorienterat och själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna studie undersöker åtta medarbetares upplevelser av att arbeta under förtroendearbetstid på ett företag som sedan ett antal år tillbaka har arbetat med detta koncept. Tidigare forskning visar på att de nya arbetsformerna kräver en ökad kontroll och ett ökat medvetande av individen för att avgöra arbetets förläggning och tid. Dock visar studier att individen inte alltid är fri att bestämma sin egen arbetstid, utan att det kan ses som ett nytt sätt för organisationen att i subtilare former styra sina medarbetare. Studien avser att koppla ett helhetsgrepp kring de komplexa styrprocesser som sker i två arbetsgrupper på Företag X i en fallstudieliknande undersökning, där vi har valt att använda forskningsintervjun som huvudsakligt redskap till den empiriska datainsamlingen. Detta tillvägagångssätt har kompletterats med en fältobservation samt dokumentanalys för att få ytterligare insyn i respondenternas värld under förtroendearbetstid efter en fenomenologisk tolkningsram. Vidare används en hermeneutisk utgångspunkt för att tolka och beskriva på vilka sätt respondenterna, som främst arbetar i projektform, styrs in i vissa vardagsmönster på arbetsplatsen. De teoretiska - indirekt beroende av varandra - infallsvinklarna förklarar den styrning studien uppmärksammat genom makt, kultur, normer och empowerment. Resultaten visar på att samtliga respondenter upplever sig vara styrda av sina föränderliga projektnätverk till den grad att de behöver närvara på arbetsplatsen mellan de tider verksamheten är mest aktiv samt att det därutöver finns tillgänglighetskrav bundna till respektive ansvarsområde och yrkesroll. Analysen behandlar den existerande maktbalansen mellan individ, grupp och organisation och gör anspråk på att förklara på vilka sätt denna samt dagens styrformer uppenbarar sig. I studiens slutsats diskuteras det huruvida undersökningen har besvarat vald frågeställning samt vilket bidrag den erbjuder till framtidens forskning inom fältet.