Äldre personer utgör en ökande del av samhällets population. I det allt mer digitala samhället blir teknisk kompetens nära ett måste för att ha förutsättningarna att hänga med. Allt mer komplexa apparater för att utföra något som tidigare kändes enkelt riskerar att utöka klyftan mellan den digitala och den analoga användaren. Cirka 40% av de äldre använder inte sig av internet idag, varav en fjärdedel på grund av att det uppfattas som för krångligt. I studien undersöker vi i vilken mån ett video-kommunikationsverktyg i form av en Raspberry Pi prototyp kan underlätta kommunikation för äldre personer, både med eller utan tidigare teknisk erfarenhet. Vi jämför några befintliga videosamtalsprogram för att välja det som lämpar sig bäst på en Raspberry Pi, utifrån prestanda och enkelhet att använda. Genom kvalitativa intervjuer undersöker vi huruvida verktyget möter de äldres behov, hur respondenterna håller kontakt med sin omgivning, samt hur deras tekniska erfarenhet ser ut. Resultaten av studien tyder på att utveckling av äldreanpassade system bör ha två grupper i åtanke, de som har tidigare datorvana och de som saknar detta. Utvecklingen utifrån enkelhet att använda skedde på en kostnad av funktionalitet. Detta ledde till att prototypen endast kunde möta behoven hos de utan datorvana, då de med tidigare datorvana kände behov av utökad funktionalitet.

Older people are an increasing part of the population of society. In the increasingly digital society, technical competence becomes close to a must in order to keep up. Increasingly complex devices to perform something that previously felt easy risks expanding the gap between the digital and the analog user. Approximately 40% of older people do not use the internet today, of which a quarter because it is perceived as too complicated. In the study, we investigate to what extent a video communication prototype developed for a Raspberry Pi can easen communication for elderly, both with or without prior technical experience. We compare existing video calling software to choose one that best suits a Raspberry Pi, based on performance and ease of use. Through qualitative interviews, we investigate whether the prototype meets the needs of the elderly, how the respondents maintain social contact, and the extent of their technical experience. The results of the study shows that development of systems for use of elderly should consider two different groups, those that have prior experience of computers and those who do not. The development of the prototype was based solely on simplicity of use, which was achieved at a cost of its functionality. This led to the prototype only being able to meet the needs of those who had no prior experience of computers, since more advanced users felt a need for broader functionality.