Ökad miljömedvetenhet, växande klimatpåverkan och en fortsatt teknologisk utveckling gör att demand responsive transportation (DRT), ses som ett allt mer attraktivt alternativ till traditionell kollektivtrafik för att resa hållbart. Den här uppsatsen undersöker vilka skillnader det finns med DRT-implementationer på landsbygd jämfört med i stadsmiljö, samt vilken roll interaktivitet mellan operatör och resenär kan spela för ett DRT-systems effektivitet. För att svara på detta används en systematisk litteraturstudie och två fallstudier. Resultaten visar att DRT generellt lämpar sig bättre för landsbygd än i stadsmiljö och att DRT fungerar bättre som ett komplement till traditionell kollektivtrafik än som ersättning av den. DRTs potentiella roll i samhället och möjliga framtida forskningsriktningar presenteras och diskuteras.

An increased awareness of environmental issues, climate changes and a continuing technological development makes demand responsive transportation (DRT) a more likely and attractive option for public transportation. This paper examines the differences between various DRT implementations in rural areas compared to cities. It also examines what role interacitivity can play to increase a DRT-systems efficiency. To answer this, a systematic literature review is conducted along with two case studies. The results show that DRT is generally more suited to rural areas compared to cities. It also shows that DRT works better as a complement to public transport, rather than a replacment of it. The potential role of DRT in a society and future research matters are presented and discussed.