Projektet Det KRAV-märkta barnet syftar till att normkritiskt problematisera lärande för hållbar utveckling. Hur bidrar denna praktik till att skapa normer för vem som är ”den goda” respektive ”den icke-önskvärda” människan? Studien, som analyserat läromedel och policydokument, visar hur skillnader mellan Vi och De Andra (re)produceras. Utifrån en idé om svensk exceptionalism konstrueras Vi som förnuftiga, altruistiska och utvecklade medan De Andra som okunniga och i behov av Vår hjälp. Det KRAV-märkta barnet är också handlingskraftigt och optimistiskt, medan uppgivenhet och ilska inte passar in i diskursen. Skyddet mot ”improduktiva” känslor blir att “göra saker” i termer av symbolhandlingar. Idén om “nödvändiga kunskaper” gör det KRAV-märkta barnet objektivt, teknologiskt lösningsinriktat och till en medveten konsument. Detta post-politiska förhållningssätt döljer strukturella orättvisor bakom individuella handlingsmöjligheter och det enskilda ”barnet” blir ansvarigt för hållbarhetsfrågorna.