Kunskapsöversikten syftar till att undersöka historiemedvetandets betydelse för elever och hur undervisningen kan främja elevers utveckling av denna förmåga. Den svenska läroplanen lyfter tydligt fram historiemedvetande som ett centralt mål, men ger begränsad vägledning om hur undervisningen bör utformas.

Materialet består av vetenskapliga artiklar insamlade från databaserna ERIC, ERC och Swepub. Urvalet omfattar 13 artiklar som analyserats med fokus på hur historiemedvetande definieras, utvecklas och integreras i undervisningen.

Resultaten visar att historiemedvetande bör ses som en komplex och reflexiv förmåga där elever kopplar ihop dåtid, nutid och framtid. Centrala komponenter inkluderar utveckling av historiskt tänkande, narrativ kompetens, förståelse av historiebruk och integration av substantiell kunskap och disciplinära färdigheter. Forskningen betonar vikten av att arbete med historiebruk och multipla perspektiv används som didaktiska verktyg för att stimulera reflektion, kritiskt tänkande och identitetsskapande.

Slutsatsen är att ett utvecklat historiemedvetande ger elever möjligheter att förstå historiska processer, reflektera över samhälle och identitet samt agera i relation till samtiden.

Historieundervisningen behöver därför förena faktakunskap med reflexiva och tolkningsbaserade moment, där lärare använder historiebruk och narrativ kompetens som verktyg för att stödja elevernas utveckling. Vidare forskning bör undersöka konkreta undervisningsmetoder som kombinerar faktakunskap och historiemedvetande.