Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för vad forskningen säger om hur man som lärare i ämnet Samhällskunskap kan upptäcka särbegåvade elever. Forskningsunderlaget har tagits fram genom en systematisk sökprocess i ett flertal databaser, såväl svenska som internationella. Resultatet visar på att det finns flera olika teoretiska synsätt gällande särbegåvning som fenomen och särbegåvade som elevgrupp. Utmärkande drag och förmågor hos särbegåvade lyfts fram och så även den form av undervisning som särbegåvade elever behöver få för att de ska kunna nå sin fulla potential. Resultatet belyser även det som inom forskningen kallas för dold särbegåvning, dvs. att man döljer sin särbegåvning då man upplever att den inte är tills ens fördel inom skolvärlden. I kunskapsöversiktens avslutande avsnitt kommer vi till slutsatsen att det finns tydliga kopplingar mellan de förmågor som särbegåvade elever generellt uppvisar och de förmågor som ämnet samhällskunskap ämnar utveckla. På samma sätt finns det ingen motsättning mellan det arbetssätt som särbegåvade behöver för att nå sin kapacitet och det arbetssätt som man som lärare i Samhällskunskap kan skapa. Således borde det finnas goda möjligheter för lärare att upptäcka särbegåvade i Samhällskunskapen. En avslutande diskussion lyfts även rörande utmaningar med begrepp som intelligens och särbegåvning, samt kring de risker som uppstår om man inte upptäcker särbegåvade.