Bakgrund: Inom palliativ- och cancervård är negativ påverkan på välbefinnandet vanligt förekommande. Musik har visats ha en smärtstillande, ångestreducerande och förbättrande effekt i livets slut. Anledningen till att musik inte har använts mer i vården beror på okunskap, hos bland annat sjuksköterskor, om musik och dess inverkan på patienten. Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa litteratur om patienters erfarenheter samt anhörigas uppfattning om patienters erfarenheter, av musik inom palliativ vård och cancervård. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats för att resultatet skulle svara på patienters erfarenheter av musik. Därefter utformades sökblock och söktermer och databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sedan granskades, sammanställdes och temakodades tio vetenskapliga studier till fem olika huvudteman och fem underteman. Resultat: Utifrån de tio studierna framkom det fem huvudteman. Det mest förekommande temat var att musik var avslappnande, vilket i sin tur lindrade ångest och stress. Ytterligare kunde musik distrahera patienter, ofta från obehag såsom smärta, ångest eller stress. Det tredje temat var att musik kan framkalla minnen, både positiva och negativa. De positiva aspekterna kunde vara glada barndomsminnen, minnen av meningsfulla människor i livet eller att patienten minns personen innan diagnosen. De negativa aspekterna kunde vara att musik framkallade ånger från deltagarnas förflutna och således kunde de få en känsla av ångest. Vidare kunde musik även underlätta kommunikation och relationer, bland annat genom att den fungerade som både icke-verbal och verbal kommunikation. Relationer stärktes genom att känna samhörighet till gruppen vid skapande av musik. Slutligen kunde musik inverka både negativt och positivt på sinnesstämningen hos patienterna. De positiva sinnesstämningarna bestod bland annat av glädje och lycka medan de negativa kunde vara obehag. Konklusion: Litteraturstudien tyder på att musik kan vara ett lämpligt redskap inom palliativ- och cancervård för att förbättra välbefinnande.

Background: Adverse influences are commonly present on the well-being in palliative and cancer care. Music has shown to be analgesic, anxiety reducing and to have an improving quality in the end of life. The reason music has not been used in nursing is due to the lack of knowledge in music’s impact on patients among nurses. Aim: To compile literature on patients’ experiences, as well as the caregivers’ perception on the patients’ experiences, in music within palliative and cancer care. Method: In order to make the results meet patients’ experiences of music, a qualitative study design was used. Furthermore, search boxes and search terms were developed and the database searches were done in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Additionally, ten scientific articles were viewed, compiled and coded into five different head themes and five different subthemes. Results: Five head themes submerged from the ten articles. The most common theme was that music was relaxing which reduces anxiety and stress. Additionally, music could distract patients from discomfort such as pain, anxiety and stress. The third theme that emerged was that music could provoke both negative and positive memories. The positive memories could originate from the childhood, loved ones or make the patient remember the person before the diagnosis. The negative aspects of music could be provoked regrets from the patient’s past, leading to anxiety. Furthermore, music could also ease communication through verbal and non-verbal communication. Relationships were strengthened through a sense of belonging to the group whilst creating music. The final theme that emerged was that music could facilitate positive and negative moods. The positive could be happiness and joy whilst the negative could be discomfort. Conclusion: The literature review suggests that music could be a useful resource within palliative and cancer care.