Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är en vidareutveckling av agensbegreppet. I uppsatsen undersöks skildringar av aktörer och strukturer med hjälp av agensbegreppet. Agens används för att möta skildringar som uttrycks i svenska historieläroböcker mellan åren 1942–2022, i förhållande till det historiska sammanhanget som jag beskriver som europeiska geografiska världsresor, mellan åren 1400–1600. För att undersöka beskrivningar av agens och avsaknad agens operationaliseras agensbegreppet, vilket dessutom undersöks vidare som historiedidaktiskt perspektiv samt verktyg.

Teori: Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen bygger i huvudsak på Roberto Ungersförståelse av agensbegreppet, vilket grundas i synen på relationen mellan aktör och struktur samt förståelsen av agens som avgörande för att förstå samverkan mellan samhälle och aktörer. I uppsatsens utvecklas Ungers teori och förenas med historiedidaktiska perspektiv för att kontextualisera relationen mellan aktör och struktur samt för att nyansera skildringar av agens. Detta leder fram till uppsatsens två modeller, varav den ena formulerar den teoretiska utgångspunkten och den andra föreslår en nyansering av agens och avsaknad agens enligt fyra kategoriseringar: acceptans, tolerans, aktion och motstånd.

Metod: För att undersöka skildringar av agens och avsaknad agens används uppsatsens fyra kategoriseringar: acceptans, tolerans, aktion samt motstånd. Begreppen används i förhållande till det empiriska underlaget för att uppfatta skildringar av agens och avsaknad agens genom att koda ett avgränsat historiskt område kopplat till europeiska geografiska världsresor mellan åren 1400–1600.

Resultat: Resultaten visar att med stöd i uppsatsens fyra agensbegrepp, kan skildringar i det empiriska underlaget, analyseras och nyanseras genom att peka på ett huvudsakligt narrativ. Det huvudsakliga narrativet pekar på en marginell skillnad i framställningen av europeiska aktörer och utomeuropeiska aktörer. Europeiska aktörer tolkas i skildringarna med betydligt större agens än de utomeuropeiska aktörerna. Samtidigt belyser resultatet att operationalisering av agens enligt fler distinktioner, kan ge betydande nyansering i vilken sorts agens och avsaknad agens som kan utläsas. Sistnämnt går det att understryka att vidare utveckling av agensbegreppet torde ge elever och lärare, bättre perspektiv och verktyg för att stärka elevers historiska orientering.

Slutsats: I slutsatsen betonas vikten av att fortsätta utmana och nyansera skildringar i historiska narrativ. Agens och avsaknad agens går att använda för att uppmärksamma historiska narrativ. Agensbegreppet, med acceptans, tolerans, aktion och motstånd ärett sätt för att möta historiska beskrivningar, men det behövs fler perspektiv om vi ska möta framtida dikotomier, som troligen lär växa fram över tid.

Purpose: The overarching purpose of this thesis is to further develop the concept of agency. The thesis examines depictions of actors and structures using the concept of agency. Agency is employed to analyze representations found in Swedish history textbooks from 1942 to 2022, in relation to the historical context described as European geographic explorations between the years 1400 and 1600. To investigate descriptions of agency and the absence of agency, the concept is operationalized, and its application as both a historiographical perspective and a pedagogical tool is further explored.

Theory: The theoretical foundation of this thesis is primarily based on Roberto Unger's understanding of the concept of agency, which is rooted in the relationship between actor and structure and the recognition of agency as crucial for understanding the interaction between society and actors. In this thesis, Unger's theory is expanded and integrated with historiographical perspectives to contextualize the relationship between actor and structure, and to refine depictions of agency. This leads to the development of two models in the thesis: one that articulates the theoretical framework and another that proposes a nuanced understanding of agency and the absence of agency through four categorizations: acceptance, tolerance, action, and resistance.

Method: To investigate depictions of agency and the absence of agency, the thesis employs the four categorizations: acceptance, tolerance, action, and resistance. These concepts are applied to the empirical material to discern depictions of agency and the absence of agency by coding a specific historical area linked to European geographic explorations between 1400 and 1600.

Results: The results indicate that, with the support of the thesis's four concepts of agency, depictions within the empirical material can be analyzed and nuanced by identifying a primary narrative. The main narrative highlights a marginal difference in the portrayal of European and non-European actors, with European actors being depicted with significantly more agency than non-European actors. Simultaneously, the results underscore that the operationalization of agency through additional distinctions can provide substantial nuance in the types of agency and the absence of agency that can be discerned. Lastly, it can be emphasized that further development of the concept of agency could provide students and teachers with better perspectives and tools to enhance students' historical orientation.

Conclusion: The conclusion emphasizes the importance of continuing to challenge and refine depictions in historical narratives. Agency and the absence of agency can be utilized to draw attention to historical narratives. The concept of agency, with its dimensions of acceptance, tolerance, action, and resistance, offers one approach to engaging with historical descriptions, but additional perspectives are needed to address future dichotomies, which are likely to emerge over time.