Det sociala landskapet, förutsättningarna och marknaden för köp av sexuella tjänster har förändrats och differentierats avsevärt de senaste decennierna. Faktorer som globalisering, migration och fri rörlighet samt den tekniska utvecklingen och internet har förändrat förutsättningarna för hur köp och försäljning av sexuella tjänster genomförs.

I takt med samhällets förändring finns idag ett större konsumtionsutrymme med en större differentiering och specialisering på konsumtionsmarknaden. Samhällsförändringarna har också i vissa fall lett till ökad social differentiering, ökade socioekonomiska skillnader och ökad social utsatthet bland vissa grupper. Sex mot ersättning som företeelse är mångfacetterad och de personer som säljer och köper sexuella tjänster är en heterogen ansamling individer.

Människors livsvillkor, uppehållsstatus i Sverige och socioekonomiska situation är några av många faktorer som påverkar motiven för att sälja eller köpa sex samt vilken funktion sex mot ersättning får för personen. Detta är intressant i relation till individens upplevelser av den egna och andras utsatthet, eventuellt behov av hjälp och stöd samt hur detta förhåller sig till välfärdssamhällets möjligheter att bistå med hjälp och stödinsatser.

Syftet med studien är att belysa hur köp av sexuella tjänster konstrueras, tolkas och förstås utifrån den köpande partens perspektiv. Vidare kommer studien att undersöka hur sexköp konstrueras som ett socialt problem genom olika välfärdsinsatser på fältet. Studien består av två delstudier där delstudie ett är en fallstudie som undersöker hur sexköp konstrueras, tolkas och förstås utifrån den köpande partens perspektiv, med fokus på funktion, sexualitet, nära relationer, utsatthet och välfärdsinsatser. Den andra delstudien fokuserar på konstruktionen av sexköp som ett socialt problem, hur detta har format och påverkat välfärdsarbetet inom fältet samt hur detta kan ses i relation till målgruppens upplevelser.

Projektet genomförs vid Institutionen för socialt arbete på Malmö universitet. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt projektet (EPN beslut 2017/983).