Åderförkalkning och dess kliniska konsekvenser är den ledande dödsorsaken i västvärlden. Hittills har forskningen visat en hel rad indikatorer associerade med ateroskleros som bl.a. inkluderar de relativa koncentrationerna av lipoproteinpartiklar. I nuläget dör trots det många patienter med ”normala" värdeprofiler av aterosklerosrelaterade sjukdomar d.v.s. utan påvisad risk.

Både sammansättning och struktur påverkar lipoproteinernas benägenhet till plackbildning och därmed till åderförkalkning. Genom att bestämma kopplingen mellan lipoproteinernas sammansättning och struktur samt olika lipoproteiners interaktioner med blodkärlsytor, kan man utöka förståelsen av de initiala molekylära händelserna som leder till åderförkalkning. Detta kan leda till utvecklingen av mer specifika markörer för åderförkalkningsdiagnostik. För detta krävs systematiska strukturella studier av partiklar renade från blod från patienter med framgången åderförkalkning, med olika lipoproteinblodvärdeprofiler.

Partiklarnas struktur kommer att bestämmas med röntgen- och neutronspridningstekniker, medan deras specifika sammansättning kommer att bestämmas med masspektrometri. Vi kommer att fokusera på de så kallade ”onda” och ”goda” kolesterolet. De kommer att analyseras både från patienternas blod, och även utifrån rekonstituerade partiklar med förbestämt komposition. På detta sätt kommer vi att studera även den molekylära växelverkan som sker mellan dessa partiklar och blodkärlsytor.

Resultaten från denna forskningen kommer att leda till nya insikter i de molekylära mekanismer som ligger bakom plackbildande och rollen hos dessa viktiga biologiska markörer. Denna information kommer i sin tur att öppna upp för utvecklingen av inte bara bättre och mer specifika diagnostiska verktyg men även nya behandlingsstrategier i kampen mot hjärt- och kärlsjukdomar.