Om projektet
Synen på sopor är paradoxal. Å ena sidan ses de som ett problem som måste hanteras, som symboler för en ohållbar konsumtion. Å andra sidan växer det nu fram en marknad kring avfallet, vilket innebär att det i vissa aspekter finns för lite sopor i samhället. Det som en gång varit sopor genomgår en materiell, ekonomisk och kulturell förvandling till att bli värdefull biogas, uppvärmning, gödningsmedel och så vidare. Det värdelösa och bortkastade blir värdefullt och åtråvärt. I denna nya ”sop-regim” växer nya värden, företeelser, ting och professioner fram, t.ex. i form av sopmäklare, sopimportörer och fluglarver som förvandlar spillvatten och matavfall till biogas.
Värdekonflikter kring samhällets beroende av sopor
Projektet undersöker de mångfacetterade värdeomvandlingar av biologiskt avfall i vad som ofta benämns som den gröna ekonomin. Särskilt intresserade är vi av de värdekonflikter som uppstår då samhället blir beroende av sopor, samtidigt som det ur hållbarhetssynpunkt finns ett behov av en minskad konsumtion. Hur hanteras dessa ekologiska, ekonomiska och kulturella konflikter och vad uppstår i och genom hanteringen av dem? Vilka nya praktiker och professioner blir viktiga? Vilka värden är det som smälter samman, krockar eller kanske bara skaver mot varandra? Hur hanteras dessa värdetransformationer av inblandade aktörer? Hur dras gränser mellan det värdefulla och det värdelösa, och vilka konsekvenser får dessa gränsdragningar ur ett hållbarhetsperspektiv?
Belyser strukturella paradoxer i sophanteringen
Detta projekt syftar till att belysa strukturella paradoxer i sophanteringen inom den gröna ekonomin genom att undersöka konkreta praktiker av sop-omvandlingar. Genom denna studie vill vi öka förståelsen av vilken betydelse denna nya ekonomiska sfär får för dels synen på hållbar konsumtion, dels de aktörer som befinner sig i denna växande verksamhet. Empiriskt följer vi matavfall och spillvatten bortom hushållens hantering, och de processer, organismer och individer som omger dessa former av sopor i två olika etnografiska delstudier:
- Kommunal hantering av matavfall och spillvatten;
- hur teknologiska innovationer för sophantering tar plats i forsknings- och företagssammanhang. Empiriska data kommer att bestå av intervjuer och observationer, men även relevanta dokument.
Analytiskt är projektet inspirerat av vetenskap-och teknikstudier (STS) såväl som värderingsstudier, vilka tillsammans ger möjlighet att studera hur omvandlingar av materialiteter, värden och arbeten går till i praktiken, sett i en organisations- och samhällskontext. Teorin bjuder även in till att inte bara studera mänskliga aktörer utan även alla de djur och organismer som används i samband med omvandlingar av organiskt avfall: fiskar, musslor, bakterier, fluglarver osv. Vad har dessa för betydelse i värdeomvandlingarna?