I detta projekt står likheterna och skillnaderna mellan professionella och vardagliga sätt att läsa skönlitteratur i centrum. Mer specifikt kommer projektet att undersöka professionella läspraktiker så som de utövas av lärare och studenter i ämnet litteraturvetenskap samt vardagliga läspraktiker så som de kan komma till uttryck i privata läsecirklar och andra informella fora för delad läsning – däribland Bushwick Book Club, som är ett koncept för litteraurförmedling som utvecklats i New York men som sedan några år även har en lokalavdelning i Malmö. Projektet vill utmana och problematisera den inom litteraturteorin starka föreställningen att den litteraturvetenskapliga läsningen kännetecknas av analytisk distans och den vardagliga av naiv inlevelse. Vår hypotes är att relationen mellan inlevelse och distans är dialektisk och långt mer komplicerad och mångfacetterad än så.
Den senaste statliga Litteraturutredningen (SOU 2012:65) betonar liksom återkommande storskaliga undersökningar som PISA och PIRLS att läsförmågan hos delar av befolkningen fortsätter att försämras. Oron för vad som skall hända med litteraturläsningen i det nya medielandskapet är särskilt utbredd. Klyftan mellan professionella läsare och ”vanliga” läsare påstås ha ökat drastiskt de senaste decennierna. Detta måste i så fall ses som ett stort problem och något av en ödesfråga för litteraturstudiernas framtid. Om gapet är så stort som det påstås blir litteraturvetenskapens så omtalade legitimitetskris allt mer akut. Det övergripande syftet med projektet är att tränga bakom de ofta svepande krisdiagnoserna och genom kvalitativa fallstudier av faktiska läspraktiker identifiera och analysera signifikanta skillnader och likheter mellan professionella och vardagliga sätt att läsa. Ett alltför ensidigt betonande av läsningens problem och brister riskerar att skymma sikten för det engagemang och den lust som trots allt präglar många människors såväl professionella som privata umgänge med skönlitteraturen. En viktig och nödvändig bakgrund för projektet är att villkoren och formerna för skönlitterär läsning förändrats radikalt i ett nytt medielandskap präglat av ökad konkurrens om uppmärksamhet och diversifiering av teknologier för fiktionsförmedling. I förlängningen kan projektets resultat ge viktiga impulser till en förnyelse av det litteraturförmedlande och litteraturpedagogiska arbete som bedrivs både inom och utanför utbildningssystemet.
Centrala forskningsfrågor är:
- Hur karakteriseras och värderas egentligen skillnaderna mellan ”vanliga” läsare och professionella läsare i litteraturteorin och litteraturdidaktiken?
- Vilka olika läsarter (sätt att läsa) kan urskiljas i de professionella respektive icke-professionella läspraktikerna? Vilka är de signifikanta skillnaderna och likheterna och hur kan dessa förklaras?
- Vilka motiv för och förhållningssätt till läsning artikuleras av informanterna? Vilka är de signifikanta skillnaderna och likheterna och hur kan dessa förklaras?
- Hur påverkar det nya medielandskapet och de nya teknologierna för fiktionsförmedling läspraktikerna och förhållningssätten till litteratur hos de olika läsarkategorierna?