Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Engström, Alexander, Fil. Dr.ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0825-1838
Publikationer (10 of 16) Visa alla publikationer
Engström, A., Lundgren, I. & Svalin, K. (Eds.). (2024). Samverkan mellan polis och universitet: Studentarbeten från kursen Kriminologi : Tillämpning. Malmö: Malmö universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samverkan mellan polis och universitet: Studentarbeten från kursen Kriminologi : Tillämpning
2024 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö: Malmö universitet, 2024. s. 301
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Kriminologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-66302 (URN)10.24834/isbn.9789178774647 (DOI)978-91-7877-464-7 (ISBN)978-91-7877-463-0 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-03-12 Skapad: 2024-03-12 Senast uppdaterad: 2024-03-12Bibliografiskt granskad
Engström, A. & Kronkvist, K. (2023). Examining experiential fear of crime using STUNDA: Findings from a smartphone-based experience methods study. European Journal of Criminology, 20(2), 693-711
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Examining experiential fear of crime using STUNDA: Findings from a smartphone-based experience methods study
2023 (Engelska)Ingår i: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 20, nr 2, s. 693-711Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Situational data have become more frequently used in research on offending and victimization. However, one outcome that has received less attention is fear of crime. The current study uses situational data collected through a smartphone application (STUNDA) to examine fear of crime as it is experienced in daily life among a sample of university students. Roughly 1200 situations reported by 129 students were analysed using generalized estimating equations. The results indicate that experiential fear of crime, in the form of worrying about victimization, is related to features of the immediate settings. More specifically, the odds ratio for experiencing fear of crime is significantly higher in places away from home and after dark, whereas social activities are associated with a significantly lower odds ratio, net of individual-level controls (gender, age, previous victimization and fear propensity). Yet, fear propensity, measured here using items that refer to an individual’s general worry about victimization, has an independent significant effect on fear of crime. As a result of the study’s convenience sample, the generalizability of the findings is limited, but a more general theoretical conclusion can nonetheless be drawn; features of settings and individual characteristics are both of importance. Further, the use of experience methods via a smartphone application provided detailed and unique situational data, which suggests that future research should further employ these methods to study situational phenomena such as fear of crime.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2023
Nyckelord
Ecological momentary assessment, experience sampling method, experiential fear of crime, fear of crime, situation, smartphone application
Nationell ämneskategori
Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
Forskningsämne
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-44813 (URN)10.1177/14773708211035301 (DOI)000679485000001 ()2-s2.0-85111482864 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2021-08-12 Skapad: 2021-08-12 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Engström, A. (2022). Ett handledarperspektiv på relationen mellan handledare och student. Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL), 3(2)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ett handledarperspektiv på relationen mellan handledare och student
2022 (Svenska)Ingår i: Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL), E-ISSN 2004-4097, Vol. 3, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Handledning av studentuppsatser förknippas kanske primärt med textkritik och andra konkreta aspekter av handledningsprocessen. I denna text ligger fokus istället på relationen mellan handledare och handledd och hur denna kan betraktas som en viktig och kanske ibland förbisedd del av handledningsprocessen. Från en utgångspunkt om att relationen alltid finns, oavsett om den är bra eller dålig, beskriver denna reflektion ett handledarperspektiv på relationen mellan handledare och handledd. Detta innefattar reflektioner om själva relationsskapandet, alltså hur vi agerar som handledare för att bidra till att skapa en god relation. Andra aspekter som också lyfts fram är relationens roll för studentens självständighet och hur relationen kan få en betydelse efter att handledningen är avslutad. Avslutningsvis diskuteras även några hinder för relationen mellan handledare och handledd. 

Abstract [en]

The supervision of student theses is mainly directed at concrete aspects, such as providing feedback on texts. This text switches focus to the relationship between the supervisor and the student and argues that this is a fundamental and perhaps sometimes overlooked part of the supervision process. Departing from the fact that there is always some kind of relationship between the supervisor and the student, this reflection describes a supervisor’s perspective on this relationship. This includes reflections regarding the formation of relationships and what we may do to improve them. Other aspects are also discussed, including student independence and the relationship after completion of the thesis. Some obstacles to establishing a good relationship are also highlighted. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö universitet, 2022
Nyckelord
obstacles, relationship, supervision, thesis, handledning, hinder, relation, uppsats
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-56476 (URN)10.24834/jotl.3.2.748 (DOI)
Tillgänglig från: 2022-12-06 Skapad: 2022-12-06 Senast uppdaterad: 2023-01-10Bibliografiskt granskad
Engström, A. & Kronkvist, K. (2022). Exploring Situational Fear of Crime. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 109(1), 11-18
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Exploring Situational Fear of Crime
2022 (Engelska)Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, ISSN 0029-1528, Vol. 109, nr 1, s. 11-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Dansk Kriminalistforening, 2022
Nyckelord
Experiences, Fear of crime, Situation, Smartphone
Nationell ämneskategori
Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-50243 (URN)
Tillgänglig från: 2022-02-16 Skapad: 2022-02-16 Senast uppdaterad: 2022-02-28Bibliografiskt granskad
Engström, A., Ivert, A.-K. & Jansson, B. (Eds.). (2022). Samverkan mellan polis och universitet: Studentarbeten från kursen Kriminologi: Tillämpning. Malmö: Malmö universitet, Institutionen för kriminologi
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samverkan mellan polis och universitet: Studentarbeten från kursen Kriminologi: Tillämpning
2022 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Rapporten syftar till att undersöka förutsättningar som lärare och polis upplever sig ha för attarbeta med antisemitism i Malmö, ifall lärarstudenter får den kunskap de behöver under sinutbildning för att hantera antisemitism och hur samverkan mellan olika aktörer ser ut iMalmö. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer samt kvalitativa och kvantitativaenkätfrågor.Resultaten av rapporten talar för att det saknas viss kunskap bland lärare och lärarstudenterför att upptäcka och hantera antisemitism, men även att det finns viss rädsla och otrygghet föratt diskutera vissa aspekter av ämnet. Lärarstudenter får under sin utbildning inte tillräckligtmycket kunskap för att hantera antisemitism i framtida yrken. Polisen upplevs inte vara encentral aktör i skolans arbete mot antisemitism, men kan fungera som stöd till lärare ochskolledning. Det tas även upp att en mer omfattande dokumentation av polisen vid dessa fallskulle kunna leda till större möjligheter att utreda antisemitiska hatbrott. Resultatet visar attdet finns flertalet pågående samarbeten i Malmö, framförallt inom skolmiljö för att motverkaantisemitism. Det saknas dock en gemensam samordning av dessa initiativ. Utifrån det somhar framkommit i resultatet rekommenderas flera förslag, bland annat återkoppling av polisefter nedlagd anmälan av hatbrott, inkludering av antisemitism i lärarutbildning och rollspelför att integrera frågor rörande konflikter.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö: Malmö universitet, Institutionen för kriminologi, 2022. s. 404
Nyckelord
antisemitism, antisemitiska hatbrott, förebyggande, samverkan, polis, skola och utbildning
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-52489 (URN)10.24834/isbn.9789178772957 (DOI)978-91-7877-294-0 (ISBN)978-91-7877-295-7 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-06-10 Skapad: 2022-06-10 Senast uppdaterad: 2023-07-05Bibliografiskt granskad
Engström, A. (2021). Conceptualizing Lifestyle and Routine Activities in the Early 21(st)Century: A Systematic Review of Self-Report Measures in Studies on Direct-Contact Offenses in Young Populations. Crime and delinquency, 67(5), 737-782, Article ID 0011128720937640.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Conceptualizing Lifestyle and Routine Activities in the Early 21(st)Century: A Systematic Review of Self-Report Measures in Studies on Direct-Contact Offenses in Young Populations
2021 (Engelska)Ingår i: Crime and delinquency, ISSN 0011-1287, E-ISSN 1552-387X, Vol. 67, nr 5, s. 737-782, artikel-id 0011128720937640Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Criticism is commonly directed at research based on lifestyle-exposure theory and routine activity theory for the use of imprecise measures. To examine this issue further, this systematic review maps activities used as indicators of lifestyle and routine activities in studies on direct-contact crime among young individuals (mean age of 24 or younger). The results indicate that a broad range of activities are used as measures of lifestyle and routine activities in the 101 included studies. Studies on victimization often use illegal activities and substance use as measures of lifestyle or routine activities while studies on offending mainly rely on measures of unstructured and peer-oriented leisure activities. Overall, most studies seem more concerned with specific activities rather than routines or lifestyles.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2021
Nyckelord
lifestyle-exposure theory, measurement, operationalization, routine activity theory, violence
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Juridik och samhälle
Forskningsämne
Kriminologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-17828 (URN)10.1177/0011128720937640 (DOI)000543768000001 ()2-s2.0-85086905253 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2020-07-21 Skapad: 2020-07-21 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
Engström, A. (2021). Everyday life, crime, and fear of crime among adolescents and young adults. (Doctoral dissertation). Malmö: Malmö universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Everyday life, crime, and fear of crime among adolescents and young adults
2021 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Drawing on lifestyle-routine activity theory, this dissertation explores associations between everyday life, crime, and fear of crime among adolescents and young adults. It also examines the operationalisation of the concepts of lifestyle and routine activities, and explores the use of experience methods, via a smartphone application named STUNDA, to collect data about everyday life. Of the four studies conducted, Study I shows that different specific lifestyle measures are of varying relevance for victims, offenders, and victim-offenders, which indicates that no single universal lifestyle feature is of relevance for all outcomes studied. The findings from Study II reveal that spending time with friends in the city-centre is associated with lower levels of fear of crime across months, days, and moments. However, other associations between everyday life variables and fear of crime are inconsistent across these reference periods. Study III, a systematic review of the literature, shows that measures of lifestyle and routine activities differ in the frequency with which they are used in studies on interpersonal victimisation and offending. Illegal activities are often used as lifestyle/routine activity measures in studies on victimisation while unstructured and peer-oriented activities dominate in studies on offending. However, the measures used in the included studies are diverse, which indicates that researchers use a wide range of activities that are intended to measure lifestyle/routine activities. The final paper, Study IV, explores fear of crime in relation to moments of everyday life and finds that specific features of settings, such as being in semi-public and public spaces and on public transport, increase the odds for experiencing fear of crime.

The overall conclusions of the studies point to methodological and theoretical directions for future research. First, research in the field of lifestyle-routine activity theory needs to consider specific and potentially different activities when examining victimisation, offending, and the overlap between these two outcomes. Further, fear of crime research must consider different reference periods, such as months, days and moments, since fear may not only be defined as a more stable trait-like phenomenon but also as a momentary and transitory experience in everyday life. The types of measures used to represent everyday life also require consideration, particularly in terms of the inclusion of lifestyle/routine activity measures that are actually related to criminogenic exposure. For theory more specifically, the implications of the findings point to an overall confirmation of the view that exposure to various environmental circumstances is associated with crime and fear of crime. However, across all of the studies conducted, the findings point to potential weaknesses of the theory. In particular, the lack of an elaborated perspective on individual traits and characteristics limits the explanatory scope of lifestyle-routine activity theory. For instance, people with similar lifestyles still vary in terms of their victimisation, offending, and fear of crime, which necessitates the inclusion of additional individual-level factors that could explain these variations. Future research must thus either modify lifestyle-routine activity theory or open up for other theoretical perspectives that provide a more holistic approach to understanding the role of both environ-mental and individual factors when studying everyday life, crime, and fear of crime.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö: Malmö universitet, 2021. s. 87
Serie
Malmö University Health and Society Dissertations, ISSN 1653-5383 ; 2021:2
Nyckelord
adolescents, crime, fear of crime, lifestyle-exposure theory, offending, routine activity theory, smartphone, victimisation, youth, young adults
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Kriminologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-42314 (URN)10.24834/isbn.9789178771790 (DOI)978-91-7877-178-3 (ISBN)978-91-7877-179-0 (ISBN)
Disputation
2021-06-11, Online, Malmö, 09:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2021-05-26 Skapad: 2021-05-25 Senast uppdaterad: 2022-11-09Bibliografiskt granskad
Kronkvist, K. & Engström, A. (2020). Feasibility of gathering momentary and daily assessments of fear of crime using a smartphone application (STUNDA): methodological considerations and findings from a study among Swedish university students. Methodological Innovations Online, 13(3), 1-15
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Feasibility of gathering momentary and daily assessments of fear of crime using a smartphone application (STUNDA): methodological considerations and findings from a study among Swedish university students
2020 (Engelska)Ingår i: Methodological Innovations Online, ISSN 1748-0612, E-ISSN 2059-7991, Vol. 13, nr 3, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The introduction of experience research using smartphone applications has enabled researchers to explore previously uncharted territories within the social science landscape. The use of experience research methodologies may both avoid some of the biases associated with conventional survey methods and enable researchers to gather information on situational dimensions of different outcomes. While existing smartphone-based experience research is found in several scientific disciplines, one outcome that has rarely been studied using this approach is fear of crime. Although fear of crime here only serves as an example of an outcome that may benefit from being examined in situ, the main focus of this article is directed at assessing the feasibility of gathering momentary and daily assessments on fear of crime using an experience sampling research design. A sample of 191 university students participated in a non-incentivized research study by downloading the smartphone application STUNDA, completing a baseline survey and repeatedly answering signal-contingent surveys, event-contingent surveys, and daily assessments across a self-defined study period. The results indicate that it is feasible to conduct research on fear of crime using a smartphone application. However, variations in participation across groups indicate that the methodology is perhaps best suited to dedicated groups of participants with a special interest in the studied outcome. Methodological considerations and implications for future research are discussed.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2020
Nyckelord
Experience Sampling Method, Ecological Momentary Assessment, fear of crime, feasibility, smartphone application, STUNDA
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Forskningsämne
Kriminologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-37687 (URN)10.1177/2059799120980306 (DOI)2-s2.0-85111526451 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2020-12-28 Skapad: 2020-12-28 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
Kronkvist, K. & Engström, A. (2019). STUNDA: Mobilapplikationen som verktyg för ökad kunskap om (o)trygghet och oro för brott bland unga vuxna i Malmö. In: Anne Harju, Jonas Sjölander (Ed.), Anne Harju, Jonas Sjölander (Ed.), Drömmar och röster: en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (pp. 139-153). Malmö University, Department of Urban Studies
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>STUNDA: Mobilapplikationen som verktyg för ökad kunskap om (o)trygghet och oro för brott bland unga vuxna i Malmö
2019 (Svenska)Ingår i: Drömmar och röster: en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö / [ed] Anne Harju, Jonas Sjölander, Malmö University, Department of Urban Studies , 2019, s. 139-153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Kapitelbeskrivning av Harju & Sjölander: "Karl Kronkvist och Alexander Engström presenterar en konkret och ny metod för att kartlägga och undersöka unga personers otrygga miljöer. I bidraget diskuteras inledningsvis ett par tillkortakommanden med konventionella metoder inom kvantitativ kriminologisk trygghetsforskning och hur dessa medför begränsad kunskap om otrygghet, inte minst bland unga personer. Med utgångspunkt i en lokal studie ges förslag på hur kunskap om otrygghet bland unga i Malmö kan utökas genom att samla in data med en egenutvecklad mobilapplikation (STUNDA). Kapitlet fokuserar på de erfarenheter som framkommit under pilotstudien, både i termer av metodologiska överväganden och i relation till den omedelbara miljöns inverkan på otryggheten."

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö University, Department of Urban Studies, 2019
Serie
MAPIUS, ISSN 1654-6881 ; 24
Nyckelord
STUNDA, Experience sampling method, Otrygghet, Oro för brott, Mobilapplikation, Malmö
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-8962 (URN)30577 (Lokalt ID)978-91-87997-14-3 (ISBN)978-91-87997-15-0 (ISBN)30577 (Arkivnummer)30577 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2022-02-28Bibliografiskt granskad
Engström, A. & Kronkvist, K. (2019). STUNDA: Surveying Situational Fear of Crime through a Short-Term Longitudinal Research Design (ed.). Paper presented at 19th Annual Conference of the European Society of Criminology, Ghent, Belgium (2019-09-18 - 2019-09-21). Paper presented at 19th Annual Conference of the European Society of Criminology, Ghent, Belgium (2019-09-18 - 2019-09-21).
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>STUNDA: Surveying Situational Fear of Crime through a Short-Term Longitudinal Research Design
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

There is a growing body of literature examining the situational dimensions of offending and victimization. However, less is known about the situational dimensions of fear of crime. By considering fear of crime as an event, i.e. a transitory phenomenon experienced in certain situations, more knowledge regarding these specific fear-inducing situations is warranted. In the present research project “STUNDA: Examining experiences of situational fear of crime through smartphone applications among young adults in Malmö”, we have developed a smartphone application (STUNDA) specified to survey situational dimensions of fear of crime. More specifically, participants are asked to answer a number of short surveys each day during a trial period. The surveys aim to capture situational dimensions, including where the participant is, what the participant is doing and with whom the participant is doing it, in addition to questions regarding fear of crime. This presentation will provide insights on the situational dimension of fear of crime based on data from a small student population (N=191) at Malmö University.

Nyckelord
Smartphone, Application, STUNDA, Situational fear of crime
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-10606 (URN)30571 (Lokalt ID)30571 (Arkivnummer)30571 (OAI)
Konferens
19th Annual Conference of the European Society of Criminology, Ghent, Belgium (2019-09-18 - 2019-09-21)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2022-02-28Bibliografiskt granskad
Projekt
STUNDA: Att undersöka upplevelser av situationell otrygghet genom smarta telefoner bland unga vuxna i Malmö; Malmö universitet
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0825-1838

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer