Background: Recent research indicates that understanding how children and youth perceive mental health, how it is manifests, and where the line between mental health issues and everyday challenges should be drawn, is complex and varied. Consequently, it is important to investigate how children and youth perceive and communicate about mental health. With this in mind, our goal is to synthesize the literature on how children and youth (ages 10-25) perceive and conceptualize mental health.

Methods: We conducted a preliminary search to identify the keywords, employing a search strategy across electronic databases including Medline, Scopus, CINAHL, PsychInfo, Sociological abstracts and Google Scholar. The search encompassed the period from September 20, 2021, to September 30, 2021. This effort yielded 11 eligible studies. Our scoping review was conducted in accordance with the PRISMA-ScR Checklist.

Results: As various aspects of uncertainty in understanding of mental health have emerged, the results indicate the importance of establishing a shared language concerning mental health. This is essential for clarifying the distinctions between everyday challenges and issues that require treatment.

Conclusion: We require a language that can direct children, parents, school personnel and professionals toward appropriate support and aid in formulating health interventions. Additionally, it holds significance to promote an understanding of the positive aspects of mental health. This emphasis should extend to the competence development of school personnel, enabling them to integrate insights about mental well-being into routine interactions with young individuals. This approach could empower children and youth to acquire the understanding that mental health is not a static condition but rather something that can be enhanced or, at the very least, maintained.

Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. 

Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. 

Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är:

• Det finns stora kunskapsluckor när det gäller förskolebarns hälsa. Detta kan bero på att det både saknas systematiska metoder för att samla in och sammanställa hälsodata, att det råder oklarheter i hur man mäter de yngsta barnens psykiska välbefinnande och att det saknas forskning om detta. Sammanställningen visar dock att det finns initiativ på gång när det gäller att systematisera och förstå hälsa bland våra yngsta barn.
• Sedan början på 1990-talet har andelen skolbarn i åldern 11–15 år med övervikt eller fetma mer än dubblerats. Bland 4-åringar ökade andelen med fetma och övervikt under COVID-19 pandemin efter att legat relativt oförändrat sedan en tid tillbaka. I en nationell jämförelse redovisar skånska barn i fyraårsåldern lägst andel fetma och övervikt, vilket förändras med åldern då skånska barn i åldrarna 6–9 har seglat upp som en av de regioner med störst andel barn med övervikt och fetma. Flickor dominerar statistiken upp till 8 års ålder, därefter är det fler pojkar än flickor som lider av fetma och övervikt. 
• Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen. Vidare visar statistiken att den inaktiva tiden under dagen har ökat och att äldre ungdomar är stillasittande största delen av sin skoldag, även om vi kan se en viss ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid. Inaktiviteten är lika hög på helgerna, vilket sammantaget gör att färre ungdomar når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan verkar oftare leda till ökad rörelse, jämfört med om insatserna pågår utanför skoltiden, vilket betyder att skolan har en viktig roll i detta arbete.
• Andelen barn (4–12 år) som dagligen vistas i grönområden har minskat betydligt över en 10-årsperiod. Jämfört med för tio år sedan vistas barn idag mer sporadiskt i grönområden. 
• Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. 
• Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre.
• Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Stress till följd av skolrelaterade krav tenderar således att spridas bland klasskamrater och framför allt flickor upplever en ökad stress genom att de pratar med varandra om pressen att lyckas i skolan. Skolkrav har ett negativt samband med livstillfredsställelse, vilket innebär att ju högre skolkrav, desto lägre livstillfredsställelse. Samtidigt har forskning också visat att studiemotivation bland klasskamrater är kopplat till färre hälsobesvär på elevnivå, även om man själv inte upplever studiemotivation. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig. 
• Enligt stora internationella studier har förekomsten av psykiatriska tillstånd i form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och autism varit relativt oförändrad över tid. Samtidigt ser man att andelen barn och unga som diagnostiseras med ADHD och autism i vården ökar. Denna diskrepans återstår att förklara. 
• Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund. Det finns också tendenser som visar att elever med utländsk bakgrund rapporter ännu färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i klassen är högre. Denna diskrepans behöver undersökas närmare. 

Denna text utgör en sammanfattande bild av forskning om mindfulness i skolan som arena. Efter kliniska framgångar av mindfulnessterapi världen över har mindfulness på senare tid utvecklats för att införlivas och anpassas för barn, elever, och till viss del även lärare, i skolmiljö. Detta kan ses som ett svar på den ökade psykiska ohälsan bland unga grundat i ökade akademiska och sociala krav. Den svenska skollagen uttrycker att ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra utbildningens alla delar och detta understryks av forskning som visar starka samband mellan hälsa och lärande. I denna text lyfts inledningsvis bilden av en ökad ohälsa bland barn och unga samt skolans ansvar för barn och ungas hälsa, för att sedan med hjälp av tidigare forskning, utforska hur mindfulness skulle kunna vara en hälsofrämjande skolinsats för ett ökat välbefinnande. Resultaten utgör en sammanställning av tidigare genomförda forskningsöversikter om mindfulness insatser i förskole- och skolmiljö för både barn, elever och lärare.

De viktigaste resultaten pekar på att

Majoriteten av forskningen och användningen i skolor använder sig av MBSR-liknande program (Mindfulness Based Stress Reduction). Skolan som arena har även gett upphov till en ny form av mindfulness-baserade interventioner som kombinerar MBSR-liknande metoder med innehåll och tekniker som hämtats från mer traditionella insatser för socialt och emotionellt lärande (SEL).

- Det är svårt att dra några generella slutsatser om mindfulness och dess effekter i en skolkontext. Dels för att det är ett relativt ungt forskningsfält, dels för att det finns stora brister och variationer i metod och design, vilket gör det svårt att jämföra [1]resultat mellan studier. Exempel på sådana brister är användandet av aktiva kontrollgrupper, användandet av självskattningsformulär och avsaknad av långtidsuppföljningar.

• De senaste årens forskning har fokuserat på att studera hur kvaliteten i forskningsdesign och rapportering av forskningsresultat kan stärkas gällande mindfulness-baserade interventioner i en skolmiljö.
• Begränsad forskning inom området gör att det är svårt att uttala sig om effekter av mindfulness i olika grupper (kön, ålder, behov av stöd, etcetera).
• För skolelever verkar mindfulness ha större effekt (mental hälsa, välbefinnande) på barn i övre tonåren, samt om interventionen sker över minst 4 veckor.
• Det finns få studier som studerat mindfulness och dess effekter i en förskolekontext. I detta fält dominerar studier från USA och de tenderar att ha ett patogent förhållningssätt (mindfulness som ett botemedel för ohälsa).
• Resultaten kan bero på vem som tillfrågas. Lärare i förskolan ser större förändringar än föräldrar och/eller barnen själva.
• Mindfulness-baserade interventioner i skolan kan utföras av externa instruktörer, eller av lärare i skolan. Den sammanlagda bilden visar att för en del utfall är effekterna större direkt efter interventionens slut när externa instruktörer utfört det sig att effekterna håller sig kvar längre när lärare utbildade i mindfulness utfört interventionerna.
• För att utvärdera effekterna av en intervention är det nödvändigt att detaljer såsom teoretisk bas, väldefinierade mål, tydliga riktlinjer, kompetensutveckling/utbildning och kvalitetskontroll samt tydliga steg för implementering är väl beskrivna.
• Det finns få empiriska studier som riktar sig till lärare. I de studier som finns har stress, ångest, utbrändhet, depression, upplevelse av mindfulness, psykiskt välbefinnande, känsloreglering, skolklimat, undervisningsmetoder och arbetsprestation varit i fokus. Effekter av mindfulness-baserade interventioner för lärare i relation till elevutfall (prestation, resultat) är underbeforskat.
• Interventioner för lärare visar positiva resultat och speciellt när det gäller känslomässig reglering. Kvalitativ forskning visar även att efter genomgången mindfulnessträning upplever många lärare att deras förmåga att hantera stress och konflikter ökar, samt att inkorporera mindfulness i undervisning ger en lugnare och mer fokuserad klassrumsmiljö.
• Det är oerhört viktigt att användningen av mindfulness för lärare inte tar bort fokus från andra faktorer i systemet (såsom arbetsmiljö, ledning och resurser) som påverkar lärare och elevers välbefinnande negativt.

Although children’s engagement in preschool is vital for executive functioning (EF) and learning, children with a neurodevelopmental disorder (NDD) have difficulty maintaining their engagement, which negatively influences learning. Lack of engagement is partly explained by delay in EF and partly by contextual factors. The present systematic review provides the preliminary result of how early interventions in preschool settings improve engagement and EF for children with NDD. The interventions include naturalistic teaching strategies. The educators set up the environment to increase learning opportunities, take advantage of naturally occurring events and activities, and use naturally occurring antecedents in early childhood education. We present the outcomes of this review and its effectiveness of interventions in maintaining child engagement. 

Background: To achieve the requisites for a child’s healthy development and to reducehealth inequalities, it is important to promote health initiatives at an early stage in a child’slife and to include the parents. Home visits by healthcare professionals have been foundto have positive health effects for both the baby and the parents. From an extended homevisit programme in Sweden, our aim was to illuminate first-time parents’ experience of ahome visit conducted by a midwife and a child health care nurse 1–2 weeks postnatal.Methods: Data was collected by interviews (n = 13) with first-time parents. Thetranscribed texts were analyzed using inductive content analysis.Results: The participants’ experiences could be understood from the two themes, Atrust in the professionals and Feeling safe as a new parent. The participants experiencedthat the midwives and the child health care nurses complemented each other andappreciated to get knowledge and information from both professions. In their own home,they felt secured and relaxed, and the professionals could help them provide a safe homeenvironment for the child.Conclusion: By meeting both professionals at the same time and in their own home,the participants experienced that the needs of the baby and their needs and concernsas new parents were included and supported.

The feld of bullying research deals with methodological issues and concerns afecting the comprehension of bullying andhow it should be defned. For the purpose of designing relevant and powerful bullying prevention strategies, this articleargues that instead of pursuing a universal defnition of what constitutes bullying, it may be of greater importance to investigate culturally and contextually bound understandings and defnitions of bullying. Inherent to that shift is the transition to amore qualitative research approach in the feld and a stronger focus on participants’ subjective views and voices. Challengesin qualitative methods are closely connected to individual barriers of hard-to-reach populations and the lack of a necessarywillingness to share on the one hand and the required ability to share subjective viewpoints on the other hand. By reviewingand discussing Q methodology, this paper contributes to bullying researchers’ methodological repertoire of less-intrusivemethodologies. Q methodology ofers an approach whereby cultural contexts and local defnitions of bullying can be putin the front. Furthermore, developmentally appropriate intervention and prevention programs might be created based onexploratory Q research and could later be validated through large-scale investigations. Generally, research results based onQ methodology are expected to be useful for educators and policymakers aiming to create a safe learning environment forall children. With regard to contemporary bullying researchers, Q methodology may open up novel possibilities through itsstatus as an innovative addition to more mainstream approaches.

Background: The Swedish Child Healthcare (CHC) system aims to provide equal and fair health care for all children and families in Sweden. Currently in Sweden, the CHC offers every family two home visits during the child's 1st year of life. During 2019, an extended home visit programme, called Grow Safely, was started in the region of Scania for first-time parents. The aim of the extended home visit programme was to provide support for first-time parents in order to improve the overall health of the child and family and contribute to better conditions for equal health. Instead of two home visits during the 1st year, a subsample of first-time parents would receive six visits during the child's first 15 months. These six visits would be conducted by CHC nurses and social workers, midwives, and dental assistants. In the present paper, we describe a research project related to the regional extended home visit programme; the project aims to illuminate the experiences of the participants and to investigate the perceived benefits of the programme in relation to improved health, social and emotional interaction between parent and child, and attitudes toward authorities and surrounding society.

Method/Analysis: In order to evaluate the introduction of the intervention, three qualitative interview studies and one quantitative study with follow-up questionnaires will be conducted. Since the research project also comprises studies focusing on the implementation and expectations of politicians, civil servants, organizational managers, and professionals working within the programme, interviews within these fields will be conducted.

Discussion: Sweden has a well-established CHC programme, but improvements are always possible. Previous research has shown that home visits are an effective tool to improve both the child's physical and mental health as well as the parents' well-being. However, this kind of intervention involves a significant investment from all organizations involved in the home visits; hence, it is important that the intervention is evaluated. The research project described in the present paper intends to examine the impact of the intervention, and its findings will aid decisionmakers in determining the future of the home visit programme.

The two-volume Wiley-Blackwell Handbook of Bullying delivers a comprehensive exploration of a wide range of research on bullying, broadly defined. School bullying is dealt with at length, but there is also coverage of college and workplace bullying and bullying within sports settings, prisons, families, and elder care residential homes.

Containing contributions from leading scholars on five continents, the book summarizes the latest theories, findings, developmental aspects, and interventions relevant to bullying in a variety of settings. With up-to-date information on rapidly developing topics like sibling bullying, cyberbullying, bias-based bullying, migration and bullying, dating violence, and economic evaluation of bullying prevention programs, The Wiley-Blackwell Handbook of Bullying offers readers a complete view of a wide array of bullying behaviors.

The insightful and up-to-date information contained within the two volumes is destined to become the standard reference for bullying-related research and theory. Readers will benefit from:

Fulsome material covering research and practice conventions in countries and regions including Europe, North America, South America, Australasia, Japan, South Korea, India, Mainland China and Hong Kong, the Arab countries, and sub-Saharan AfricaA comprehensive discussion on the correlates and outcomes of taking part in bullying, as well as being a victim of bullyingAn exploration of a variety of strategies to deal with bullying incidents, including proactive, reactive, and peer support approachesAn analysis of different kinds of bullying, faith-based bullying, and disablist bullying, including racist and ethnic bullying, sexist and sexual bullying, and homophobic and transphobic bullyingPerfect for postgraduate students in programs dealing with bullying in virtually any conceivable context, The Wiley-Blackwell Handbook of Bullying will also earn a place in the libraries of researchers and practitioners in fields as diverse as psychology, sociology, social work, medicine, criminology, child care, and elder studies.

Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.