INTRODUCTION: At times of parental cancer, children's health and well-being are at risk, which is why interventions to support these children have been developed. When developing such interventions, engagement of the population under study in research is endorsed to enhance relevance of research questions and to enhance uptake and dissemination of the findings. Since no previous review has mapped the ways children participate in the development, use and evaluation of these support interventions, the focus of the upcoming scoping review is to identify gaps in the literature for guidance of future research.

METHODS AND ANALYSIS: The scoping review is guided by the methodological framework developed by Arksey and O'Malley. A preliminary search strategy was performed in PubMed in November 2020, refined in March 2021 and applied in PubMed, PsycINFO and CINAHL. Additional searches were performed in Google Scholar and SwePub, and reference lists were hand searched. Refined searches will be conducted in February 2024. The multidisciplinary research team will independently screen titles, abstracts and full-text articles for relevance. Then, relevant studies will be critically evaluated using the Joanna Briggs Critical Appraisal Skills Tools. Data will be extracted using an extraction form and analysed deductively. A descriptive summary of study characteristics and the research process will be presented, including a flow chart. The reporting of the study will be guided by the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses Extension for Scoping Reviews Checklist.

ETHICS AND DISSEMINATION: Being a secondary analysis, ethical approval is not needed. Still, relevant studies will be reviewed for ethical approval as a criterion for inclusion. The findings will be used to inform future studies and will be published in a scientific journal as well as presented at conferences and organisations for children's rights.

In this paper presentation we argue that the international disability movement makes visible that modern medical prevention may need to be understood based on the term community. Through the term, it is assumed that there is a culture within the disability movement that creates not only community, but also a strong self-identity linked to biological facts. Within some groups, this self-identity is very strong and not infrequently the self-identity can be linked to a pride in who one is and to which group one belongs. Based on this community, the phenomenon of medical prevention needs to be problematized when modern biotechnologies are introduced into healthcare.

A desire for increased prevention in society not only creates a desire to, for example, screen to detect genetic changes at the fetal stage, but can also lead to expectant parents terminating the pregnancy. When fewer and fewer children are born with a disability, there is also the risk that the group becomes impoverished and the community dissolves. The members simply become fewer. The disability movement sometimes sees this as a struggle and that one should not betray one's community.

We therefore will argue that community is an important starting point for understanding and problematizing the many, and difficult, approaches that exist in relation to today's modern biomedical technologies. It is easy to focus solely on the pregnant woman's right to choose in this complex discussion and not bring in or discuss other perspectives. Based on the question, Shakespeare has, for example, pointed out that a change in society's attitudes to disability could be more effective than using modern biotechnology. In our paper, we wish to examine the concept of community in more detail and, based on the concept, make a reading of how this discussion is conducted internationally within the disability movement.

In this presentation I will present data from focus group interviews with professionals within social work and how the talk about knowledge in relation to digitalization. In today’s social work knowledge circulation has become increasingly important. The work must be conducted with evidence-based knowledge, complex problems require new knowledge and so on. Knowledge circulation could be seen as a buzzword for modern social work. In the interviews, digital technologies are the solution for many social workers to get new knowledge, but also circulate it in the organization. At the same time technology also add new problems and limitations. One problem is the amount of data. Most social workers feel that the get to much information through e-mail.How can this form of knowledge circulation be analyzed with an STS perspective? And how can the mundane working life for the social worker be used to develop the STS perspective? I will in this presentation use Manuel Delanda´s perspectives on assemblage theory. I am particularly interested in how assemblages are composed of “heterogeneous components”; like persons, machines, buildings and so on, and how these components are part of larger assemblage. We are here “dealing with assemblages of assemblages” (Delanda 2016: 129), which can say something about the territorialization of social work in times of digitalization. This is a theoretical perspective that can further develop how we understand the role of technology in social work.

I kapitlet presenteras kunskapsanvändning bland socialarbetare i samordnande, utvecklande och utredande klientarbete inom vård- och omsorgsområdet. Fokus är arbetet med funktionsstöd och äldreomsorg och hur de arbetar med kunskap, brukarnära och praktiskt. I arbetet ska de ta in och processa information och kunskap i olika former, för att sen förmedla ut det till brukare och brukarnära personal. De översköljs ofta av information, samtidigt som de måste förhålla sig till olika kunskapshierarkier inom och utanför kommunen.

This study focuses on how women’s shelters in Sweden came to use digital platforms to reshape their social work during the Covid-19 pandemic. Through short telephone interviews with 14 managers of women’s shelters on several occasions during 2020 and 2021, this study highlights how their extended use of digital platforms left them with both possibilities and thresholds in their work to reach and stay in contact with abused women and children. Women’s shelters made use of both mobile and wireless platforms (such as text messages in mobile phones) and web-based platforms (such as chat groups on the Internet). The results of the study are presented in four different themes. The first theme concerns how women and youth came into contact with the women’s shelters and what platforms they used. The next theme focuses on how the digital contact was created and maintained. An important finding is that the number of contacts from young people increased, while the overall number of adult women decreased. The third theme highlights those thresholds that risk creating weak networks between the women making contact and the women’s shelters. This is also discussed in relation to the last theme, which focuses on the women’s shelters’ work with the platforms. An important result is that the digital platforms made it possible for women to come into contact with the women’s shelters during the Covid-19-pandemic; nevertheless, there are also thresholds that need to be made visible.

Introduktion

Den digitaliseringsvåg som de senaste åren svept genom samhället har på många sätt varit extra märkbar inom kollektivtrafiken. För den individ som reser kollektivt har det inneburit att det vuxit fram nya rutiner och förhållningsätt i resandet. Många av de nya praktikerna i resandet är kopplade till mobiltelefonen, men också på en mängd andra områden sker en automatisering. Relationen mellan människa och maskin har förändrats från grunden. För att möjliggöra att alla människor i samhället kan känna sig delaktiga i denna utveckling behöver vi bättre förstå denna relation. I detta paper gör jag ett försök att genom ett kulturteoretiskt perspektiv förstå vilka relationer den nya teknologin frammanar och möjliggör i kollektivtrafiken.

Metod

Undersökningen bygger på data som samlats in i ett forskningsprojekt med fokus på vilka hinder och begränsningar som finns i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Cirka 15 personer har intervjuats om deras användning av kollektivtrafik och vilka möjligheter och begränsningar de möter i sin vardag. Cirka 5 personer av dessa 15 personer har också observerats när de använt kollektivtrafik i form av tåg och buss. Som ett komplement till denna undersökning har också en översikt gjorts kring vilka olika digitala lösningar som idag används i kollektivtrafiken och vilka lösningar som inom en snar framtid kan komma att implementeras. Projektet genomförs inom K2, Nationellt kunskapscenter för kollektivtrafik.

Resultat

I artikeln ”The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers” (Egard & Hansson, 2023) har några av våra resultat kring studien presenterats. Ett återkommande tema i artikeln är att den digitala förändringen smyger sig in i en mängd olika områden i samhället och samtidigt skapar nya rutiner för resenärerna. För en del resenärer med funktionsnedsättning innebär teknologin nya möjligheter, medan det för andra kan uppstå begräsningar som försvårar resandet. Genom att rikta den analytiska blicken mot de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning har kan en bättre förståelse för teknologin skapas. 

Slutsats

Relationen mellan människa och maskin är ett återkommande tema inom den kulturteoretiska forskningen, men också ett centralt tema för att skapa en förståelse för hur digitaliseringen förändrar vår värld. Genom att lyssna på de erfarenheter som personer med funktionsnedsättningar har av denna förändring är det möjligt att generera nya perspektiv på hur denna relation kan förstås. Erfarenheterna kan helt enkelt tydliggöra det assemblage av relationer som möjliggör det kollektiva resandet, men också vilka begräsningar som finns för många (Hansson, 2022).

Referenser

Egard, H., & Hansson, K. (2023). The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers. Disability & Society, 38(5), 761–775. https://doi.org/10.1080/09687599.2021.1960275

Hansson, K. (2022). Disabled infrastructure: an urban photo essay. Urban Matters, (Just mobility, transport and urban infrastructures). Retrieved from https://urbanmattersjournal.com/disabled-infrastructure-an-urban-photo-essay/

Knowledge has become a key word in social work and a central catalyst for change when it comes to social justice. Not least in a society that is increasingly divergent and in need of handling different crises. Through knowledge there is an ability for creating spaces and practices of emancipation that can tackle these crises. At the same time, knowledge is perceived and used in different ways within social work. An ongoing debate across the fields of social work, and a contemporary challenge, is how to tackle these different perspectives on knowledge. In this workshop we take this debate as our starting point to explore how we can continue developing the concept of knowledge within social work. We will introduce a discussion by presenting results from a study of perspectives on knowledge. 30 focus groups have been done with actors within and around the social services, from users via case workers, development leaders, managers to politicians and policymakers, and also with universities. By highlighting the variation of perspectives on knowledge needed in social work, we want to initiate a discussion of how we, theoretically and empirically, can create a more advanced understanding of the concept of knowledge in the divergent landscape of social work. Are other concepts of knowledge needed in social work to handle this divergent landscape? How are these concepts linked to seeing social work as a catalyst for change when it comes to social justice? Can these concepts be used for creating spaces and practices of emancipation? 

The production of medical knowledge is highly materialized. When we look around us today we see that this materiality is sometimes capable of becoming invisible and we are left with medical facts about the aetiology of diseases or the importance of healthy living. If we apply a historical perspective it is instead the materiality that becomes visible, while the knowledge may have been forgotten and replaced with newer knowledge. What remains is the medical collections in our universities and museums. Here one can find human remains in the form of fetuses preserved in jars or anatomical models of skeletons. Sometimes the human remains are part of a controversial cultural heritage.

Det sociala arbetet är på många sätt kopplat till en materiell verklighet. Socialarbetaren sitter vid ett skrivbord, har ofta en dator framför sig under arbetsdagen, i närheten finns kanske en mobiltelefon. Men det är inte bara att socialarbetaren omger sig med olika föremål, en viktig del i arbetet är också att producera materialitet. Det kan till exempel vara dokument som produceras i datorn, skrivs ut, hamnar i en pärm eller kanske lämnas över för att skrivas under av en politiker. Dokument som ibland kan manifestera de beslut och insatser som ska göras. Också utanför kontoret kan materialiteten ha en betydelse för arbetet, som till exempel vid hembesök. Här blir tingen en viktig faktor i uppfattningen av klienten. Under senare år har digitaliseringen av samhället kommit att också införa nya ting i socialarbetarens arbetsvardag. Det är därför centralt att fråga sig vad som händer när socialarbetarens materialitet förändras, upplöses eller tar nya former som en effekt av digitaliseringen.

Screening är en central medicinsk praktik i modern hälso- och sjukvård och en källa till kunskapsproduktion. Screening är en del av hur den medicinska verksamheten organiseras och ”görs” i en vardaglig praktik och som har som mål att skapa kunskaper om patienter och patientgrupper. Det är kunskaper som används bland annat för att förhindra hälsoproblem för individen, men också bidra till en bättre folkhälsa i samhället. Förhoppningarna för vad denna kunskapsproduktion kan åstadkomma är därför stora. Samtidigt är det inte en helt okomplicerad kunskapsproduktion. I antologin Screeningens mångsidighet: dess möjligheter och utmaningar behandlas denna komplexitet i nio kapitel och där kapitlen belyser screeningens mångsidighet både empiriskt och teoretiskt. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud och Kristin Zeiler, alla verksamma i det växande fältet medicinsk humaniora.