This article focuses on how Grade 6 students interactionally make meaning out of subject-related language encountered in civics textbook material by searching for synonyms and engaging in discussions. Employing ethnographically-inspired methods, data was collected through observations and audio recordings of civics teaching in two linguistically diverse classrooms in which the students were taught in the majority language, Swedish. In the article, oral classroom interaction is perceived as a crucial part of the meaning-making social practice in which students' disciplinary literacy is developed. Key analytical concepts are discursive shifts and discursive mobility - the ability to move between and within different discourses. The results show that the use of online dictionaries promoted decontextualizing processes in which the students unsuccessfully tried to negotiate multiple abstract meanings that, in many cases, were unrelated to the disciplinary content. In other exchanges, the adults gave interactional support by contextualizing the words and expressions in content-relevant ways and pointing out recognizable parts of words. In some cases, the teacher instead drew attention to words that have different meanings, which complicated the content-relevant understanding of the words. Implications for working with subject-related vocabulary in ways which support rather than hinder disciplinary understanding are discussed.

The project Spaces for multilingualism is founded by the Swedish Research Council (2022-2026). The purpose of the interdisciplinary project is to generate knowledge about the pedagogical potentials and limitations of multilingual practices in mathematics and science education. We specifically aim to explore and problematise how multilingual approaches and activities may promote mathematics and science teaching and learning in school years 4–9. The qualitative project is conducted by an interdisciplinary research team that integrates theories from educational research in didactics, sociology and linguistics, including translanguaging theories. The project’s four-year period comprises initial exploration of existing pedagogical practices, mainly through workshops with teachers, classroom observations and interviews with students and teachers, in four culturally and linguistically diverse schools. This explorative phase is followed by a two-year period of pedagogical interventions, in which teachers and researchers together design, carry out and analyse classroom interventions. The interventions involve exploring the pedagogical potentials and limitations for promoting multilingual resources for teaching and learning. Further, students’ identities as engaged learners of mathematics and science are explored. Our ambition is for the project to contribute with new and multifaceted knowledge on the complexity of teaching and learning in multilingual mathematics and science classrooms in mainstream compulsory schools in which the students have a variety of language backgrounds. The presentation will focus on the explorative phase of the study and the preliminary results from interviews with students and teachers as well as workshops in which teachers and researchers collaborated. We will also present the ongoing preparations for the interventional phase of the study.

The purpose of the interdisciplinary project is to generate knowledge about the pedagogical potentials and limitations of multilingual practices in mathematics and science education. We specifically aim to explore and problematise how multilingual approaches and activities may promote mathematics and science teaching and learning in school years 4–9. The qualitative project is conducted by an interdisciplinary research team that integrates theories from educational research in didactics, sociology and linguistics, including translanguaging theories. The project’s four-year period comprises initial exploration of existing pedagogical practices, mainly through workshops with teachers, classroom observations and interviews with students and teachers, in four culturally and linguistically diverse schools. This explorative phase is followed by a two-year period of pedagogical interventions, in which teachers and researchers together design, carry out and analyse classroom interventions. The interventions involve exploring the pedagogical potentials and limitations for promoting multilingual resources for teaching and learning. Further, students’ identities as engaged learners of mathematics and science are explored. Our ambition is for the project to contribute with new and multifaceted knowledge on the complexity of teaching and learning in multilingual mathematics and science classrooms in mainstream compulsory schools in which the students have a variety of language backgrounds.

Tidigare studier har visat den muntliga interaktionens betydelse för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i olika ämneskontexter. Det kontextuella stöd klassrumssamtalen erbjuder är särskilt viktigt i klassrum där undervisningen bedrivs på elevers andraspråk. Trots det tilltagande intresset för ämneslitteracitet och språkliga dimensioner i ämnesundervisning finns det relativt lite forskning som anlägger språkliga perspektiv på elevers möte med skönlitterära texter. En sannolik förklaring är den traditionella uppdelning mellan språk och litteratur som har inspirerat konferenstemat, Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? Den aktuella presentationen bygger på en studie av en lärares högläsning av den prisbelönta bilderboken Legenden om Sally Jones i en språkligt heterogen årskurs 4. Etnografiskt inspirerade metoder användes för att dokumentera högläsningen i två undervisningsgrupper med fokus på följande forskningsfrågor: 1) Vilka diskursiva strategier använder läraren för att främja förståelsen av skönlitterärt språkbruk under högläsningsaktiviteter, 2) Vad kännetecknar de skönlitterära ord och uttryck som läraren fokuserade på? För att besvara dessa frågor analyserades transkriberade ljudinspelningar utifrån perspektivet diskursiv rörlighet med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistisk och legitimation code theory. Resultatet visar att läraren under högläsningen gjorde många omformuleringar som antingen utvidgade eller förenklade det skönlitterära språket. De utvidgande strategierna var särskilt framträdande och bestod av såväl klargörande omformuleringar som mer diskreta tillägg av vardagsspråklig karaktär. Det skönlitterära språk läraren fokuserade på var dels specialiserade ord och uttryck, dels formuleringar som kan kopplas till skönlitterära beskrivningar. De diskursiva strategiernas roll för att utvidga elevernas språkliga repertoarer och främja deras förståelse och engagemang vid gemensam läsning av skönlitterära texter diskuteras.

This study illuminates a teacher's discursive strategies for promoting understanding of literary language in a linguistically diverse Swedish classroom. By means of field notes and audio recordings, a Grade 4 teacher's read-aloud of the award-winning picture book The Legend of Sally Jones was documented and analyzed employing concepts from Systemic-Functional Linguistics and Legitimation Code Theory. Combining quantitative and qualitative approaches, the findings show that the teacher used a rich variety of discursive strategies to make specialized terms and literary descriptions available to the students. Apart from using question–answer strategies and commenting on the text in clarifying ways, the teacher made linguistic alterations to either expand or simplify the literary language. The expansive strategies were particularly salient, entailing clarifying paraphrases or subtly infused additions to expand literary meaning. The significance of the strategies to support students’ understanding of literary language and immersion in stories is discussed.

Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur ämnesspecifika kunskaper ochlitteraciteter i språkligt heterogena klassrum kan förstås och främjas. Artikeln presenterar analyser av hur en NO-lärare prövar arbetssätt för att arbeta med ämnesinnehåll,språk och text i årskurs 7. Därutöver presenteras analyser av ett textsamtal där ensvensklärare läser ett läroboksavsnitt med en elevgrupp i klassen. Materialet har främstinsamlats genom observationer samt bild- och ljudinspelningar, och har delvis tillkommitgenom en intervention i samarbete mellan NO-läraren och forskare. För att analysera,diskutera och problematisera resultatet används bland annat begreppet semantiskavågor. Resultaten bidrar till förståelsen av lärares arbete med att främja elevers ämneskunskaper och ämneslitteracitet. Artikeln exemplifierar och diskuterar möjligheter ochbegränsningar för ett engagerande och integrerat kunskapsbyggande i ämnesundervisningen och i samarbetet med andra lärarresurser

The purpose of the article is to contribute knowledge about how disciplinary knowledgeand literacy in linguistically diverse classrooms can be discerned and promoted. Thearticle presents analyses of how a science teacher explores methods for teaching content, language and texts in a grade 7, and how a Swedish teacher leads the reading froma textbook in the classroom. The data has mainly been collected through observationsand video and audio recordings, and has partly been developed through a collaborationbetween the science teacher and the researchers. The concept semantic waves is used toanalyse, discuss and problematize the results. The results contribute to the understanding of teachers’ pedagogical attempts to promote students’ disciplinary knowledgeand language. The paper exemplifies and discusses opportunities and limitations for anengaging and integrated knowledge-building in science teaching and in collaborationwith other teachers.

Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden.

Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämnes­kunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning.

Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.