Bakgrund Detta abstrakt fokuserar på betydelsen av att kunna leva sitt kall för organisatoriskoch social arbetsmiljö. Inom arbetslivsforskningen förstås begreppet kall hänga samman medtvå aspekter: en stark känsla av att vara menad för eller ha en djup inre motivation att utföraett visst arbete (att tjäna någon/några), samt möjligheten att kunna leva ut sin kallelse. Påsenare år har en växande mängd studier visat att känsla av kall är av betydelse för såväl individers arbetsrelaterade hälsa (Duffy et al., 2018) som upplevelse av arbetsmiljön (Mauno &Vianello, 2024). Medan forskning visar att kall har en positiv inverkan på arbetsrelaterad hälsa(Buis et al., 2024; Duffy & Dik, 2013; Thompson & Bunderson, 2019), visar andra studier attupplevelse av kall även kan riskera att överskugga bristande arbetsvillkor (Duffy et al., 2015).Detta abstrakt baseras på en studie av kyrkoherdars organisatoriska och sociala arbetsmiljö.Kyrkoherdens arbete kännetecknas i likhet med andra människobehandlande yrken av mångaoch nära kontakter med människor. Yrkesrollen relaterar även i hög grad till kall med tanke på kyrkans roll som en plats för religiös andakt och socialt stöd där anställda svarar på individers behov av tröst, hjälp och gemenskap. Svenska kyrkan som organisation medger härigenom förutsättningar för studie av hur olika arbetsmiljöfaktorer och hälsa i arbetet hänger samman med möjligheten att kunna leva sitt kall i arbetet. Syfte Studiens syfte var att undersökahur kyrkoherdar inom Svenska kyrkan upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.Med utgångspunkt i syftet kom studien att fokusera på följande frågeställningar: • Hur upplever kyrkoherdar sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö? • Vilka samband finns mellanupplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och upplevelsen av att kunna levasitt kall? Metod Studien genomfördes i samarbete med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) och omfattade en digital enkätundersökning som riktades till samtliga anställdakyrkoherdar inom Svenska kyrkan. Datainsamlingen genomfördes under maj – juni 2024, ochprojektet avslutades med slutrapport den 27 mars 2025. Totalt besvarade 365 av 595 kyrkoherdar enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 61,3 procent. Undersökningen föregicks av beviljad etikprövning. Resultat Resultaten visade att upplevelsen av att kunna leva sitt kall relaterar positivt till ett flertal arbetsmiljöfaktorer såsom arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang, inflytande, meningsfullhet, samstämmighet mellan personliga och organisationens värderingar, och självskattad hälsa. Resultaten ligger i linje med tidigare studier med fokus påkall, och kommer ytterligare att diskuteras med särskilt fokus på betydelsen av kall inom människobehandlande yrken och till hållbart arbetsliv.

Purpose: The study explores how organizational space and situational strength influence bystanders’ intentions to intervene in workplace bullying within the healthcare sector. Design/methodology/approach: The research employs vignette-based interviews with 24 healthcare professionals from various medical fields in Sweden. The vignettes depict different bullying scenarios occurring in various spatial contexts, analyzed through the lens of situational strength theory. Findings: The study identifies three main categories of bystander behavior: active constructive, passive constructive and passive destructive. Most participants described constructive behaviors, with no active destructive behaviors reported. The analysis reveals that situational strength does not consistently predict bystander behavior, suggesting that personal factors and the specific context of each vignette play significant roles. Research limitations/implications: The small sample size (N = 24) limits the generalizability of the findings. Social desirability bias may have influenced participants to report more constructive behaviors. Future research should explore conditions under which bystanders might engage in active destructive behaviors and the long-term effects of bystander interventions. Practical implications: Organizations should develop clear policies and procedures on acceptable behavior and bullying, enforce these consistently and provide support systems to encourage bystander intervention. Understanding the influence of different workplace spaces on bullying and bystander behavior can help in designing effective anti-bullying strategies. Originality/value: This study provides a nuanced understanding of how spatial aspects and situational strength influence bystander behavior in workplace bullying, particularly in the healthcare sector. It highlights the complexity of bystander intervention and the need for comprehensive organizational strategies to address workplace bullying.

Projektets syfte var att undersöka hur kyrkoherdar inom Svenska kyrkan upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Med utgångspunkt i syftet kommer studien att fokusera på följande frågeställningar:

• Hur upplever kyrkoherdar sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö?
• Finns det några skillnader i upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön relaterat till genus, familjesituation, huruvida kyrkoherden arbetar i pastorat eller församling som inte ingår i pastorat, samt storleken av pastorat/församling?
• Vilka samband finns mellan upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och hälsa?

En elektronisk enkätundersökning baserad på Arbetskrav-resursteorin genomfördes bland samtliga kyrkoherdar inom Svenska kyrkan under maj – juni 2024. Totalt besvarade 365 kyrkoherdar enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 61,3 procent. 

Resultaten visade att kyrkoherdar upplever betydligt högre krav såväl kvantitativt som emotionellt jämfört med andra chefer och den arbetande svenska populationen generellt. Samma mönster gäller även för konflikt mellan arbete-privatliv.  Socialt stöd från kyrkoherdekollegor och rolltydlighet upplevs som lägre i förhållande till båda referensvärden. När det gäller upplevelsen av inflytande, förutsägbarhet, meningsfullhet och arbetstillfredsställelse ligger kyrkoherdar betydligt högre jämfört med populationen generellt, och till viss del högre jämfört med andra chefer. Mobbning och digitala kränkningar förefaller något som kyrkoherdar utsätts för i mycket högre utsträckning än andra chefer eller populationen generellt. Vidare skattar kyrkoherdar sin hälsa betydligt lägre än andra chefer och även lägre jämfört med den arbetande populationen generellt. 

Upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön skilde sig mellan kvinnor och män. Kvinnliga kyrkoherdar rapporterade i genomsnitt högre krav (kvantitativa krav, kognitiva krav, såväl som emotionella krav), en lägre grad av inflytande, en högre grad av konflikt mellan arbete och privatliv, samt högre nivåer av stress. Kvinnor upplevde även i högre grad överensstämmelse mellan personliga och organisationens värderingar, medan män som är kyrkoherdar rapporterade högre nivåer av rollkonflikter. Påtagliga skillnader fanns även gällande frågor om kränkande beteenden, där kvinnor rapporterade en högre grad av utsatthet för skvaller och förtal, digitala kränkningar, utsatthet för hot om våld, och mobbning. 

Respondenter som uppgett att de arbetade i en församling som inte ingår i ett pastorat, rapporterade en högre grad av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter, högre nivåer av stress, samt sämre självskattad hälsa. 

Skillnader fanns även i relation till storleken på pastoratet/församlingen. Vid jämförelser visade det sig att respondenter i församlingar/pastorat med en befolkningsmängd av färre än 15 000 individer uppgav en lägre grad av förutsägbarhet i arbetet, en högre grad av onödiga/oskäliga arbetsuppgifter, lägre grad av arbetstillfredsställelse, och sämre självskattad hälsa än respondenter i församlingar med en befolkningsmängd av 15 000 – 50 000. Däremot var de rapporterade nivåerna av förekomst av skvaller och förtal, bråk och konflikter, samt digitala kränkningar högre i de största församlingarna, som omfattade mer än 50 000 individer. 

Självskattad hälsa hos respondenterna var relaterad till flera faktorer. De som rapporterade en högre grad av: socialt stöd från kyrkorådets ordförande, inflytande, förutsägbarhet i arbetet, meningsfullhet, engagemang i organisationen, samstämmighet mellan personliga och organisationens värderingar, att leva sin kallelse, arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang rapporterade bättre självskattad hälsa. Individer som rapporterade en högre grad av kvantitativa krav, emotionella krav, förväntningar på tillgänglighet, onödiga/oskäliga arbetsuppgifter, rollkonflikt, konflikt mellan arbete och privatliv, förekomst av skvaller och förtal, såväl som bråk och konflikter och förväntningar på att vara tillgänglig även rapporterade sämre självskattad hälsa. Resultaten ligger i linje med tidigare studier kring krav och resurser i arbetet. 

Rapporten avslutas med slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbetsmiljöarbete inom följande områden: Kvantitativa och emotionella krav; konflikter mellan arbete och privatliv; mobbing och digitala kränkningar samt inflytande, förutsägbarhet, meningsfullhet och arbetstillfredsställelse. 

Background: Workplace bullying is a severe and widespread occupational problem that negatively affects individuals, organizations, and societies. Studies have shown that national culture influences the way bullying is understood and experienced across different countries. However, our understanding of the cross-cultural variations in workplace bullying is still lacking. This study aimed to compare nurses’ experiences of workplace bullying in two culturally distinct countries: Turkey and Sweden.

Methods: Using a qualitative design, semi-structured interviews were conducted with nurses (21 Turkish, 16 Swedish) who identified themselves as targets and/or bystanders of workplace bullying. Data were collected during 2019/2020 and analyzed using the deductive content analysis method.

Results: There were many similarities between the Turkish and Swedish nurses in their reports of the most common types, antecedents, effects of, and target responses to workplace bullying. Differences were observed between countries concerning the source of bullying and in bystander responses.

Conclusion: The findings emphasize that workplace bullying is a serious problem in the nursing profession across cultures and attention should be paid to cultural factors in understanding the varying bullying-related experiences of nurses. Healthcare organizations should therefore consider developing tailor-made interventions that fit their local cultural contexts to deal with workplace bullying in a more effective way.

This study aims to understand and analyse the complex performativity involved when local education authority (LEA) officials implement systematic quality work (SQW). The article is based on a 3-year co-operative study with LEA officials in five Swedish municipalities, including observations of local SQW in action, interviews with LEA officials, and analyses of SQW documentation. Inspired by Goffman, we understand LEAs’ SQW as a performance conducted frontstage and negotiated backstage. We did discern four different and partially overlapping roles that LEA officials were engaged in frontstage: as experts, colleagues, guardians, and directors of SQW. Backstage, the LEA officials shared critical reflections and negotiations concerning their frustration, self-critique and feelings of disillusion related to SQW. While the SQW as a governing system continues to be produced and reproduced, LEA officials also continue to struggle to find proper measures for identified problems.

ObjectivesHuman service workers are at a greater risk for negative work and health-related outcomes due to the highly demanding nature of their work which involves unique stressors such as emotion work and routine interactions with clients. This scoping review synthesizes the current state of literature reporting on the associations of psychosocial safety climate (PSC) with human service workers’ job demands, resources, and work- and health-related outcomes.MethodsA literature search was conducted using the PsycINFO, PubMed, CINAHL, Web of Science, Sociological Abstracts, ERIC, Education Research Complete, ProQuest (theses) database and Google Scholar. The search included both published and unpublished studies reported in English and released between 2010 and May 28, 2025. Foreign-language papers with English abstracts were also included if they provided sufficient information related to the research questions.Results59 studies which met the inclusion criteria were reviewed. The observed associations were mostly in line with the theoretical propositions of the PSC-extended model. High PSC predicted better work and health outcomes directly and indirectly through reduced demands and increased resources. Additionally, high PSC moderated the negative (positive) effects of job demands (resources) on work and health outcomes.ConclusionPSC is an important organizational climate construct, especially for demanding and difficult occupations such as human service occupations. High PSC is associated with numerous positive outcomes for human service workers’ motivation and health. Our findings can help managers to understand the importance of fostering a high-PSC work environment among human service workers.

Föreliggande rapport har sin grund i projektet ”Att organisera utmattningssyndrom” vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA), Malmö Universitet. Projektet finansierades av Institutionen för Urbana studier och genomfördes mellan åren 2018 och 2022. Utgångspunkten var att sjukdomen som benämns utmattningssyndrom antar olika namn, tilldelas olika medicinska diagnoser och utgör en betydande samhällelig utmaning. Utmattningssyndromet har i Sverige tilldelats en specifik diagnos och kan därmed ge tillgång till sjukpenning och annan välfärd. Projektet har inte arbetat med medicinska eller terapeutiska antaganden ochkunskapsanspråk, utan sjukdomen betraktas utifrån olika organisatoriska perspektiv. Vi har därför varit intresserade av de processer på vårdcentraler och i andra sammanhang där en diagnos formas och som i sin tur bildar grund för såväl rehabilitering som återgång till arbete. Viktigt i sammanhanget är hur sjukdomen skiljer sig från etablerade somatiska sjukdomar, som exempelvis benbrott eller diabetes, genom att den är svår att diagnosticera, och dessutom är samhälleligt stigmatiserad. Rapporten fokuserar hur utmattningsdiagnosen aktualiserar osäkerhet och motsättningar i hälso- och sjukvården vilka i sin tur påverkar patienterna och som i slutändan blir politiska. Diagnosens kontroversiella roll i Sverige visas i kapitel två genom att företrädare för olika kunskapssyn på diagnosen kommer till tals. I kapitel tre redogörs för en annat perspektiv på utmattningsdiagnosen, där den i samhället för-givet-tagna arbetslinjen tas som avstamp för den praktiska organiseringen på arbetsplatser därden utmattningsdiagnosticerade arbetar. Inom projektets ram genomfördes en fältstudie med syfte att studera organiseringen kring utmattningssyndrom och denna ligger till grund för två delar av rapporten; kapitel två och tre. I projektet, dock utan specifikt fokus på diagnosen, har även en avhandling skrivits som har fokuserat organiseringen av funktionen rehabkoordinator inom hälso- och sjukvården. I kapitel fyra återfinns en fördjupning av denna funktion hur den vuxit fram och dess implementering genom dem som agerar i rollen. Rapporten inleds med en introduktion av övergripande syfte samt en beskrivning av sjukskrivningsprocessen inom det svenska trygghetssystemets ramar. Inledningskapitlet avslutas med att ge röst åt den som ofta hörs minst – patienten – i debatten om hur sjukförsäkringens regelverk kan beröra den som sjukskrivits. Vi introducerar därför vår rapport genom en autoetnografi om hur sjukskrivningsprocessen kan upplevas för densom drabbats.

Sexual violence within academia is a major concern, and increased attention is being given to bystander interventions to combat these behaviors. This scoping review aimed to investigate bystander intervention programs focused on the prevention of sexual violence in universities worldwide. Literature searches were conducted using ERC, ERIC, Web of Science, PsycInfo, and PubMed databases. The inclusion criteria were: university-based assessments of a bystander intervention program, and pretest–posttest designs. In total, 1,644 articles were identified, of which 68 were included in the final analysis. Most of the programs focused on students as the target population, and the bystander interventions covered different aspects such as creating new community norms for intervening, increasing a sense of responsibility for intervening, increasing the participants’ feelings of competence, and providing role models for positive bystander behavior. There was a clear trend to use a combination of interactive and educational didactic methods. The programs were mostly delivered in person on campuses. Their outcomes included changes in norms, knowledge, and behaviors. In more one-third of the selected articles, the programs and initiatives were assessed using a pretest–posttest design only, almost just as many had additional follow-up conducted within 3 months. Most intervention programs achieved their intended impacts relating to bystanders and sexual violence, at least in the short term. Thus, investments in these types of preventative initiatives by organizations other than academic institutions could be beneficial.