This presentation will focus one result of a study that followed groups of teachers within an Erasmus+-partnership. The teachers conducted an interdisciplinary teaching about complex and controversial issues, including socio-scientific issues. Five schools, with students aged 12-16 years, in five different countries (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey) were involved. Through focus groups and participant observation, the study explored potential tensions that emerged during the enactment of the interdisciplinary teaching. Results show a variety of emerging tensions that might cause didactical dilemmas. The tensions are anchored both at different level, both concerning different types of curriculum goals and related to politics and religion, as well as those at the classroom level and at levels in between. One purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training and this resulted in a basis for a discussion tool. This tool is a didactic model aimed to raise awareness about both possibilities and potential negative consequences with different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed a basis for a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers that express statements about their position.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman.

Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.

Different areas of subject-Didaktik has contact points to other educational sciences such as general Didaktik, pedagogy and education studies, the school subject / subject area, and practical teaching experience. Many areas of subject-Didaktik have in recent decades evolved from mainly practice-based methodology to quite independent research fields. This applies, for example, to the field of Science Education. Part of this field focuses on research on teaching and learning about interdisciplinary socio-scientific issues (SSI). Such an orientation can be connected to similar orientations in other areas of subject-Didaktik. This meeting point between different research areas of subject-Didaktik is an example of ‘general subject-Didaktik’. The focus in this paper is even beyond; it is on transdisciplinary Didaktik, where the content (in a broad sense) is central, but where the context is beyond the individual school subjects. We are especially interested in didactic models for how complex controversial issues can be used (didactic modelling) to build bridges across different areas of content and school subjects in support of reflexive Bildung and sustainability. We give examples of didactic models which were developed during a study about the didactical dilemmas that teachers from different school subjects experienced when they were teaching complex controversial issues.

This study followed groups of teachers within an Erasmus+-partnership, in which the teachers conducted an intended reflexive and interdisciplinary teaching about complex and controversial issues, including socio-scientific issues. Five schools, with students aged 12-16 years, in five different countries (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey) were involved. The overall research design was inspired by research models where researchers and practitioners cooperate and share responsibility. Iterative systematic investigations have been done, when teachers with support of a teaching model created interdisciplinary arenas in their respective context. Through focus groups and participant observation, the study aims to explore potential tensions that emerge during the enactment of the interdisciplinary teaching. Preliminary results show a variety of emerging tensions that might cause didactical dilemmas. The tensions are anchored both at macro level, concerning different types of curriculum goals and related to politics and religion, as well as those at the classroom level and at levels in between.

This study has followed groups of teachers within an Erasmus + partnership, in which the teachers have conducted a reflexive and interdisciplinary teaching about complex controversial issues (CCI), including socio-scientific issues (SSI) (students aged 12-16 years). The overall research design is inspired by models where researchers and practitioners cooperate and share responsibility and iterative systematic investigations have been done. With the support of a didactic model the teachers created interdisciplinary arenas in their respective context. Through focus groups and participant observation, the study aims to describe the appearance of various didactic dilemmas that teachers encountered in the dilemmatic space this form of teaching is framed in. Preliminary results show didactic dilemmas anchored both at macro level, concerning different types of curriculum goals and politics and religion, as well as didactical dilemmas at micro level and at levels in between. For example, about student controlled activities versus teacher controlled and about the teacher’s level of objectivity and neutrality. With an approach of comparative didactics, a special focus is put on exploring the essence of the Swedish teachers’ didactic dilemmas in the dilemmatic space, in order to highlight some aspects of the “taken for granted” in their teaching.

Denna pågående licentiatstudie följer en lärargrupp som bedriver en reflexiv och ämnesövergripande undervisning kring kontroversiella frågor i linje med Sjöströms och Eilks (2016) Vision III om en eko-reflexiv undervisning (Sjöström, Eilks & Zuin 2016). I sådan naturorienterande undervisning sätts bildning och holistiska, etiska och politiska förhållningssätt i förgrunden. Målet är att ge alla elever möjlighet att utvecklas som självständiga politiska subjekt. En undervisning som denna innebär att lärare ställs inför olika didaktiska dilemman, vilka hanteras både genom medvetna val och i målstyrda handlingar, men även med oreflekterade operationer. Studien syftar till att studera de didaktiska dilemman som framträder och analysera deras väsen för att sedan i ett sistasteg skapa ett verktyg för lärare att analysera och reflektera kring denna form av undervisning. Med utgångspunkt att didaktik är lärares professionsvetenskap (Jakobson, Lundegård & Wickman 2014) är den övergripande forskningsdesignen inspirerad av modeller där forskare och praktiker samarbetar genom att tillsammans göra iterativa systematiska undersökningar. Studien ämnar anta ett verksamhetsteoretisk perspektiv på skolans kollektiva och komplexa verksamhet för att studera hur deltagarnas handlingar och operationer inom denna form av undervisning påverkas av både inre och yttre faktorer. Olika didaktiska motsättningar och dilemman uppstår i det dagliga arbetet som kan vara hinder för en lyckad undervisning, men genom att synliggöra dessa dilemman och diskutera dem kan detta stödja en bestående förändring och utveckling av undervisningen. Studien har i form av ett didaktiskt modelleringsprojekt följt fem europeiska högstadieskolor (i fem olika länder) som arbetat tillsammans inom ett EU-finansierat Erasmus+-partnerskap för att skapa ämnesövergripande undervisningsarenor. Lärare och elever har under en tvåårsperiod arbetat med olika kontroversiella hållbarhetsfrågor med naturvetenskapligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt innehåll och med socio-politiska och etiska aspekter. Lärargrupperna har utgått från en gemensam didaktisk modell med gemensamma arbetsuppgifter men har sedan designat sina egna undervisningsupplägg efter sin egen kontext. Fokus i forskningsstudien är hur just de svenska deltagarnas didaktiska val och handlande kan speglas mot övrigas. Med hjälp av den variation som funnits har didaktiska dilemman identifierats och dessa har sedan diskuterats i fokusgrupper. Data från fokusgruppsintervjuer har kompletterats med deltagande observationer och detta ska analyseras ingående med en abduktiv ansats.    I ett första steg har flera olika didaktiska dilemman identifierats ur data och analyserats preliminärt. Detta har vidare följts upp med ett andra steg med fördjupande fokusgruppsintervjuer där fortsatt analys av ny och tidigare empiri ska beskriva dilemmanas väsen i form av bakomliggande orsaker och möjliga konsekvenser. Studiens ambition är sedan att detta ska leda fram till ett steg tre i form av ett didaktiskt verktyg för praktiken. Verktyget ska exempelvis kunna fungera som stöd vid kollegiala samtal kring att arbeta med kontroversiella och ämnesövergripande frågor i linje med Vision III. Licentiatuppsatsen är planerad att läggas fram hösten 2018. Handledare är Jesper Sjöström och Clas Olander. Projektet görs inom FontD och delfinansieras av Ängelholms kommun.  

Denna studie undersöker ett didaktiskt modelleringsprojekt där fem europeiska högstadieskolor inom ett EU-finansierat Erasmus+-partnerskap skapar ämnesövergripande undervisningsarenor, dels lokalt i form av ämnesövergripande temadagar, dels inom ramen för internationella elevutbyten. Det övergripande syftet med skolpartnerskapet är en förändrad undervisning som utvecklar elevers förmågor att värdera information, diskutera, argumentera och fatta politiska beslut kring tekniska innovationers konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Som medel för detta arbetar lärare och elever under en tvåårsperiod med olika kontroversiella hållbarhetsfrågor med naturvetenskapligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt innehåll och med socio-politiska och etiska aspekter i olika tema. Ett belyser frågeställningar som rör användning av robotar och tekniker för att skapa syntetiskt liv i ett framtidsscenario placerat på en imaginär planet kallad ”PromethEUs”. Inom ramen för ett doktorandprojekt studeras och analyseras på vilka sätt denna didaktiska modell kan erbjuda lärarna redskap att utveckla och förändra sin undervisningspraktik. Hur tas elevuppgiften emot och hanteras av skolor med begränsad erfarenhet av denna typ av undervisning? Hur väljer de att använda och anpassa den i sin nationella kontext? Vilka ”motstånd” stöter de olika skolorna på i sin implementeringsprocess och hur hittar de lösningar på dessa? Hur kan dialog och reflektion i samband med internationella utbyten bidra till transformation av lärarnas referensramar och deras perspektiv på sin undervisning? Dessa frågor undersöks genom fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer och analyseras preliminärt med hjälp av bland andra Engeström.