Environmental sustainability dilemmas may be perceived by students as unattainable and difficult to deal with. To circumvent this, research suggests employing encouraging principles such as empowerment, local ownership, collaboration, and resilience. In this study, we sought to explore middle-school students’ learning about science through engaging them in a co-creation process. This meant that fifth graders worked with local urban planning, water usage reduction and water pollution together with science professionals. The classroom observations were analysed through the framework of scientific habits of mind. The results pointed to that co-creation encouraged and enhanced discussions and created opportunities for the students to employ different aspects of science. The discussions were driven by the participants as a curiosity statement could lead to new utterances of rationality, objectivity or suspension of belief. This way of argumentation may socialise the students into a scientific way of reasoning and the interactions become opportunities for learning about science.

The aim of this paper is to explore the potential for a crafting pedagogy for “mattering” STEM. We take the position that student engagement in craft processes in STEM classes has the potential to emphasize, through the material manipulation of matter, that they matter. We draw on two cases of crafting activities with STEM students and reflect on the challenges and opportunities of integrating crafting pedagogy. Through the process of crafting, we observed that students develop a sense of agency towards STEM and engage in learning from within the activity itself – highlighting one of the key opportunities for integrating craft. One of the main challenges relates to knowledge production and students’ expectation. We further discuss how to address these pedagogical questions; why craft should be integrated, and how valuable STEM knowledge is created, experienced and communicated through crafting.

Students are well aware of sustainability challenges such as global warming and pollution however they often express inability and agency to tackle these issues. In this study we explore how co-creation processes may affect students’ agencies and actions, but also what values co-creation may create. Fifth grade students and teachers collaborate with Natural Science professionals (NSP) around real-world problems from NSP vocations, for creation of new knowledge and inspire agency to the participants. 18 hours of video recordings were analysed according to Payne et al. (2007) and Ansell et al. (2022). The preliminary results suggest that co-creation processes create new knowledge for all participants but also personal and community values. Furthermore, co-creation seems to support taking action. 

Research on students’ perceptions and understanding of technology has shown that students have a narrow view of technology: for example, technology is often manifested in students’ descriptions as artefacts or objects. This study investigates the ways in which students’ understanding of how technology is manifested expands during a series of classroom activities in technology. The study was conducted at a compulsory primary school with eight-year-old students. The data (video and audio recordings) were collected in small-group interactions and in whole-class discussions. In the interactions, the students utilised self-taken photographs to visualise their understanding and perception of technology’s manifestations: object, activity, volition, and knowledge (Mitcham in Thinking through technology. The path between engineering and philosophy, The University of Chicago Press, 1994). Based on their prior knowledge, the students perceived technology as contemporary electrical artefacts. As they engage in a technology project, they develop and expand their understanding of how technology is manifested, as well as relate different manifestations to one another. The findings indicate that students achieve a more advanced understanding of technological manifestations compared to only discussing each manifestation of technology separately. 

The main aim of this article is to explore, through a literature review, how five content elements identified in previous research (assessment, communication, ethics, feedback, and learning and supervision theories) are constituted in practical supervision settings and in educational supervision training for post-degree professionals. A further aim is to identify fields of tension in supervision when incorporating the elements in supervision. To address these aims, a literature review was undertaken with a focus on the content elements. The results show that the explored content elements have the potential to not only enhance supervision, but also point to the existence of generic supervision competences, which are valid for several professions. The results also present four fields of tension in supervision settings; these fields of tension imply challenges, such as the tension between theory and practice, and the tension between the supervisee’s autonomy and dependency. Based on the results, the article discusses practical implications for supervision training courses.

A major challenge for first-year students is the demands on academic writing. The purpose of the study is to identify students' difficulties with writing at the beginning of their education to contribute to the discussion about how students' writing development can be supported. The overall theoretical perspective is systemic functional linguistics (SFL). The data consists of texts from the first examination of a primary teacher program. The analysis includes partly a corpus analysis of 125 texts concerning sentence length, word length, the proportion of long words, word variation, and lexical profile, and partly a qualitative text analysis of a selection of eleven students' texts from the larger group concerning text cohesion, composition and use of references. The results indicate that the task design is of great importance for how advanced the students' texts are, based on the proportion of long words, word variation, and lexical profile. Furthermore, students struggle with paragraph division and creating clear relationships between and within paragraphs to create coherent texts. The results also show that the students need support to develop their ability to write from sources. Based on the results, the authors discuss how subject teachers in higher education can support students' writing development. 

Syftet med detta kapitel är att diskutera hur förväntningar på handledning och olika handledarkompetenser kan bidra till ett mer inkluderande arbetssätt. Det innebär att vi kommer belysa betydelsen av att klargöra förväntningar på handledning samt hur handledares kunskaper om lärandeteorier, kommunikation, etik, återkoppling och bedömning kan bidra till och stärka adeptens lärande och utveckling inom sitt ämnesområde. Kapitlet bygger bland annat på vår egen forskning (Davidsson & Stigmar, 2021; Davidsson & Stigmar, inskickad) som visar att det finns ett gemensamt innehåll och likartade undervisningsformer i handledarutbildningar för olika yrkesgrupper.

Avhopp från doktorandstudier är ett problem för universitet över hela världen och bör undvikas av flera skäl. Avhopp innebär personliga svårigheter och nederlag för doktoranden, handledare, examinator, institutionen, fakulteten och universitetet. Utöver oro och tidsförlust medför avhoppen kostnader och flera parter har därför intresse av ett framgångsrikt slutförande av doktorandstudierna. Tidigare forskning har pekat på att den främsta orsaken till avhopp är en dåligt fungerande relation mellan doktorand och handledare, och därför fokuserar vår studie speciellt på ickefungerande handledningsrelationer.  

Det är dock fortfarande oklart vad som orsakar ickefungerande handledningsrelationer, problem och konflikter. Doktorander hoppar ofta av sin utbildning utan att ge en förklaring (Sverdlik et al., 2018). För att summera problemet och kunskapsluckan så vet vi fortfarande inte vad som orsakar avhopp, dåliga relationer och konflikter mellan doktorander och handledare. Vi menar att handledare, behöver ökad förståelse för de bakomliggande orsakerna till avhopp och hur handledare kan bidra till en ömsesidig, pålitlig och robust handledningsrelation.

Syftet med studien är att klargöra orsaker till varför doktorander hoppar av sina forskarstudier. I syftet ingår att undersöka relationen mellan doktorand och handledare och ringa in vad som kan göras för att begränsa risken för avhopp. Syftet omfattar att lyfta fram vad som kännetecknar en solid och stödjande handledningsrelation enligt intervjupersonerna. I studien kartläggs både doktoranders och handledares perspektiv. Följande forskningsfrågor kommer att fokuseras:

RQ 1: vilka är orsakerna till att doktorander hoppar av?

RQ 2: vilka problem i doktorand- och handledarrelationen kan leda till avhopp?

RQ3: hur kan risken för avhopp begränsas?

RQ 4: vad kännetecknar en solid och stödjande handledningsrelation?

Data kommer att insamlas genom, en webbenkät till doktorander som hoppat av och handledare vid flera lärosäten. Uppföljande intervjuer på Zoom och/eller ansikte mot ansikte, med doktorander och handledare kommer också att genomföras.

Enkäterna kommer att vara webbaserade vari personuppgifter kommer att insamlas kring: kön, ålder, år för avhopp, antal terminer i doktorsutbildningen innan avhopp, antal handledare, ämne och avhandlingens inriktning. Avhoppare samt huvudhandledare (huvudhandledaren kommer i första hand kontaktas, om huvudhandledaren är omöjlig att få kontakt med, så kommer övriga handledare att kontaktas) kommer att erbjudas möjlighet att besvara enkätfrågor om: orsaker till avhopp från doktorsutbildningen; vilka specifika problem i förhållandet mellan doktorand och handledare som kan leda till avhopp; hur kan risken för avhopp begränsas samt vad som kännetecknar en solid och stödjande handledningsrelation?  

En innehållsanalys kommer att göras för att identifiera eventuella mönster och dra slutsatser i enkätsvaren från doktorander och huvudhandledare/handledare. Vilka generella orsaker till avhopp anges? Vilka problem i relationen mellan doktorander och handledare redovisas i enkätsvaren? Vilka åtgärder föreslår enkätrespondenterna för att begränsa risken för avhopp? Vad anges i enkätsvaren som kännetecken för en solid och stödjande handledningsrelation?

Det huvudsakliga bidraget med vår studie är att presentera fallbaserad kunskap kring allmänna orsaker till avhopp och specifikt om relationen mellan doktorand och handledare. Vidare kommer studien att redovisa en förståelse för vad som kännetecknar en gedigen handledningsrelation. Vår forskning kommer att ge såväl doktorander som handledare möjlighet att reflektera över hur de kan agera för att begränsa risken för avhopp och istället sikta på ett framgångsrikt fullföljande av doktorsutbildningen.

Referenser

Corcelles, M., Cano, M., Liesa, E., González-Ocampo, G., & Castelló, M. (2019). Positive and negative experiences related to doctoral study conditions. Higher Education Research & Development, 38(5), 922-939.

Högskoleverket (2012). Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen –  en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01. Rapport 2012:1 R.

Sverdlik, A., Hall, N. C., McAlpine, L., & Hubbard, K. (2018). The PhD experience: A review of  the factors influencing doctoral students’ completion, achievement, and well-being. International Journal of Doctoral Studies, 13, 361-388. 

I detta kapitel diskuteras studenters studieframgång, avhopp och genom­strömning. Vidare är syftet att belysa studenters känsla av tillhörighet i relation till studieframgång och olika möjligheter att minska studentavhopp. Motivet är att en ökad förståelse för studenters känsla av tillhörighet i relation till studieframgång ger stöd åt utveckling av akademiska miljöer och utbildningsprogram som i sin tur stärker inkludering och breddat deltagande.