Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet.

I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn – såsom museer, arkiv, myndigheter och ideella föreningar – där kulturarv ständigt politiseras. Här möts teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter i texter skrivna av forskare, pedagoger och yrkesverksamma inom sektorn.

Författarna visar hur kulturarvspedagogik fungerar både som metod och förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av politiska visioner och ekonomiska villkor. Syftet är att väcka engagemang och bidra till en fördjupad förståelse för kulturarvens roll i samhället i en tid präglad av stora förändringar och ideologiska motsättningar.

Historia kan i grunden sägas vara ett återberättat urval av förflutenhet. Det innebär att historia aldrig är detsamma som förflutenhet utan en bearbetning av densamma. Syftet med studien är att undersöka de spänningsfyllda gränsytorna mellan historia, sanning och fiktion. Detta görs genom att undersöka ett publikhistoriskt konstprojekt i gränslandet mellan hantverk, konstnärskap, berättarkonst, historia och myt.

Konstprojektet handlade om sökandet efter en fantastisk skatt, Grendels skatt, såsom den omnämns i det tidigmedeltida Beowulfkvädet. Det handlade med om att hitta (på) en skatt från sagans värld genom att återskapa utvalda föremål som om de var verkliga artefakter från den forntid där hjälte- berättelsen om Beowulf utspelar sig.

Beowulfkvädet uttolkats i mängder av sammanhang alltsedan medel- tidens slut. Det finns en lång rad nya uttolkningar bara i det sena 1900-talet och det tidiga 2000-talet. Bland annat har kvädet genom Beowulfkännaren J. R. R. Tolkiens litterära verk kommit att influera den moderna fantastiken på ett högst påtagligt sätt. Som ett nutida kulturfenomen är Beowulfkvädet i allra högsta grad någonting levande.

Grendels skatt-projektets uttolkning av Beowulf utgör den analytiska ingång varifrån gränsytorna mellan historia, sanning och fiktion ska undersökas i denna studie. Utöver detta studeras även historiska återskapanden av den slags tidigmedeltida europeiska germanska elitkultur där Beowulf en gång framförts. Här undersöks återskapanden och deras sanningsanspråk i mötet mellan nuet och det förflutna. Boken berör framför allt tidigmedeltida germansk elitkultur i norra Europa under tidsperioden 500- 700-tal, samt olika uttryck av dess (åter)skapanden i tidigt 2000-tal.

Teoretiskt används i boken en kulturanalytisk ansats där kultur definieras som de praktiker och system i kommunikationen människor emellan där mening skapas. Kvädet är inte bara en levande kulturskatt, det kan även sägas ha samhällsrelevans. Den bär således fortfarande på mening idag kring olika slags beständiga dilemman, såsom kärlek, död, hjältemod, maktmissbruk, offervilja, krig, vänskap och girighet.

This chapter explores how the two contemporary political parties, the Sweden Democrats and the Danish People’s Party, use the Vikings and the Viking Age as symbols in their national mythmaking. It examines the political dimensions of public history and the way in which these parties draw historical parallels between the Viking Age and the present in order to call for action. The relationship between cultural heritage and the creation and upholding of national identities in the two parties’ use of history is given special attention. The comparison between the parties shows that the Sweden Democrats are affected by their ties to Swedish National Socialism in their early years and that when they later tried to appeal to a wider public, they adopted a more subtle strategy in their depiction of the Vikings. On the other hand, The Danish People’s Party continuously use the Vikings and the Viking Age to establish a national identity in the same manner as in the wider Danish community, meaning that a need for changes in their history writing did not occur. 

Vikings and the Viking Age have never been more popular than in the 21st century. Vikings can be found around every corner: in museums, computer games, politics, comics, ancestry claims via DNA tests, and environmental narratives. Their representation is also found throughout Europe and can be considered part of its cultural heritage. The pervasiveness and malleability of the Vikings as an idea mean that they have been used in multiple ways. Therefore, it is an important responsibility for researchers to critically discuss how the Vikings and Viking Age are activated as a key aspect of European cultural heritage in many different contexts. It is also vital to investigate this phenomenon from different perspectives. Consequently, this volume reflects the multidisciplinary nature of Viking studies and includes research in the fields of history, archaeology, museology, and religious and medieval studies. The aim of this volume is to present new research and critical perspectives on the Vikings and Viking Age as a part of a (white) European, and even global, cultural heritage context, especially with regards to public history in museums, re-creation, and re-enactment. 1 

Viking Heritage and History in Europe presents new research and perspectives on the use of the Vikings in public history, especially in relation to museums, re-creation, and re-enactment in a European context.

Taking a critical heritage approach, the volume provides new insights into the re-creation of history, imagining the past, interpretation, ambivalence of authenticity, authority of History, remembrance and memory, medievalism, and public history. Highlighting the complexity of the field of public history today, the fourteen chapters all engage with questions of historical authenticity and authority. The volume also critically examines the public’s reception, engagement with, and interpretation of the Viking Age and the concepts of who these individuals were. Each chapter illuminates an aspect of these themes in relation to museums, leisure activities, politics, tourism, re-enactment, and popular culture – all from the vantage point of Viking cultural heritage.

Viking Heritage and History in Europe is one of the first volumes to examine the use and role of the Vikings within the field of public history, both past and present. The book will be of interest to those engaged in the study of heritage, public history, history, the Vikings, vikingism, medievalism, and media history.

This chapter discusses Viking re-enactment within the domain of public history in present-day Europe. Defining re-enactment as an attempt to re-create some aspect of the past in a performance set in the present within a realistic-fantastic spectrum, the chapter goes on to discuss two distinct but overlapping sub-genres of Viking re-enactment: (a) the top-down re-enactments initiated by professionals at universities or institutions such as museums and (b) the bottom-up re-enactments initiated within the re-enactment scene itself. Lastly, it identifies and discusses new trends and suggested directions within the European Viking re-enactment scene in the early 21st century. 

On May 14, 1931, Swedish military forces opened fire and killed four striking pulp factory workers and one bystander during a demonstration in the municipality of Lunde, in the Ådalen district outside of Kramfors in northern Sweden. The killings sent shock waves through the Swedish labor movement and significantly contributed to the Social democratic win in the general elections the next year.