Högskoleintroducerande utbildningars roll i arbetet för inkludering och social hållbarhet: resultat av alumnundersökningar

Idag tyder allt fler tecken på att gymnasieutbildning inte alltid räcker till för att klara högskolestudier (Skolinspektionen 2023). En aktuell utredning föreslår därför att betygskraven i svenska till lärarutbildningen ska höjas till D/C och att högskolor ska anordna högskoleintroducerande utbildningar för dem som inte når upp till dessa krav (Regeringskansliet 2024).

Malmö universitet har sedan länge erbjudit två högskoleintroducerande utbildningar:

1.      Behörighetsgivande utbildning i svenska är en förutbildning som riktar sig till dem som har gymnasieutbildning från ett annat land och vill få behörighet i svenska som andraspråk.

2.      Akademisk introduktionstermin är en utbildning på grundnivå som riktar sig till dem som undrar om de passar in i en högskolemiljö och därför vill förbereda sig.

Med hjälp av bidrag från Include har två lärarlag kunnat genomföra alumnundersökningar för att ta reda på i vilken mån dessa utbildningar verkligen är högskoleförberedande. Enkäter skickades till alla som avslutat de aktuella kurserna fr.o.m. VT 2010 (Behörighetsgivande utbildning i svenska) resp. HT 2014 (Akademisk introduktionstermin) t.o.m. VT 2023. Svarsfrekvensen blev hög: 39% resp. 42%. Dessutom har djupintervjuer genomförts där studenter utvecklar sina tankar. Enkäten visade att en hög andel av de svarande fortsatte till högre studier. I både enkätsvar och intervjuer uttrycker studenterna på båda kurser att utbildningarna i mycket hög grad har gett dem de verktyg de behöver för att klara högskolestudier. I presentationen kommer vi att redovisa resultaten mer i detalj och kritiskt reflektera över hur de kan tolkas med hänsyn tagen till selection bias (Provencher & Kassel 2019). Vi kommer dessutom att bjuda in till en forskningsbaserad diskussion om högskoleintroducerande utbildningars roll i arbete med att främja inkludering och social hållbarhet (Keane et al 2023).

Referenser

Keane, E., Heinz, M. & Lynch, A. (2023). Factors impacting on the retention of students from under-represented groups in initial teacher education in Ireland. Tertiary Education and Management 29, 5–23. https://doi.org/10.1007/s11233-022-09108-5

Provencher, Ashley & Kassel, Ruth (2019). High-Impact Practices and Sophomore Retention: Examining the Effects of Selection Bias. Journal of College Student Retention: Research, Theory & Practice, 21(2):221-241. https://doi.org/10.1177/15210251176977

Regeringskansliet (2024). Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81). Regeringen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202481/ [2025-01-27]

Skolinspektionen (2023). Likvärdig bedömning och betygssättning. Dnr. 2023:7451. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter/publikationer/regeringsrapporter/2024/likvardig-bedomning-och-betygssattning/ [2025-01-27]

Rapporten redovisar resultaten från en alumnundersökning av den högskoleintroducerande kursen Akademisk introduktionstermin. Enkäter skickades till samtliga studenter som avslutat kursen sedan den gavs för första gången 2014. •: N=139. 59 svarade → svarsfrekvens = 42%. Verktyg: Sunet survey, Ladok, Nvivo, Excel. Dessutom genomfördes en intervjustudie med 4 deltagande i semistrukturerade intervjuer.

Undersökningen visar att det råder stor samstämmighet bland respondenterna om att kursen gett dem en adekvat högskoleförberedelse. Undersökningen visar också att kursinnehållet verkar vara adekvat, då samtliga färdigheter och kunskapsområden som utgör kursinnehållet också har varit till hjälp för dem som fortsatt till högre studier, om än i lite olika grad. Utöver detta framkom även indikationer på att kursen attraherar rätt studenter med tanke på kursens roll som ett verktyg för breddad rekrytering och att dessa studenter får det stöd de behöver för att genomföra en högskoleutbildning. Slutligen visade bl. a. intervjuerna att kursen kan få helt avgörande betydelse för enskilda individer som annars riskerat att aldrig kunna slutföra en högre utbildning pga. studieovan eller utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller bristande kunskaper från gymnasiet

Studenters skriftspråkskompetenser ser olika ut efter gymnasiet, men den här artikeln utgår från att alla studenters läsande, skrivande och talande behöver utvecklas för att kunna hantera högskolans krav och den specifika disciplinens kunskapsfält. Artikeln redogör för ett antal forskningsbaserade principer för hur språkutvecklande undervisning kan organiseras: ämnesintegrerad undervisning, aktiv läsning, skrivandet som en inkrementell process, samt konstruktiv återkoppling. Dessa exemplifieras med upplägget på kursen ”Akademiskt språkbruk” på ett samhällsvetenskapligt program 2016-2020. Styrkor och svagheter i upplägget diskuteras med hjälp av studentröster från kursutvärderingar. Här fokuseras särskilt på frågan om selektiv respons. Slutligen argumenterar artikeln för att skrivdidaktiker kan spela en viktig roll för att skapa ett breddat deltagande i högskolan.

Students' academic literacies vary when they enter higher education. However, this article presupposes that all students' reading, writing, and speaking should be improved in order for them to be able to handle the demands of higher education and the specific discipline. The article presents several research-based principles for how teaching in academic literacies can be organized. These principles are: writing in the disciplines, active reading, writing as an incremental process, and constructive feedback. As an example, from teaching practice, the article presents details from the course "Academic discourse", part of a bachelor programme in the social sciences 2016-2020. The article discusses strengths and weaknesses in the teaching practice, student evaluations as empirical material. Special attention is devoted to the question of selective response. Finally, the article concludes that instructors trained in writing didactics can play an important role in enhancing widening participation in higher education. 

Titel: Grupparbete i akademiskt skrivande – går det?

Tematik: 1.Teoretiska och metodologiska perspektiv på litteracitet och lärande

Författare: Karin Zetterberg

I högre utbildning är det vanligt att studenter utför skriftliga uppgifter i grupp. Interventioner för att utveckla studenters akademisk litteracitet bör därför även innehålla gruppuppgifter. Konferensbidraget presenterar en pågående intervjustudie med fokus på en sådan intervention. Studien syftar till att undersöka i vilken mån upplägget främjar studenters engagemang och inre motivation.

Forskningen visar att studiegrupper med de rätta förutsättningarna kan höja kvaliteten på lärandet avsevärt, jämfört med studenter som arbetar individuellt (Hammar Chiriac, 2020). De omständigheter som identifierats som avgörande syftar alla till att skapa engagemang i gruppen och inre motivation för uppgiften. Det har dock visat sig att sådana omständigheter är synnerligen besvärliga att få till stånd i praktiken (Wedérus, 2022). Även om läraren har stora möjligheter att påverka utfallet av grupparbetet, beror gruppens framgång till syvende och sist på studenternas förmåga till prosocialt beteende (Hammar Chiriac, 2020).

På Behörighetsgivande kurs i svenska vid ett svenskt lärosäte används grupparbete i ett moment i akademiskt skrivande. Studenterna ska utgå från frågeställningen ”Hur skriver man akademisk text” och välja ett delområde att fokusera på. Uppgiften är alltså en metatext: Studenterna skriver en akademisk text i ämnet ”att skriva en akademisk text”.

Från detta moment har data har samlats in, dels i form av digitala enkäter, dels i form av intervjuer. I de digitala enkäterna fick studenterna löpande besvara frågor om den egna och gruppens engagemang, samt produktivitet. Intervjuerna syftade till att utröna i vilken mån lärarens agerande, upplägget och gruppdeltagarnas beteende minskat/ökat engagemanget och motivationen för uppgiften. Samtalen har spelats in och kommer senare att undergå en kvalitativ innehållsanalys. I denna kommer studenternas svar att kodas i Nvivo och sorteras i kategorier. Resultaten av undersökningen kommer att presenteras på konferensen. 

Referenser

Hammar Chiriac, E. (2020). Forskning om grupparbete. In E. e. Hammar Chiriac & A. e. Hempel (Eds.), Handbok för grupparbete : att skapa fungerande grupparbeten i undervisning (Fjärde upplagan. ed.). Studentlitteratur. 

Wedérus, T. (2022). Gör upp med myten om grupparbetet [Redaktionell plattform]. Dagens Arena. Hämtat 20230309, från https://www.dagensarena.se/essa/myten-om-grupparbetet/#:~:text=Flera%20studier%20har%20ocks%C3%A5%20visat,bidra%20olika%20mycket%20till%20slutprodukten. 

Artikeln redovisar resultatet av en studie som ställer två frågor: I vilken mån förstår och engagerar sig studenter i respons av olika slag? Hur uppfattar de icke-selektiv respons på textens lokala nivå?

Studien baserar sig på strukturerade intervjuer med sex studenter på en delkurs i akademiskt skrivande på en fristående kurs på grundnivån. Intervjuerna transkriberades och analyserades kvalitativt. Studenternas svar kodades med hjälp av verktyget Nvivo och sorterades i kategorierna kognitivt engagemang, emotionellt engagemang och handlingar. Analysen visade att det kognitiva engagemanget främst handlade om bedömning av olika typer av respons. Hjälpsam respons var till exempel sådan som går att agera på direkt och som ges vid rätt tidpunkt. Det emotionella engagemanget tog sig uttryck i en mognadsprocess, där känslor av obehag och besvikelse övergick i glädje/tacksamhet. Det kognitiva och emotionella engagemanget ledde i de flesta fall till att responsen integrerades. Den icke-selektiva responsen fungerade för de flesta studenter, särskilt för dem med svenska som andraspråk, men bör kombineras med bekräftande, positiv respons. Sammanfattningsvis låg studenternas utmaning inte främst i att förstå responsen, utan snarare i att hantera de känslor den väckte. 

Students work with response – do they understand what I mean?

The article presents the results from a study posing two questions: To what extent do students understand and engage in response of different kinds? How do they experience non-selective response concerning the local level of texts? The study is based on structured interviews with six students taking a class in first-year academic writing at a Swedish university. The interviews were transcribed an analyzed qualitatively. The answers were coded using Nvivo software and sorted into the categories cognitive engagement, emotional engagement and actions. The analysis showed that the cognitive engagement was focused on evaluation of different kinds of response. Helpful feedback was described as response given at a time when it really mattered to the students, and could be put to use immediately. The emotional engagement was expressed as a process of maturation, where feelings of unease and disappointment were replaced by happiness/gratefulness. In most cases, the cognitive and emotional engagement prompted integration of the response into the text. The non-selective response was helpful to most students, especially for L2-learners. The results indicate however, that such response should be combined with confirming, positive feedback. In conclusion: this study shows that the students understood the meaning of my comments on their texts, but the real challenge for them was coping with the feelings generated by the response. 

Contrary to expectation, students overachieved in a course in academic literacy during pandemic lockdown fall semester 2020. The pass rate surged from 51% years 2016-2019 to 77% year 2020. This article presents an investigation into the possible reasons behind this unanticipated outcome. Students were asked to fill out a survey, asking them to list best practice on part of the teacher, the student-to-student behavior and the individual student. The material was processed using qualitative content analysis. It was coded and organized into categories. The results were subsequently interpreted and discussed in the light of previous research and the teachers’ experience of giving the course. 

In students’ answers regarding teachers’ best practice, comments about flipped classroom and peer reviewed process writing were most numerous. The peer review practice resurfaced in answers about student-to-student behavior. Most student mentioned topics related to social cohesion as a success factor, and many saw the collaborative work with peers’ drafts as a support for this cohesion. Finally, when reflecting on the individual behavior, topics related to engagement were in the majority. When interpreted together with the teachers’ experience, these results point in the direction of two possible reasons behind student success: 1) crisis awareness among both teachers and students allowed both parties to make the most of the available learning activities. Students took advantage of the peer review process to forge social bonds, which supported their learning process. 2) The remote teaching freed time and the flipped classroom created flexibility for students, allowing them to combine studies with acclimatizing to the new study environment, and possible with work and family duties. 

I litteraturen kopplas studenters aktiva arbete med respons till djupinlärning (Nicol et al., 2014). Det finns dock många aspekter som påverkar hur effektivt arbetet med respons blir (Price, Handley, & Millar, 2011), till exempel i vilken mån studenter engagerar sig i respons de får, och hur responsen är utformad.

Aasen & Kvithyld (2009) har formulerat fem teser om meningsfull respons, där den andra tesen lyder: ”respons bör vara selektiv”. Tanken är att alltför detaljerad respons kan göra att studenten blir överväldigad och förlorar motivationen. I min undervisning följer jag fyra av Aasen & Kvithylds teser, men inte den om selektiv respons. Eftersom detta avviker från rekommendationen bör det problematiseras.

Syftet med den här studien är att undersöka hur studenter på delkursen ”Akademiskt skrivande” arbetar med respons, för att på så sätt utveckla undervisningen och bättre stötta studenters lärande. Den vill ge svar på följande frågor:

·         I vilken mån förstår och engagerar sig studenter i respons av olika slag?

·         Hur de uppfattar icke-selektiv respons på textens lokala nivå?

·         Finns det någon skillnad mellan första- och andraspråkare?

Studien baserar sig på ca 5 strukturerade intervjuer med studenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades kvalitativt. Studenternas svar kodades med hjälp av verktyget Nvivo och sorterades i kategorier, så att mönster och samband urskildes.

I analysen framkom att deltagarna i studien uppvisade ett stort engagemang i responsen: responsen genererade mycket tankar och känslor och i de flesta fall integrerades responsen. Den icke-selektiva responsen fungerade för de flesta studenter, särskilt för dem med svenska som andraspråk, men bör kombineras med bekräftande, positiv respons.

Referenser

Aasen, A. J., Kvithyld, Trygve. (2009). Fem teser om funksjonell respons på elevtekster. Viden om Literacy(9). Retrieved from https://www.videnomlaesning.dk/tidsskrift/tidsskrift-nr9-test-og-evaluering-af-skriftsprog/

Nicol, D., Thomson, A., & Breslin, C. (2014). Rethinking feedback practices in higher education: a peer review perspective. Assessment & Evaluation in Higher Education, 39(1), 102-122. doi:10.1080/02602938.2013.795518

Price, M., Handley, K., & Millar, J. (2011). Feedback: Focusing Attention on Engagement. Studies in Higher Education, 36(8), 879-896. Retrieved from http://dx.doi.org/10.1080/03075079.2010.483513

Det råder samstämmighet bland forskare om hur viktigt det är med planering och systematisk design för att online-utbildning ska bli effektiv (Hodges 2020). I den hastiga digitala omställning som högskolesektorn genomgått till följd av pandemin fick designsteget ofta stryka på foten. Föga förvånande pekar den litteratur som hittills publicerats om studenternas resultat under pandemin mot en försämring (Combrink et al 2020; Johnson et al 2020; Jamieson 2020) eller oförändrat resultat (Hew et al 2020). Det var därför överraskande när mina studenter på en kurs i akademiskt språkbruk fick mycket bättre resultat på sina skriftliga hemtentamina 2020 än tidigare kullar. Resultaten rusade från i genomsnitt 51% godkända 2016-2019 till 77% år 2020. Hur kan detta komma sig?

För att ta reda på detta har jag genomfört en enkätundersökning. Syftet är att ringa in de omständigheter som kan ha medverkat till det goda resultatet och på så sätt bidra till best practice i högre utbildning online. Studenterna har besvarat frågor om vad de uppfattar som ”good practices” i online-utbildningen. Som utgångspunkt använder jag resultaten från en liknande undersökning (Hew et al 2020). Studenternas svar ska nu analyseras och kategoriseras tillsammans med mina egna intryck av kursens genomförande.

Studenternas utbildningsmiljö 2020 skilde sig i tre avseenden från campusstudenternas 2016-2019: förändringarna gäller deras egen studiemiljö för enskilt arbete, den miljö de skapar med sina kursare och den miljö läraren/universitetet har kontroll över. Förändringarna som läraren har kontroll över kan i mitt fall beskrivas som en övergång till ”flipped classroom” med inspelade föreläsningar följda av frågestund i Zoom och diskussion i forum, samt lära-känna-varandra-aktiviteter asynkront på Canvas. De två andra dimensionerna - den egna studiemiljö och den studentsociala miljön - vet jag inte så mycket om, och måste därför undersökas. Mina enkätfrågor till studenterna gäller därför alla tre dimensioner av utbildningsmiljön.

Referenser 

Combrink, Herkulaas M. v. E.; Oosthuizen, Lauren L. (2020) First-Year Student Transition at the University of the Free State during COVID-19: Challenges and Insights. Journal of Student Affairs in Africa, v8 n2 p31-44. 

Hew, Khe Foon et al. (2020) Transitioning to the "New Normal" of Learning in Unpredictable Times: Pedagogical Practices and Learning Performance in "Fully Online" Flipped Classrooms. International Journal of Educational Technology in Higher Education, v17 Article 57.

Hodges, Charles B. et al. (2020) The Difference Between Emergency Remote Teaching and Online Learning. Educause Review. Hämtat från: https://er.educause.edu/articles/2020/3/the-difference-between-emergency-remote-teaching-and-online-learning (20210311)

Jamieson, Marnie V. (2020) Keeping a Learning Community and Academic Integrity Intact after a Mid-Term Shift to Online Learning in Chemical Engineering Design During the COVID-19 Pandemic. Journal of Chemical Education 97 (9), 2768-2772. DOI: 10.1021/acs.jchemed.0c007

Johnson, Shanina S. et al (2020) Unleashing Our Chemistry Superpowers: Promoting Student Success and Well-Being at a Black Women’s College during COVID-19. Journal of Chemical Education 97 (9), 3369-3373. DOI: 10.1021/acs.jchemed.0c00728. 

Många studenter som börjar läsa på högskola upptäcker snart att de måste använda språket på ett nytt sätt. Insikten att den egna förmågan inte räcker till sker ofta i ett sent skede, då tid saknas för att lösa de omfattande problemen. Ett hållbart sätt att stödja studenters lärande är därför att integrera språkstödet i den reguljära utbildningen: att låta samtliga studenter öva akademisk språkfärdighet med hjälp av material som har anknytning till huvudområdet för utbildningen. 

Syftet med den här presentationen är att beskriva och reflektera över hur detta görs på ett kandidatprogram med ett samhällsvetenskapligt huvudområde. Här är den första kursen på termin 1 ”Akademiskt språkbruk”, 7,5 hp, där studenterna övar sig i att läsa, skriva och tala akademiskt. Inom ramen för skrivmomentet har jag under fyra år utvecklat och använt ett upplägg som följer Black & Williams modell för formativ bedömning (2009). Upplägget bygger på processkrivning, där studenter ger formativ återkoppling på varandras texter (peer review) och får formativ återkoppling från läraren.

För att få ett underlag till reflexionen har jag sammanställt kvantitativa data från bedömningsprocessen. Materialet består av skriftliga uppgifter från fyra kurstillfällen 2016-2019 och utfallet från arbetet med en bedömningsmatris.

Resultaten från dessa fyra år visar att den formativa modellen fungerar bra för att ge studenterna förmågan att skriva en text som motsvarar de innehållsliga och stilmässiga kraven på en vetenskaplig text. Materialet ger dock en indikation på att studenter med låga betyg från gymnasieskolan (genomsnitt som motsvarar D och lägre) får stora svårigheter att genomföra en högskoleutbildning. Det är främst skriftspråkets krav på tydliga samband inom meningar och stycken som studenterna måste kämpa med. Utbildningar med låga antagningspoäng kan därför dra nytt av att integrera språkstöd i den reguljära undervisningen.

Under sommaren och hösten 2018 genomförde Malmö universitet ett pilotprojekt med syfte att utveckla metoder och rekryteringsrutiner för lärosätesförlagd Sfi-utbildning. Projektet finansierades av Region Skåne och i arbetsgruppen för samarbetsprojektet ingick även representanter för Arbetsförmedlingen, Yrkes-Sfi-plattformen och Vägledningscentrum i Malmö. Inom ramen för projektet genomgick 20 nyanlända akademiker en intensivkurs i svenska på 20 veckor, med målet att nå Sfi D-nivå. Malmö universitet bidrog med en följeforskningsinsats, vilket bland annat innebar att projektdeltagarna löpande genomförde analysseminarier, där resultat från delutvärderingar presenterades och diskuterades. Rapporten redovisar resultatet av denna lärande utvärdering.

In 2018 Malmö University organized a pilot study, with the objective to develop methods and recruitment routines for Sfi education at universities. Region Skåne funded the collaboration project and the working group heading it consisted also of representatives from the Swedish Public Employment Service, the Professinal Sfi Platform, and the Centre for Professional Guidance, Malmö. The project gave 20 newly arrived university graduates an opportunity to study Swedish during 20 weeks, with the goal of reaching Sfi D level. Malmö University contributed with an ongoing evaluation, which meant, among other things, that seminars were organized throughout the project period. Here, participants discussed results from evaluations at different stages of the project as well as suggestions for further action. The report presents the results from this ongoing evaluation.