Jag skulle även behöva diskutera med er kring tankar inför en kurs som vi gör ompå termin 4, Socionomutbildningen. Det handlar om ett fördjupningsarbete där vi vill att det skall ingå mer systematisk träning i litteratursökning. Kan vi boka ett litet möte?

Detta mail var starten på ett förnyat och välfungerande samarbete mellan universitetsbiblioteket och socionomutbildningen på Malmö universitet.

En utgångspunkt var att lärarna såg att studenterna hade svårigheter med avsnittet tidigare forskning i sina uppsatser. Hur skulle lärarna och bibliotekarierna samverka för att utveckla studenternas förmåga att söka, värdera och använda vetenskapliga texter och därmed stärka forskningsanknytningen och kvalitéten i studenternas uppsatser?

För att ge studenterna möjlighet att, i progression, utveckla dessa förmågor omarbetades kursplanenfördetförstasjälvständigaarbetetpåtermin4. Lärandemålochlärandeaktiviteter kring litteratursökning förstärktes. Studenterna genomför nu en litteraturstudie där aktuellt kunskapsläge med relevans för valt problemområde ska beskrivas. Metoden för att fånga in relevant forskning är systematisk litteratursökning. Litteratursökning som metod har därmed getts större utrymme i kursen.

Bibliotekets medverkan och stöd har integrerats tydligare i utbildningen. Detta genom ett upplägg med en skräddarsydd digital läranderesurs som fokuserar på att vägleda studenterna genom en strukturerad sökprocess samt uppföljande träffar där studenterna får vägledning i sin litteratursökning. Den digitala läranderesursen introduceras grundligt vid kursstart som ett verktyg för att uppnå kursens lärandemål.

Har förändringsarbetet och samverkan med biblioteket lett till ökad kvalitet istudenternas uppsatser? Ett resultat är att studenterna blivit bättre på systematisk litteratursökning och dokumentation av densamma. Det nuvarande upplägget har också bidragit till att studenterna har blivit säkrare på något som tidigare varit svårt, att skilja på vad som är tidigare forskning respektive teori.

Medverkande bibliotekarier och kursansvarig kommer att dela med sig av erfarenheter och faktorer som bidragit till ett lyckat samarbete med studenternas lärande i fokus.

Denna rapport redogör för ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som biblioteket på Malmö högskola genomfört under 2014 om studenter som medskapare av undervisning i informationssökning. Projektet har tilldelats pedagogiska utvecklingsmedel från utbildningsberedningen. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för att ta tillvara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. Vi har velat undersöka på vilka sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen genom att titta på olika former av brukarinvolvering. Utgångspunkten har varit att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande, men också en ökad insikt hos undervisande bibliotekarier för studenternas kontext. En av slutsatserna är att för att lyckas med studentinvolvering krävs en deltagarkultur där det faktiskt är möjligt att påverka. Brukarinvolvering handlar inte bara om metoder, utan det handlar även om att alla inblandade har en inställning som stödjer ökad studentdelaktighet.

Letting students take an active part in their education is vital in higher education and there is a lot of research showing that students who are active learners also learn more effectively (eg Biggs & Tang 2011). This poster will illustrate a project where Malmö university library wanted to examine what student activity could mean in the context of information seeking, and where we wanted to involve students more actively in the design of the teaching activities. The project is called ”Students as co-creators of education in seeking, collecting and valuing information – development of methods for higher student participation” and goes on during 2014. We want to see in what ways students can be actively involved in teaching in order to create a deeper understanding within students for their role in their own learning - how can the experiences and knowledge of students contribute to their skills in relation to searching, collecting and valuing information? Within the project we have read articles on user involvement, discussed the literature we have read and we have also visited other organizations that work actively with user participation in order to learn more about different methods that can be used. Inspiration to the methods come from different areas, such as interaction design, city planning and public libraries. In this poster we will tell about our experiences from the project and the different methods we have tested (eg ”idea workshop”), the results we have got and how they influence our teaching about information literacy. The poster will also highlight our experiences from having students in the project group and how this has affected the way we work. Biggs, John B. & Tang, Catherine So-Kum (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. 4., [rev.] ed. Maidenhead: Open University Press

During 2012 the Special Education Teacher Training Programme at Malmö University ran the education development project “From experience-based practice to scholarly thinking”. The background of the project was the fact that the students’ practical teaching experience had not been sufficiently utilized and scientifically processed, while at the same time the courses in Philosophy of Science and Research Methodology were perceived to be distancing and difficult to absorb. The aim of the project was to allow theory and practice to mutually enrich one another in a clear manner in the progression towards scholarly thinking. All lecturers of all the courses within the Special Education Programme, met together with two librarians to discuss perceptions of what scholarship is and why a research based approach is important in Special education and in the profession Special education teacher. Together we brainstormed ideas and suggestions of learning activities which together could form a progression to develop a research based approach among students. One idea that has already been launched is Spanarverkstad (a version of Journal Clubs) where articles chosen by students ranged from practical education journals to scholarly journals, are discussed. Another form has been Idea Seminars where representatives from the special education field offer to come up with thesis ideas. Another activity is when lecturers from the Philosophy of Science and Research Methodology courses talks about the research methods that they have personal experience of and perspectives on scholarly thinking. They meet the students in a panel debate where the students have the chance to put forward questions. One developing idea is to encourage students to record their experiences and thoughts in writing. Namely a genre-based pedagogy which could be called something along the lines of “From blog to academic article and vice versa”. The aim with the round table discussion is to have the opportunity to exchange experiences, thoughts and ideas of how the collaboration between lecturers and librarians can become a strategic partnership in the pursuit of developing students’ scholarly thinking. The round table discussion begins with a presentation of the project “From experience-based practice to scholarly thinking”. Afterwards we would like to give the participants the chance to pose questions and discuss how librarians and lecturers can jointly contribute to achieve this goal. How can librarians and lecturers work together to prepare students for a profession where a research-based approach is an important factor in school development? Another point we want to bring into the discussion is what librarians can contribute to a teaching team when it is focusing on planning tutorials for students in higher education? What do lecturers see the librarians’ roles as within the team? These are a few examples of questions which could be asked or could be worth developing.

Slutrapport från projektet Studenthandledning i frirummet. Bibliotek och Studieverkstad utforskar gränser vars syfte var att definiera och problematisera de handledningsuppdrag som Studieverkstad respektive bibliotek har för att tydliggöra våra handledarroller i högskolans lärandemiljö. Syftet var också att identifiera eventuell gränsdragningsproblematik dels till respektive verksamhets uppdrag dels till ämneshandledning. I projektrapporten ger vi exempel på hur samarbetet mellan Studieverkstad och bibliotek kan stärkas och vad som kan utvecklas för att ytterligare öka kvaliteten i våra handledningsverksamheter så det blir en väl fungerande resurs i studenternas lärande.

Slutrapport från projektet "Högskolebibliotekets roll i en inkluderande lärandemiljö" vars syfte var att förtydliga vilken roll högskolebiblioteket spelar för breddad rekrytering och retention, samt att öka kunskapen och medvetenheten om detta bland bibliotekspersonalen. I rapporten ges exempel på arbetsformer för att utveckla bibliotekets bemötande och pedagogiska verksamhet gentemot en heterogen studentgrupp.