This report describes a project that aimed to create game concepts and games based on a set of data about research publications. This was done using linked open data, procedural content generation of game content, and iterative game development, with the aim of creating useful games and game concepts.

Syftet med projektet är att ge underlag för att införa författaridentifikatorer i svenska tjänster och system inom vetenskaplig kommunikation. ORCID (Open Researcher and Contributor ID) är en internationell de-facto standard under uppbyggnad med många viktiga aktörer involverade. Implementering av ORCID kräver samverkan mellan flera aktörer, både nationellt och på lärosätena. 

In November 2010 Malmö University decided on a new open access policy. This paper describes the implications of the mandate, the process prior to the decision and some of the challenges of the implementation process.

Arbetet i projektet "OER i öppna digitala arkiv" har utförts i samarbete mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Metamatrix AB under perioden mars 2008 - april 2009. Projektet har finansierats av Kungl. Bibliotekets program OpenAccess.se. Vid sidan om denna slutrapport, har vi tidigare publicerat rapporten Kartläggning av produktion och användning av OER vid några svenska lärosäten. De frågeställningar vi har arbetat med är -Hur ser möjligheterna ut att i lärosätenas öppna arkiv för e-publicering av forskning och uppsatser, också rymma de lokalt producerade lärresurserna? -I vilken omfattning använder och producerar lärarna vid lärosätena fritt tillgängliga lärresurser (OER, Open Educational Resources) idag? Vi har velat belysa dessa frågeställningar genom att ta fram unika empirisk data från de deltagande lärosätena. Under våren 2008 genomfördes vår inventering av existerande digitala lärresurser och kartläggning av bruket av digitala lärresurser vid fem svenska lärosäten. Enkätstudien och intervjuerna visar att begreppet OER och även begreppet digitala lärresurser fortfarande är nytt för många, men själva företeelserna används av över hälften av de lärare som ingått i studierna. Även produktionen och viljan att dela med sig av det som produceras är relativt hög. Det är förhållandevis många lärare som då och då använder sig av OER (50 % av respondenterna) och betydligt färre som använder sig av OER dagligen (6 %). Av de lärare som inte använder sig av OER är det mer än hälften som inte vet vad det är, eller hur man gör. Närmare 70 procent av den undervisande personalen som besvarat enkäten uppger att de producerar eget material. Produktion av egna digitala lärresurser är således mer vanligt än användning av andras material. De starkaste drivkrafterna att ta fram eget material är, enligt enkätsvaren, att ha som komplement till föreläsningar och för att det ska vara återanvändbart i andra kurser. PowerPoint-presentationer, PDF-format och Word-filer (eller motsvarande) är de vanligaste formaten på det som produceras. Andelen som väljer att dela med sig av sitt material är högre än förväntat, närmare 50 %. Här anges den främsta anledningen att man vill att informationen ska kunna vara till nytta för andra, följt av åsikten att information ska vara fritt tillgänglig. Som kontrast till detta visar intervjuerna på en lite mer nyanserad bild. Dels framhålls nyttan med digitalt undervisningsmaterial och möjligheter till nya pedagogiska grepp och metoder. Flera av våra respondenter är överens om att lärosätena skulle gynnas av att ge en möjlighet att publicera lärresurser öppet. Med kartläggningen som stöd har vi därefter arbetat vidare med dess resultat för att utveckla och undersöka praktisk funktionalitet i projektets befintliga öppna arkiv. Vi pekar på att det finns behov av mer kvalificerad användning av OER än de öppna arkiven medger, t.ex. inbyggda viewers och redigerbarhet. Samtidigt, har vi också sett att dessa öppna arkiv är överlägsna på att möjliggöra spridning och synlighet för dess innehåll, även för annat material än student- och forskarpubliceringen. Vi ser alltså både för- och nackdelar med att göra OER tillgängliga via de öppna arkiven, men för att undvika att bygga nya system eller låsa in lärresurserna i LMS:er, så kan arkivens öppna gränssnitt (ex. via XML Web services och OAI-PMH) användas för att sprida OER till andra system där användbarheten bättre kan erhållas, samtidigt som lärosätena kan behålla överblick och marknadsföring av sin intellektuella output i en samlande tjänst. Framtida system Inom projektet har vi därefter, med stöd från kartläggning, praktiska tester och faktisk funktionalitet i två publiceringsplattformar (Diva och DSpace) slutligen inom ramarna för denna slutrapport levererat beslutsstöd och prototyper med den funktionalitet som en sådan tjänst, eller det öppna arkivet, bör innehålla. Strategiska frågor Såväl i kartläggningen som i de praktiska testerna erfar vi många närliggande frågor av såväl kunskapsmässig som mer praktisk natur, där det behövs mer information och goda exempel på hur arbetet kan läggas upp, som är viktiga både för undervisande personal och ledning: upphovsrättsliga frågor; stöd och incitament för användning och utveckling av digitalt undervisningsmaterial; samt nytto- kostnadsanalyser. En fråga vi berört ett flertal gånger i rapporten är balansen mellan den forskning och utbildning som bedrivs. Det är en relativt komplicerad fråga som handlar om ledningens prioriteringar och hur man ska profilera lärosätets varumärke. Det är i sammanhanget en känslig fråga att forskning traditionellt alltid har meriterats högre än undervisning. Genom intervjuerna framgår att det inte finns några policies eller riktlinjer runt användande och producerande av digitalt material. Ett antal punkter till dem i ledningsposition på institutioner och lärosäten som vill öka användandet av digitala lärresurser och öppet material har framkommit: respondenterna uppfattar varken sin undervisning och produktion av material som prioriterat eller meriterande - om det är önskvärt, menar man, behövs det dels -stödinsatser och mer information och utbildning inom dessa områden; samt -synlighet för arbete med OER i policies, riktlinjer och som grund för karriär- och löneutvecklingen Incitament kan komma från andra håll än den egna ledningen, det vore intressant att se goda exempel premieras och lyftas fram, för att skapa såväl motivation som ökade kunskaper.

The project "Open Educational Resources in institutional repositories” has been carried out in collaboration between Göteborg university, University of Borås, Malmö university, Stockholm university, Uppsala university and Metamatrix AB, during the period March 2008 - April 2009. The project has been funded by the OpenAccess.se programme of the National Library of Sweden. Within the project we have gathered unique empirical data from five Swedish universities, to shed light on and further develop the efforts of the universities regarding the following issues - can institutional repositories also accommodate the locally produced OER (open educational resources)? - to which extent are teachers at Swedish universities using and producing OER today? Survey of the use and production of OER In spring 2008 we conducted our survey of educational resources at five Swedish universities. Surveys and interviews show that the concept of OER, and even the concept of digital learning resources is still new to many, but digital learning resources are used by over 50% of the teachers participating in the studies. The willingness to share them with others is relatively high. There are relatively many teachers who occasionally use OER (50% of respondents), and far fewer daily users of OER (6%). Among the teachers who do not make use of OER, more than half do not know what it is, or how to use them. Almost 70 percent of the teaching staff who answered the survey produces their own educational resources. The strongest drivers to produce their own material, according to questionnaire responses, is to supplement lectures and for materials to be reusable in other courses. PowerPoint presentations, PDF files and Word files are the most common formats. The proportion of those who also choose to share their material is higher than we first expected, nearly 50%. Their main motives are to provide useful information to others, followed by the view that information should be freely available. The interviews show a slightly more nuanced picture, highlighting the benefits of OER and opportunities for new pedagogical approaches and methods. Several of our respondents agree that universities would benefit from providing an opportunity to publish educational resources. OER in institutional repositories? Existing systems We then used the results of the survey to develop and explore the existing functionality of the two most commonly used institutional repository platforms in Sweden; Diva and DSpace. We found that there is a need for more elaborate use of OER than the institutional repositories allow for, for example built-in viewers and possibilities to edit and work on deposited OER. At the same time, we also find that the institutional repositories are superior in enabling dissemination and visibility of their content, and not only so for student theses and research publications. We see both advantages and disadvantages of making OER available through institutional repositories. To avoid building new systems or hiding educational resources in traditional learning management systems: the institutional repositories offer open interfaces (e.g. via XML Web services and OAI-PMH) for the dissemination of OER to systems where the more elaborate usability can be obtained - this while universities can maintain visibility and marketing of their intellectual output in one service. Future systems Within the project we have then, with support from the surveys, the practical tests and based on the functionality of Diva and DSpace, developed prototypes and support to universities that want to work with OER. Strategic issues Both in the survey as well as in the practical tests, we have experienced related issues, where more information is needed and good examples of how the work can be organised to benefit the development locally. Issues important for both teaching and management staff: copyright; incentives for the use and development of OER, and cost-benefit analyses. One issue is the balance between research and teaching activities. It is a relatively complex issue related to managements’ priorities and how to profile the institutional trademarks. In this context, a sensitive issue regards research, which has always been merited higher than teaching. The surveys show that there are no policies or guidelines regarding the use and production of OER. A number of recommendations to the management at institutions and universities who want to increase the use of OER were formulated. The respondents perceive neither their teaching nor their production of OER as a priority or a merit. If this is desirable, there is a need for; - support and information in these areas; and - better visibility of work with OER in policies and guidelines, together with strengthened career incentives. Incentives do not have to come from the universities own management, it could also be interesting to see good examples promoted, in order to create motivation and awareness.

Ingrid Elam, docent i litteraturvetenskap, områdesprefekt på område K3, Malmö högskola uttryckte under våren -09 önskemål om att hela hennes publikationsproduktion, under de år hon varit verksam vid Malmö högskola, skulle göras tillgänglig i elektronisk form via MUEP (Malmö University Electronic Publishing. Projektets ena mål är att se till att texterna finns kvar även efter det att ursprungspublikationerna, tidskrifter och böcker, är slutsålda och/eller svårtillgängliga. Det finns ett behov av att i framtiden kunna använda texterna, till exempel i undervisningssituationer. Det andra målet är att det finns ett stort behov för ett lärosäte av Malmö högskolas typ att öka synligheten av medarbetarnas vetenskapliga produktion. I och med att många fulltexter läggs, och kan läggas i MUEP, ges möjligheten att ur denna databas extrahera forskares eller forskargruppers publikationer och exponera i andra tjänster, till exempel Google.

Syftet med utredningen är att skapa förutsättningar för att bättre kunna möta forskningens behov och bidra till att effektivisera forskarnas arbete genom stöd till informationsförsörjning och IT. Den organisationsövergripande dialogen, kartläggningen, de förslag och pilotprojekt som arbetats med inom utredningen, och som föreligger här är tänkt att kunna fungera som såväl beslutsunderlag som idébank till BITs framtida service för högskolans forskare.

I mars 2008 presenterades en utredning om Bibliotek och ITs forskarservice på Malmö University. Syftet med utredningen var dels att sammanställa en nulägesbeskrivning av forskarservicen och dels att se vilka utmaningar som ligger i framtiden genom att i nära kontakt med forskarna undersöka i vilken riktning forskarservicen kan utvecklas.

This poster gives an overview of the background and development of EXTRAMUEP [http://extramuep.mah.se], a stand-alone web application for DSpace data extraction, an application that aims at motivating content-owners to deposit more of their works as well as facilitating dissemination and administration of research. The main feature of this tool is the conversion of DSpace data into ready-to-use files in the user’s ‘Office’ applications. EXTRAMUEP is developed for Malmö University Electronic Publishing [http://mah.se/muep], to ensure that data entered in DSpace is not only created and used, but more importantly re-used by the university itself. The workflow for the majority of entries in the system relies on authors registering their works themselves, and members of faculty reviewing the records before they are accepted. In in-depth interviews, we have received an explicit message from several researchers that, due to lack of time, parallel publishing in the institutional repository would only be prioritised if the organisation or funding agencies decided it to be mandatory or strongly encouraged. These responses made it clear to us that we needed to be pro-active and find other ways to ensure that research at Malmö University is made more visible and MUEP even more useful. Hence we developed EXTRAMUEP. For the end-users EXTRAMUEP is a web-based interface where the user downloads a file that is opened in their favourite software used for spreadsheets and word processing. The application itself can be adapted for other formats, layouts and field extractions. It is a stand-alone web-based PHP-solution, which calls the database directly and maps Rich Text Format and HTML 4.0 as the output formats. The application tells the browser to open the files in the software that is associated with the specific content types. The application for EXTRAMUEP will be documented and packaged for usage and further development by others in the DSpace community. The current presentation format in EXTRAMUEP follows the university’s internal needs, which e.g. is used for statistical purposes and to determine keys for funding upcoming years. The information in the spreadsheets is similar to the one we have in DSpace, and we could see the benefits of getting the data extracted automatically for this purpose, and in a way that does not require end-users to use other software than the ones they are used to in their desktop environment. In 2006 we made a manual copy and paste of the DSpace-data into spreadsheets, as an attempt to see if the metadata was good enough for the task. In the evaluations afterwards we found out that a majority of the researchers that had added their data in DSpace had a positive attitude to doing it again for 2007, and that the administrative staff could see a slight improvement of data quality this year. After this test in 2006, we find researchers that regularly add their publications to DSpace. We have also seen an increased amount of full-texts being uploaded into the repository and data added that is not mandatory, such as abstracts and links to full-texts etc.