Nordiska Rhizom utgör den första volymen i skriftserien Lines of Flight — Transdisciplinary Studies in Art, Culture & Learning. Antologin samlar texter som inte ordnar sig i en linjär struktur, utan bildar ett rhizomatiskt nätverk av förbindelser och korsningar. Här möts perspektiv från konst, kultur, pedagogik och filosofi i en transdisciplinär rörelse som öppnar för nya tankefigurer och praktiker.

Begreppet rhizom, hämtat från Deleuze och Guattaris filosofi, fungerar inte som en metafor utan som ett metodologiskt och ontologiskt verktyg: ett sätt att tänka multiplicitet, heterogenitet och icke-hierarkiska relationer. De ingående texterna är skrivna på svenska, danska och norska och är förankrade i en posthumanistisk tradition, samtidigt som de relaterar till samtida diskussioner inom samhälls- och kulturvetenskap, estetik och lärande.

Antologin fungerar som ett plan av immanens där linjer av flykt uppstår — mellan teman, mellan discipliner, mellan det mänskliga och det mer-än-mänskliga.

We would like to invite everyone to reverberate between sense

and nonsense through walking and getting lost together in the city, or a part of

the city. Taking the inspiration from Frederic Gros’ argument that walking is a

thinking/inquiry method which allows us to experience “suspensive freedom”

(Gros, 2014: 15)—a thinking space free from regularities and daily norms, this

workshop aims to re-evaluate and re-maps the boundaries between sense and

nonsense.

The walk is also expected to activate the “wandering mindset” (Smith, 2016: 11)

wherein a person enters “a complete immersion in the current situation, a

willingness to be open to whatever comes up, whatever you find in front of you at

the moment.” To further facilitate the wandering and reverberation between sense

and nonsense, several verbal quotes from literary texts related to the setting of

the arena are used to stimulate the senses with overlapping logic and information,

leading into the overload of spatial cognition (see Nikolajeva, 2024).

Standing in and vibrating between sense and nonsense, the participants are

expected to map their entanglement and confusion using creative process, involving

spontaneous creation of artworks in nature and the use of mapping technology to

further blur the boundaries between sense and nonsense, between analog and

digital, and between objective and subjective spatial understanding.

Few longitudinal, mixed methods studies focusing on teachers’ views of inclusive teaching have been conducted in primary schools. This article draws attention to a Swedish in-service (K-5) school improvement research project, aiming to contribute to a school’s developmenttoward improved inclusive education, where teachers’ experiences were analysed, using mixed methods, at the beginning and at the end of the project. Data consisted of items extracted from the TALIS 2013 survey questionnaire and semi-structured interviews. The observed change between the first- and second-year surveys and interviews emphasised a connection between teachers’ confidence, self-efficiency, collaborative professional development, and successful school development. What signified the development of inclusive education was moving away from categorising the needs of individuals with learning disabilities towards focusing on activeteaching, mutual engagement, and content knowledge for all students

I Malmö stads kulturstrategi 2014-2020 anges riktlinjerna för hur staden ska utveckla sitt arbete med kultur som redskap för en hållbar utveckling. För att ett strategiskt dokument som Kulturstrategin ska kunna få effekt behöver det dock implementeras, i detta fall genom en kommunal handlingsplan. Det är genomförandet av den handlingsplanen som undersöks i denna rapport, som utgör slutrapport från ett följeforskningsprojekt om Kulturstrategins implementering, genomfört under åren 2017-2018. Vilka positiva effekter fick implementeringsprocessen, och vilka hinder mötte den? Har Kulturstrategin lyckats stärka kulturens ställning i staden och har den medfört nya samarbeten på kulturens områden, inom och utanför den kommunala förvaltningsstrukturen? Dessa är exempel på frågor som rapporten ställer. Rapporten lyfter också in dessa frågor i det mer övergripande sammanhang som handlar om vilken roll kulturen kan spela för en hållbar stadsutveckling. För att reda ut denna fråga undersöker rapporten kopplingarna mellan kulturbegreppet, utifrån både dess estetiska och antropologiska aspekter, och begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar förknippas med tre dimensioner – en miljömässig, en ekonomisk och en social – men hur passar kulturen in i detta sammanhang: som en aspekt av den sociala dimensionen, eller som en egen, fjärde hållbarhetsdimension?

I kapitlet ”Ungdomar – problem eller potential?” tar Jonas Alwall och Mikael Stigendal sin utgångspunkt i hur ungas problem i dagens urbana miljöer, inte minst i Malmö, ofta beskrivs som en fråga om dessa ungas destruktiva livsstil. Ett sådant perspektiv tenderar dock att bortse från de bakomliggande orsakerna till problemen. I stället för det problemorienterade förhållningssätt som ofta präglar insatser riktade mot unga vill kapitlet lyfta fram ett annat förhållningssätt – ett potentialorienterat – som inte begränsar sig till problem som lätt kan identifieras (symptom) utan i stället fokuserar dessa problems orsaker och ungas egen handlingskraft. Fritidsverksamheten Gnistan i Malmö, som särskilt lyfts fram i kapitlet, är exempel på en verksamhet som författarna menar präglas av ett potentialorienterat förhållningssätt, om än delvis implicit och med stor möjlighet att utvecklas ytterligare.

Forced migration is not a recent phenomenon, nor is the reality of the amount suffering of the displaced population fleeing from armed conflict. Finding housing for refugees has not only become an acute obligation for hosting countries but it is a situation predicted to continue, and possibly increase, in the future. This study is discussing and showing the results of the first phase of an ongoing project for designing and constructing an eco-cycle refugee shelter. The project discussed how an environmentally low impact shelter could be provided that pays respect to social norms, religious beliefs and cultural traditions of refugees. The study is applying a trans-disciplinary participatory methodology using an occupant centred approach. It is looking at current post conflict housing issues in hosting countries with a focus on Syrian refugees in Sweden, and it depicts a phase of the project where a foundation for subsequent phases – including constructing a physical house prototype through involving refugees in a construction training – was laid. The project aims at fulfilling refugees’ needs and involve them in the design and construction process as well as raising the awareness of a cost efficient and climate responsive way of building back better in the refugee’s home country.

Under läsåret 2015-2016 genomfördes ett följeforskningsprojekt på Ängsdals skolor, en privat skolaktör som driver en grundskola och tre förskolor och vars verksamhet i första hand är förlagd till Bunkeflostrand invid Öresund, strax söder om Malmö. I denna rapport presenteras resultaten av studien. Forskning om Malmöskolor har ofta berört dessa skolors utmaningar – i form av multietniska och flerspråkiga klassrum eller svaga skolresultat –och vägar att hantera dessa utmaningar. Ängsdals skolor utgör en påtagligt annorlunda miljö jämfört med många andra skolor och förskolor i staden. Ängsdal präglas av sin småskaliga verksamhet och familjära miljö. Jämfört med många andra skolor i det mångkulturella Malmö är skolan etniskt och socioekonomiskt homogen. Utmärkande för skolan är emellertid också dess målmedvetna och långsiktiga satsning på entreprenöriellt lärande, och det är denna satsning som följeforskningen har handlat om. Följeforskarna, Jonas Alwall och Balli Lelinge från Malmö högskola, har under hela året följt verksamheten på Ängsdals skolor: observerat, intervjuat personal, skolungdomar och vårdnadshavare samt genomfört en enkät-undersökning med avgångselever. Bilden som tecknas är mångfacetterad. Med en kritisk blick studeras vad ett entreprenöriellt förhållningssätt egentligen kan betyda i ett skol- och förskolesammanhang. Erfarenheterna från Ängsdal relateras till tidigare forskning och teoretiska perspektiv på entreprenöriellt lärande. Konceptet är förhållandevis nytt i diskussionen om den svenska skolan, dess verksamheter och mål, men utgör dess innehåll egentligen något nytt eller handlar det om ett aktivitets- och relationsbaserat lärande i mer etablerad form? Hur relaterar ett entreprenöriellt lärande till skolans och för skolans läroplaner, värdegrund och demokratiuppdrag? Och vad betyder ett entreprenöriellt lärande i just denna skol- och förskolemiljö? Hur ser fort-sättningen på den väg som Ängsdals skolor har slagit in på ut? Dessa är några av de frågor som diskuteras i studien.