Att människor som kommer till Sverige för att söka asyl ska få ett värdigt och rättssäkert mottagande, oberoende om de har tillräckligt starka skäl för att få uppehållstillstånd eller inte, är en grundbult för ett demokratiskt rättssamhälle. Vad innebär då en värdig och rättssäker asylprocess? Hur införlivas barns och kvinnors specifika rättigheter i asylmottagningen och introduktionen? Vad finns det för metoder, modeller och professionellt organiserade frivilligverksamheter att använda för att mottagandet skall bli så rättssäkert och värdigt som möjligt? Vilka skillnader finns det mellan hur asylprövningen och mottagandet är tänkt att vara och vad det faktiskt är eller hur det uppfattas? Detta var de frågor vi reste i introduktionen till denna skrift och som författarna sökt besvara i de olika kapitlen. Här summerar vi de centrala resultaten i fyra olika teman; asylsökande barn, asylsökande kvinnor, vuxna asylsökande med särskilda behov eller erfarenheter samt organiserad medmänsklighet. Till varje tema ställer vi några grundläggande frågor varav den sista alltid ska kunna besvaras med förslag på konkreta åtgärder. Vår ambition har varit att söka förena en kritisk analys med konstruktiva förslag på åtgärder.

Texten tar sin utgångspunkt i det faktum att invandringen till Sverige har ökat markant under senare decennier. Även om det idag från politiskt håll finns en ambition att göra migration till en strategi för ekonomisk utveckling och arbetskraftsförsörjning så befinner sig en del migranter i Sverige, exempelvis asylsökande, under en övergångsperiod i en utsatt och sårbar situation. Därmed är de frågor som lyfts i skriften högst relevanta för vår samtid: Vad är ett rättssäkert mottagande? Hur införlivas barns rättigheter i asylmottagningen och introduktionen? Vad innebär en genuskänslig asylprövning? Vilka skillnader finns det mellan hur asylmottagningen är tänkt att vara och vad det faktiskt är eller hur det uppfattas? Vilka rättigheter har förvarstagna? I detta inledande avsnitt berörs vidare globaliseringens konsekvenser för migrationsströmmar, nationalstatens intresse av att kontrollera migration samt det demokratiska underskott som präglar flyktingpolitiken genom att de människor som berörs av politiken inte har möjlighet att påverka densamma. En kort introduktion till det rättighetsperspektiv som är genomgående i skriften följer därefter. Avslutningsvis lyfts fram det antagande som omgärdar skriften som helhet: Det bemötande människor från andra länder får från samhällets sida är ett slags temperaturmätare på hur samhället är rustat för att möta människor som befinner i utsatta och sårbara situationer.

Kapitlet handlar om migration och beskriver hur Sverige har gått ifrån att vara ett relativt homogent samhälle till ett samhälle med etnisk mångfald. Nästan var fjärde person i landet har utländska rötter. Tidigare var det vanligt med arbetskraftsinvandring, idag överväger flyktinginvandringen. Samtidigt har vi en stor utflyttning från Sverige.

Populism and the Mistrust of Foreigners – A Reality to Reckon With Right-wing populist parties are making headway in one European country after another – including Sweden in connection with the recent election successes of Sverigedemokraterna [The Sweden Democrats]. It is time to address the challenge that this presence presents. Attempting to ignore these parties by either regarding them as a transient phenomenon or as something far removed from our shores is not a sustainable alternative. Right-wing populist parties are already so well established in the European political arena that a continued democratic and civil societal development in Sweden demands an immediate discussion as to how these parties can best be addressed.

Högerextremistiska partier har fått en allt starkare ställning såväl i Europa som i Sverige. Det moraliska dilemmat är hur partierna ska bemötas i en aktiv och offentlig debatt utan att budskapet i deras ideologi och retorik legitimeras. I Europa rycker de högerpopulistiska partierna fram i land efter land, och nu senast i Sverige i samband med Sverigedemokraternas valframgångar. Vi måste nu ta oss an den stora utmaningen att hantera dessa partiers närvaro. Att försöka negligera dessa partier genom att betrakta dem som övergående fenomen eller som alltför avlägsna är inget hållbart alternativ. Högerpopulistiska partier är idag så etablerade på den europeiska politiska arenan att en fortsatt demokratisk och civilisatorisk samhällsutveckling i Sverige kräver en omedelbar diskussion om hur dessa partier bäst ska bemötas. Under de senaste decennierna har partier som kan betecknas som högerpopulistiska blivit allt mer framträdande runt om i Europa. Exempel på detta är FRONT NATIONAL i Frankrike, DANSK FOLKEPARTI i Danmark, VLAAMS BELANG i Belgien, LEGA NORD i Italien och FREMSKRITTSPARTIET i Norge. Det är partier som på olika sätt använder sig av en retorik färgad av etnisk-nationell välfärdschauvinism och kritik mot den representativa demokratin för att föra fram sin politik till den breda allmänheten. Dessutom använder de sig av ett språkbruk som är starkt färgat av främlingsmisstro och som i vissa fall övergår i främlingsfientlighet och direkt rasism. Tittar vi på den svenska kontexten, finner vi ett parti vid namn Sverigedemokraterna, som gått framåt starkt i samband med årets val. Visserligen har partiet fortfarande inte nått nationell representation men Sverigedemokraterna har ett betydande väljarstöd i många av de svenska kommunerna. Mycket talar med andra ord för att Sverigedemokraterna har kommit för att stanna. Det är med denna utveckling i minnet som det är viktigt att förhålla sig till den europeiska utvecklingen. Sverige befinner sig redan idag mitt i ett europeiskt sammanhang – ett sammanhang där högerpopulistiska partier vunnit stora framgångar under de senaste decennierna och blivit mer framträdande och inflytelserika. Den högerpopulistiska partifamiljens existens går således inte längre att hantera som ett övergående fenomen, utan det förefaller som om partier av detta slag kommer att vara betydande inslag på den europeiska politiska scenen under lång tid framöver. Den stora utmaningen för det svenska samhället ligger därmed i att hantera dessa partiers närvaro - oavsett om de agerar inom en svensk nationell kontext eller inte. Det är därför av vikt att en diskussion förs kring hur högerpopulistiska partier och deras åsikter kan bemötas inom ramen för det politiska systemet.