In recent years, Swedish preschool has been subjected to significant changes. As there is a lack of studies examining how teachers in music rhetorically position themselves within this context, the aim is to study subject positions that are constructed in conversations between preschool music teachers (PMTs) and to discuss these positions in relation to the quality of preschool practice in music education. The theoretical and methodological framework is grounded in social constructionist theories and the empirical material consists of group conversations with PMTs. The results reveal three prominent discourses, the discourses of Proficiency, of Subordination and of Resistance. In conclusion, the PMTs show that they are opposed by other pedagogues in various ways. This makes the possibility of establishing a music-teaching practice on their level of expertise severely restricted, which in turn has an impact on the quality of the preschool practice in music education.

The article is based on a questionnaire answered at the beginning of two R&D programmes (“Multivocal teaching and co-assessment in preschool” in January 2016 and “Multivocal didactic modelling: Collaborative research regarding teaching and co-assessment in Swedish preschools” in July 2018). The programmes aimed to describe and produce further knowledge about what may characterise teaching in preschool. When the programmes began, participating preschool teachers and principals completed a questionnaire in which one question was specifically oriented towards what might characterise teaching in music. The aim of the article is to contribute knowledge about what may characterise teaching in music in preschool from a didactic perspective. The empirical material consists of a total of 374 completed questionnaires. A didactically oriented abductive analysis was performed. Five conclusions can be drawn.  1) A weak grounding in music theory and/or musical methodology reveals a shortcoming in the preschool teacher’s use of research as a basis for teaching. 2) Music is perceived as a means rather than a goal, which may in the long term weaken music as content. 3) Words such as “experience” and “challenges” occur so infrequently as to suggest that children don´t get challenged in music education. 4) The subject of music as form and “doing” is a strong trace, perhaps at the expense of artistic and scientific aspects. 5)  Digital possibilities are downplayed, possibly resulting in the children missing out on, for example, the creation of music that can be reproduced and the introduction of musical instruments that are generally not available in preschools. The results of this study encourage reflection on alternative ways of teaching music in preschool, which includes music teaching driven by a child´s right to music for the sake of music and based on research and music didactic, with a focus on the art and science of music. 

Artikeln baseras på ett frågeformulär som besvarats i början av två FoU-program (”Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola” jan 2016 samt ”Flerstämmig didaktisk modellering? Undervisning och sambedömning i förskola” juli 2018). Programmen syftade till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. I samband med start av programmen besvarade deltagande förskollärare och rektorer ett frågeformulär, varav en fråga riktades specifikt mot vad som kan känneteckna undervisning i musik. Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om vad som utifrån förskollärare och rektorers skriftliga beskrivningar kan känneteckna undervisning i musik i förskola ur ett didaktiskt perspektiv. Empiri utgörs av totalt 374 besvarade frågeformulär. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Fem slutsatser kan dras: 1) En vag förankring i musikteori- och/eller metodik visar på en brist i relation till förskollärarens uppdrag: att undervisa på vetenskaplig grund. 2) Musik uppfattas som medel snarare än mål. 3) Ord som upplevelse och utmaningar förekommer i liten utsträckning vilket kan spegla musikundervisning med underskott av detsamma. 4) Musikämnet som form och ”görande” är ett starkt spår kanske på bekostnad av konstnärliga och vetenskapliga aspekter. 5) Osynliggörande av digitala möjligheter. Resultatet öppnar upp för reflektioner om en alternativ musikundervisning i förskola. Musikundervisning utifrån barns rätt till musik för musikens skull. Musikundervisning byggd på vetenskaplig grund, med förankring i musikdidaktik och med fokus på musikämnets konstnärliga och vetenskapliga aspekter. 

The digital era has changed how children experience music. Few studies have been undertaken from a didaktik perspective with a focus on digitalized music teaching in the preschool setting. The purpose of the article is to develop knowledge of what can characterize music teaching using digital technology as a tool in the preschool from a didaktik perspective. In a research and development programme involving 19 preschools/departments, preschool teachers co-planned,conducted,and co-evaluated music teaching. The empirical material consists of 19 co-plans, 3.5 hours of video and 18 co-evaluations of music teaching. The analysis used an abductive approach. First,an empirically based analysis highlighting words in relation to didaktik questions was undertaken, followed by a theory-based analytical path using music didaktik concepts. The results show that music teaching using digital technology as a tool can be divided into two main tracks: one in which recorded music serves as a basis, and the other as a facilitator of music creation. Although music teaching using digital technology as a tool poses knowledge-, experience-and technology-related challenges for teachers, the digital age nevertheless opens up opportunities for creating and preserving music in preschool.The analysis culminates in two didaktik models for“multivocal digitalized music teaching”.

Artikeln baseras på en delstudie i ett FoU-program1 som syftar till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Programmet och delstudien genomförs i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare. Medverkande utprövar fyra teoriinformerade undervisningsupplägg varav föreliggande artikel fokuserar ett didaktiskt och poststrukturellt informerat upplägg. Artikeln vägleds av frågan: Vad kan känneteckna innehåll i undervisning utifrån ett didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på musik och matematik i förskolan? Artikeln syftar specifikt till att pröva begreppen ”lyssnandets didaktik” och ”rytmatik”. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Resultatet öppnar för att den innehållskombination som begreppet rytmatik erbjuder kan prövas som alternativ till mer ämnesinriktad musik- och/eller matematikundervisning där grundtonen för flerstämmig undervisning är lyssnandets didaktik. 

The article is based on a substudy in an R&D programme in which participants try out a didaktically and post-structurally informed teaching arrangement. The article is guided by the question What can characterise the “what”, “how”, and “why” questions of teaching from the standpoint of a post-structurally and didaktically informed teaching arrangement in the preschool? The substudy is based on material consisting of 251 documents, including co-plans, videos (5.5 hours) and photo documentation, as well as co-assessment. A didaktical oriented abductive analysis was carried out. The results pave the way for the content combination offered by the concept rhythmatechs(rhythmics-mathematics-technology) as a multivocal alternative to more subject-focused teaching. Within the framework of project-and theme-oriented working methods, the content appears on the one hand to be both transdisciplinary and interdisciplinary, and on the other hand, to represent specific content areas, such as science, mathematics, and music. We tried out a didaktik model that combines the didaktik triangle with didaktik questions “what”, “how”and “why”. The model stands in relation to results that focus on inter-and/or transdisciplinary content, in project-and theme-oriented approaches, and selection of content as goals and/or means.

Since teaching in Swedish preschool was regulated in the Education Act 2010, preschool teachers have appeared to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices.This paper is based on a collaborative R&Dprogramme involving preschool teachers and researchers aimed to build knowledge of what can characterize teaching in preschool.The research was carried out in 40–44 preschools/preschool departments in eight municipalities in Sweden between 2018 and 2020. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tried out different theory-informed teaching arrangements, including didaktik, variation-theory, post-structural gateway and pragmatic perspective. The material for the article consisted of 350 co-plans, 305 co-evaluations and 35 hours of video. Analysis was based on a didaktik premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. Theory-informed teaching arrangements have been tried out and shown to support teachers in conducting teaching in the complex reality that is based on scientific grounds and proven experience. In summary, the analysis is merged in a communicable entity through the concept of “multivocal didaktik modelling”.

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att med­verka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade under­visningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variations­teoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 sam­värderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Samman­taget kan samverkans­forskningens kunskaps­utvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling.

Forskningen presenteras också på följande websidor: 

https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ 

https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. Detta görs i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor/avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan åren 2016 och 2018. Sammantaget har 5 236 samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade undervisningsupplägg. Materialet består av cirka 870 samplaneringar, cirka 700 samvärderingar och cirka 110 filmtimmar över genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys. Resultatet indikerar att undervisning modelleras genom sambedömning. Det framträder flerstämmiga spår relaterat till didaktiska frågor och didaktiska nivåer i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering”.

This report is based on a collaborative project involving preschool teachers, managers, and researchers to build knowledge of what characterizes teaching and co-assessment based on scientific grounds and proven experience in about 130 preschools/divisions in ten municipalities in Sweden between 2016 and 2018. In all, 5,236 individuals consented to participate in the project. The method can be described as praxiographic and collaborative, with reference to the analysis of registered practice of teaching and co-assessment. The research project design consists of a practical series in which participants test theory-informed teaching arrangements. The material consists of about 895 co-plans, 740 co-evaluations, and 110 hours of video. The analysis is based on a didactic premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. The results indicate that teaching is modelled through co-assessment. Multivocal traces related to didactic questions and levels emerge from the theory-informed teaching arrangements. In summary, the analysis is merged and tested in a communicable entity through the concept of “multivocal didactic modelling”.

In Swedish preschools teachers seem to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices. A three-year collaborative research project involving preschool teachers, managers and researchers therefore aimed to describe and further develop knowledge about what could characterize teaching and co-assessment based on scientific grounds and proven experience. The research was carried out in between 93 and 137 preschools/or preschool departments in ten municipalities in Sweden between 2016 and 2017. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tested four different theory-informed teaching arrangements. The material consisted of about 895 co-plans, 740 co-evaluations and 110 hours of video. Analysis was based on a didactic premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. The analysis was merged and tested in a communicable entity through the “multivocal didactic modelling” concept. The results indicated that teaching is modelled through co-assessment. Multivocal traces related to didactic questions and didactic levels emerge from theory-informed teaching arrangements. The research stands to make a highly significant contribution to knowledge development concerning teaching and co-assessment in preschool. Theory-informed teaching arrangements, with integrated didactic models, have been tried and shown to support teachers in conducting teaching that is based on scientific grounds and proven experience. The concept “multivocal didactic modelling” paves the way for alternative (meta)theoretical trajectories for critical reflection and for more cohesive and finely tuned teaching. In conclusion, the contribution to the development of knowledge can be described in terms of theory-informed practical development and practically grounded conceptual development.