Undervisningsmultiversum – flerstämmig didaktisk samanalys för demokrati i en klokare värld. Uppgifterna från medverkande i tidigare FoU-program och ULF-nätverk, tillsammans med en kunskapslucka i tidigare forskning, indikerar ett behov av att utveckla kunskap om analys av undervisning i förskola, vilket motiverar denna artikel. Syftet med studien är att utifrån ett framträdande undervisningsmultiversum bidra med kunskap om vad som kan känneteckna analys av undervisning i förskola genom att samskapa en flerstämmig didaktisk samanalysmodell i ett ULF-nätverk. Den teoretiska ansatsen fokuserar didaktik och behandlar didaktiska frågor och nivåer. Metodologiskt tillämpas en abduktiv-didaktisk ansats. Resultaten fogas samman i en flerstämmig didaktisk samanalysmodell som omfattar tre analyssteg: 1) Aktionsnivå: Analys utifrån didaktiska frågor i samvärdering kopplad till samplanering och genomförande. 2) Teoretisk nivå: Analys av empiri med begrepp i förgrunden. 3) Metateoretisk nivå: Abduktiv pendling mellan empiri/praktik och teori/vetenskaplig grund, vilken kan utmynna i prövande av samskapade begrepp, såsom "abduktiv samanalys". Kunskapsbidraget består av en flerstämmig didaktisk samanalysmodell som kan bidra till att belysa undervisningsprocesser och undervisningsskicklighet för att utveckla undervisning i strävan efter varje barns öppna livschanser och välbefinnande i varje nu. Flerstämmighet prövas i relation till demokrati och samanalysmodellen kan leda till finstämd undervisning, vilket i sin tur kan bidra till en klokare värld.

Teaching multiverse – multivocal didaktik co-analysis for democracy in a wiser world

The statements of participants in previous R&D-programmes and ULF-networks, together with a knowledge gap in earlier research, indicate a need to develop knowledge about the analysis of teaching in preschool, which justifies the present article. The aim is to contribute knowledge about the characteristics of teaching analysis in preschool by trying out a co-created multivocal didaktik co-analysis model, drawing on an emerging teaching multiverse. The theoretical approach focuses on didaktik, addressing didaktik questions and levels. Methodologically, an abductive-didaktik approach is applied. The results are consolidated into a multivocal didaktik co-analysis model comprising three analytical levels: 1) Action level – Analysis of didaktik questions through co-evaluation linked to co-planning and implementation of teaching. 2) Theoretical level – Analysis with concepts in the foreground. 3) Metatheoretical level – Abductive oscillation between empirical data/practice and theoretical/ scientific foundations, leading to the trying of co-created concepts such as abductive co-analysis. The knowledge contribution consists of a multivocal didaktik co-analysis model that can help illuminate teaching processes and pedagogical competence, aiming to enhance each child’s open life opportunities and well-being in the present moment. Multivocality is proven in relation to democracy and the co-analysis model can lead to finely tuned teaching, which in turn can contribute to a wiser world. 

Vid Malmö universitet finns forskningsgruppen Didaktiska studier (DS), vars profil präglas av en flerstämmig didaktik. Denna flerstämmiga didaktik kommer till uttryck på olika sätt, bland annat genom att gruppen inkluderar didaktisk forskning inom olika områden såsom allmän didaktik, innehållsfokuserad didaktik/ämnesdidaktik (t.ex. musik-, matematik-, och språk-litteraturdidaktik), specialpedagogisk didaktik i förskola, cirkusdidaktik, fritidshemsdidaktik och didaktik i samverkan. Syftet är att belysa och bidra med kunskap om hur olika sätt att närma sig och använda teori inom empirisk forskning kan relateras till flerstämmig didaktik. Vi belyser detta genom att sätta olika didaktiska studier i relation till varandra – för att analysera likheter och skillnader i hur teori används, vilket kan hänföras till komparativ didaktik. I de didaktiska studierna används abduktiv ansats återkommande som analytisk strategi och metodologisk bestämning. Utifrån denna analys för vi en kritisk diskussion kring teoriers roll, hur den både kan berika och fördjupa förståelse av komplexa undervisnings­verkligheter, men hur teori också kan begränsa och styra forskning i olika riktningar. Vi relaterar särskilt till didaktiska nivåer, vilka inkluderar aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå rörande ontologi, epistemologi och metodologi. Resultatet utfaller i en flerstämmighet på samtliga nivåer – med andra ord leder det prövande närmandet till teoriers flersidiga funktion i flerstämmig didaktik.

In recent years, Swedish preschool has been subjected to significant changes. As there is a lack of studies examining how teachers in music rhetorically position themselves within this context, the aim is to study subject positions that are constructed in conversations between preschool music teachers (PMTs) and to discuss these positions in relation to the quality of preschool practice in music education. The theoretical and methodological framework is grounded in social constructionist theories and the empirical material consists of group conversations with PMTs. The results reveal three prominent discourses, the discourses of Proficiency, of Subordination and of Resistance. In conclusion, the PMTs show that they are opposed by other pedagogues in various ways. This makes the possibility of establishing a music-teaching practice on their level of expertise severely restricted, which in turn has an impact on the quality of the preschool practice in music education.

According to the Swedish curriculum (SKOLFS 2018, p. 50), preschool teachers bear the responsibility for teaching and incorporating music into preschool practice. However, due to limited time dedicated to music in preschool teacher education, teachers specialized in music play a critical role as valuable resources in practice. Existing music education research has focused predominantly on music in preschool from the perspectives of preschool teachers and students, rather than specifically examining a group of teachers specialized in music. Hence, this study aims to explore and discuss how teachers specialized in music approach music practice within preschool settings. The study adopts an educational philosophy and music didaktik perspective in analyzing focus group discussions with teachers specialized in music. The results reveal that music knowledge focuses on craftsmanship, courage, and visions for the music specialist. Alternative combinations of theoretical perspectives shed light on a complex and intertwined practice with shifting emphases. 

The article is based on a questionnaire answered at the beginning of two R&D programmes (“Multivocal teaching and co-assessment in preschool” in January 2016 and “Multivocal didactic modelling: Collaborative research regarding teaching and co-assessment in Swedish preschools” in July 2018). The programmes aimed to describe and produce further knowledge about what may characterise teaching in preschool. When the programmes began, participating preschool teachers and principals completed a questionnaire in which one question was specifically oriented towards what might characterise teaching in music. The aim of the article is to contribute knowledge about what may characterise teaching in music in preschool from a didactic perspective. The empirical material consists of a total of 374 completed questionnaires. A didactically oriented abductive analysis was performed. Five conclusions can be drawn.  1) A weak grounding in music theory and/or musical methodology reveals a shortcoming in the preschool teacher’s use of research as a basis for teaching. 2) Music is perceived as a means rather than a goal, which may in the long term weaken music as content. 3) Words such as “experience” and “challenges” occur so infrequently as to suggest that children don´t get challenged in music education. 4) The subject of music as form and “doing” is a strong trace, perhaps at the expense of artistic and scientific aspects. 5)  Digital possibilities are downplayed, possibly resulting in the children missing out on, for example, the creation of music that can be reproduced and the introduction of musical instruments that are generally not available in preschools. The results of this study encourage reflection on alternative ways of teaching music in preschool, which includes music teaching driven by a child´s right to music for the sake of music and based on research and music didactic, with a focus on the art and science of music. 

Artikeln baseras på ett frågeformulär som besvarats i början av två FoU-program (”Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola” jan 2016 samt ”Flerstämmig didaktisk modellering? Undervisning och sambedömning i förskola” juli 2018). Programmen syftade till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. I samband med start av programmen besvarade deltagande förskollärare och rektorer ett frågeformulär, varav en fråga riktades specifikt mot vad som kan känneteckna undervisning i musik. Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om vad som utifrån förskollärare och rektorers skriftliga beskrivningar kan känneteckna undervisning i musik i förskola ur ett didaktiskt perspektiv. Empiri utgörs av totalt 374 besvarade frågeformulär. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Fem slutsatser kan dras: 1) En vag förankring i musikteori- och/eller metodik visar på en brist i relation till förskollärarens uppdrag: att undervisa på vetenskaplig grund. 2) Musik uppfattas som medel snarare än mål. 3) Ord som upplevelse och utmaningar förekommer i liten utsträckning vilket kan spegla musikundervisning med underskott av detsamma. 4) Musikämnet som form och ”görande” är ett starkt spår kanske på bekostnad av konstnärliga och vetenskapliga aspekter. 5) Osynliggörande av digitala möjligheter. Resultatet öppnar upp för reflektioner om en alternativ musikundervisning i förskola. Musikundervisning utifrån barns rätt till musik för musikens skull. Musikundervisning byggd på vetenskaplig grund, med förankring i musikdidaktik och med fokus på musikämnets konstnärliga och vetenskapliga aspekter. 

The digital era has changed how children experience music. Few studies have been undertaken from a didaktik perspective with a focus on digitalized music teaching in the preschool setting. The purpose of the article is to develop knowledge of what can characterize music teaching using digital technology as a tool in the preschool from a didaktik perspective. In a research and development programme involving 19 preschools/departments, preschool teachers co-planned,conducted,and co-evaluated music teaching. The empirical material consists of 19 co-plans, 3.5 hours of video and 18 co-evaluations of music teaching. The analysis used an abductive approach. First,an empirically based analysis highlighting words in relation to didaktik questions was undertaken, followed by a theory-based analytical path using music didaktik concepts. The results show that music teaching using digital technology as a tool can be divided into two main tracks: one in which recorded music serves as a basis, and the other as a facilitator of music creation. Although music teaching using digital technology as a tool poses knowledge-, experience-and technology-related challenges for teachers, the digital age nevertheless opens up opportunities for creating and preserving music in preschool.The analysis culminates in two didaktik models for“multivocal digitalized music teaching”.

Artikeln baseras på en delstudie i ett FoU-program1 som syftar till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Programmet och delstudien genomförs i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare. Medverkande utprövar fyra teoriinformerade undervisningsupplägg varav föreliggande artikel fokuserar ett didaktiskt och poststrukturellt informerat upplägg. Artikeln vägleds av frågan: Vad kan känneteckna innehåll i undervisning utifrån ett didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på musik och matematik i förskolan? Artikeln syftar specifikt till att pröva begreppen ”lyssnandets didaktik” och ”rytmatik”. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Resultatet öppnar för att den innehållskombination som begreppet rytmatik erbjuder kan prövas som alternativ till mer ämnesinriktad musik- och/eller matematikundervisning där grundtonen för flerstämmig undervisning är lyssnandets didaktik. 

The article is based on a substudy in an R&D programme in which participants try out a didaktically and post-structurally informed teaching arrangement. The article is guided by the question What can characterise the “what”, “how”, and “why” questions of teaching from the standpoint of a post-structurally and didaktically informed teaching arrangement in the preschool? The substudy is based on material consisting of 251 documents, including co-plans, videos (5.5 hours) and photo documentation, as well as co-assessment. A didaktical oriented abductive analysis was carried out. The results pave the way for the content combination offered by the concept rhythmatechs(rhythmics-mathematics-technology) as a multivocal alternative to more subject-focused teaching. Within the framework of project-and theme-oriented working methods, the content appears on the one hand to be both transdisciplinary and interdisciplinary, and on the other hand, to represent specific content areas, such as science, mathematics, and music. We tried out a didaktik model that combines the didaktik triangle with didaktik questions “what”, “how”and “why”. The model stands in relation to results that focus on inter-and/or transdisciplinary content, in project-and theme-oriented approaches, and selection of content as goals and/or means.

Since teaching in Swedish preschool was regulated in the Education Act 2010, preschool teachers have appeared to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices.This paper is based on a collaborative R&Dprogramme involving preschool teachers and researchers aimed to build knowledge of what can characterize teaching in preschool.The research was carried out in 40–44 preschools/preschool departments in eight municipalities in Sweden between 2018 and 2020. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tried out different theory-informed teaching arrangements, including didaktik, variation-theory, post-structural gateway and pragmatic perspective. The material for the article consisted of 350 co-plans, 305 co-evaluations and 35 hours of video. Analysis was based on a didaktik premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. Theory-informed teaching arrangements have been tried out and shown to support teachers in conducting teaching in the complex reality that is based on scientific grounds and proven experience. In summary, the analysis is merged in a communicable entity through the concept of “multivocal didaktik modelling”.

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att med­verka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade under­visningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variations­teoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 sam­värderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Samman­taget kan samverkans­forskningens kunskaps­utvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling.

Forskningen presenteras också på följande websidor: 

https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ 

https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/