Undervisningsmultiversum – flerstämmig didaktisk samanalys för demokrati i en klokare värld. Uppgifterna från medverkande i tidigare FoU-program och ULF-nätverk, tillsammans med en kunskapslucka i tidigare forskning, indikerar ett behov av att utveckla kunskap om analys av undervisning i förskola, vilket motiverar denna artikel. Syftet med studien är att utifrån ett framträdande undervisningsmultiversum bidra med kunskap om vad som kan känneteckna analys av undervisning i förskola genom att samskapa en flerstämmig didaktisk samanalysmodell i ett ULF-nätverk. Den teoretiska ansatsen fokuserar didaktik och behandlar didaktiska frågor och nivåer. Metodologiskt tillämpas en abduktiv-didaktisk ansats. Resultaten fogas samman i en flerstämmig didaktisk samanalysmodell som omfattar tre analyssteg: 1) Aktionsnivå: Analys utifrån didaktiska frågor i samvärdering kopplad till samplanering och genomförande. 2) Teoretisk nivå: Analys av empiri med begrepp i förgrunden. 3) Metateoretisk nivå: Abduktiv pendling mellan empiri/praktik och teori/vetenskaplig grund, vilken kan utmynna i prövande av samskapade begrepp, såsom "abduktiv samanalys". Kunskapsbidraget består av en flerstämmig didaktisk samanalysmodell som kan bidra till att belysa undervisningsprocesser och undervisningsskicklighet för att utveckla undervisning i strävan efter varje barns öppna livschanser och välbefinnande i varje nu. Flerstämmighet prövas i relation till demokrati och samanalysmodellen kan leda till finstämd undervisning, vilket i sin tur kan bidra till en klokare värld.

Teaching multiverse – multivocal didaktik co-analysis for democracy in a wiser world

The statements of participants in previous R&D-programmes and ULF-networks, together with a knowledge gap in earlier research, indicate a need to develop knowledge about the analysis of teaching in preschool, which justifies the present article. The aim is to contribute knowledge about the characteristics of teaching analysis in preschool by trying out a co-created multivocal didaktik co-analysis model, drawing on an emerging teaching multiverse. The theoretical approach focuses on didaktik, addressing didaktik questions and levels. Methodologically, an abductive-didaktik approach is applied. The results are consolidated into a multivocal didaktik co-analysis model comprising three analytical levels: 1) Action level – Analysis of didaktik questions through co-evaluation linked to co-planning and implementation of teaching. 2) Theoretical level – Analysis with concepts in the foreground. 3) Metatheoretical level – Abductive oscillation between empirical data/practice and theoretical/ scientific foundations, leading to the trying of co-created concepts such as abductive co-analysis. The knowledge contribution consists of a multivocal didaktik co-analysis model that can help illuminate teaching processes and pedagogical competence, aiming to enhance each child’s open life opportunities and well-being in the present moment. Multivocality is proven in relation to democracy and the co-analysis model can lead to finely tuned teaching, which in turn can contribute to a wiser world. 

Forskul har bjudit in forskare och forskande lärare i Norden att skicka in artiklar till temanumret: Undervisning  och  lärande  i  fritidshemmet. Det övergripande syftet med temanumret avser att bidra med kunskaper om frågor som berör undervisning och lärande i fritidshemmets verksamhet. Undervisning i fri-tidshemmet ska enligt läroplanen ges en vid tolkning en ”där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet.” Temanumret samlar fyra forskningsbidrag som belyser fritidshemmets undervisning och lärande. Artiklarna visar på ett växande och betydelsefullt forskningsfält och utbildningslandskap där fritidspedagogiken inte betraktas som ett informellt komplement till skolan, utan som en arena med kännetecknande didaktiska villkor, syften och epistemologier. Gemensamt för texterna är att de rör sig i ett spänningsfält mellan styrning och frihet – mellan planerad undervisning och elevers självvalda aktiviteter och lärande, mellan krav på systematik och önskan om flexibilitet och öppenhet för det oväntade. I denna kommentar diskuteras hur artiklarna förhåller sig till dessa spänningar genom sina teoretiska val, metodologiska ansatser och tolkningar av undervisningsbegreppet, samt vilken möjlig framtida forskning som artiklarna kan öppna för. Den framtida forskningen kan exempelvis prövas i en pedagogisk-didaktisk nivåmodell (Kansanen, 1993; Kansanen & Hansén, 2017; Uljens, 1998) som inkluderar aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå.

A Multivocal Approach to Read-Aloud Didactics in Preschool

This study examines how different perspectives on reading aloud in Swedish preschools are expressed in policy documents and practice-based texts over time, focusing on national, municipal, and local contexts. Using the concept of multivocal didaktik the analysis explores a wide range of materials, including historical documents spanning over 100 years, municipal guidelines, and practice-based texts from contemporary preschools. The abductive didaktik* analysis uncovers shifts in how reading aloud is understood, and the findings reveal that the development of reading aloud practices cannot be framed simply as «better» or «worse» over time. Instead, it emerges as a multifaceted and dynamic practice shaped by diverse pedagogical, cultural, and local conditions. Significant differences are observed between municipalities, with those having higher education levels showing more comprehensive traces of reading aloud across multiple pedagogical dimensions. In contrast, municipalities with lower education levels often exhibit fewer and narrower applications, frequently limited to practical uses. By situating reading aloud within the framework of multivocal didaktik, the study underscores its potential to navigate complex educational realities by integrating diverse perspectives and addressing varied needs. This approach enables a more nuanced understanding of how reading aloud contributes to preschool’s compensatory mission. Further research is recommended to expand these findings across contemporary preschool practices and governance levels. 

Denna studie undersöker hur olika perspektiv på högläsning i svensk förskola har uttryckts i styrdokument och praktiknära texter över tid, med särskilt fokus på nationella, kommunala och lokala nivåer. Genom en abduktiv didaktisk analys av historiska dokument, kommunala riktlinjer och nutida förskolepraktiker synliggörs hur högläsningens roll har förändrats och vilka faktorer som påverkat dess utveckling. Resultaten visar att högläsning inte följer en linjär utveckling mot förbättring eller försämring utan snarare utgör en komplex och dynamisk praktik som formats av pedagogiska, kulturella och strukturella villkor. Studien identifierar betydande skillnader mellan kommuner där högre utbildningsnivå i befolkningen korrelerar med kommunala riktlinjer som uppmanar till en mer omfattande och varierad högläsning. I kommuner med lägre utbildningsnivå framstår det i de kommunala riktlinjerna som om högläsning vore mer begränsat använd med en mer begränsad pedagogisk reflektion. Genom att introducera begreppet flerstämmig högläsningsdidaktik argumenterar studien för en breddad förståelse av högläsningens roll i förskolan i strävan efter demokrati. Denna ansats synliggör hur högläsning kan fungera som ett verktyg för att möta förskolans kompensatoriska uppdrag, men också hur ojämna förutsättningar riskerar att förstärka snarare än motverka utbildningsklyftor. 

The purpose of this article is to build knowledge of what can characterizethe “didaktik-where” question in theory-informed preschool teaching arrangements trialed in an ULF1network. The material from the teaching arrangements includes a total of approximately 320 documents containing approximately 64,400 words concerning co-planning and co-evaluation and approximately 10 hours of video of the teaching in 19 departments/preschools. Abductive analysis has been performed. The results unfold in multivocal pivoting spaces that include: 1) shifts between as-if placesand as-is places; 2) spaces and places of attention; 3) movement between real, digital, imaginary, historical, and mobile places –i.e., STREAM placeswhere children and preschool teachers come into being in rooms and places including both the material and the more-than-human; and 4) the pivoting spaces of the interludes where the children are involved in tryingoutandreflecting on location alternatives. Interludes take place between main activities with a focus on transitions. Pivoting spaces allow room to take turns and for various alternative choices. Multivocal pivoting spaces are tried out in the pursuit of democracy in a wiser world

Vid Malmö universitet finns forskningsgruppen Didaktiska studier (DS), vars profil präglas av en flerstämmig didaktik. Denna flerstämmiga didaktik kommer till uttryck på olika sätt, bland annat genom att gruppen inkluderar didaktisk forskning inom olika områden såsom allmän didaktik, innehållsfokuserad didaktik/ämnesdidaktik (t.ex. musik-, matematik-, och språk-litteraturdidaktik), specialpedagogisk didaktik i förskola, cirkusdidaktik, fritidshemsdidaktik och didaktik i samverkan. Syftet är att belysa och bidra med kunskap om hur olika sätt att närma sig och använda teori inom empirisk forskning kan relateras till flerstämmig didaktik. Vi belyser detta genom att sätta olika didaktiska studier i relation till varandra – för att analysera likheter och skillnader i hur teori används, vilket kan hänföras till komparativ didaktik. I de didaktiska studierna används abduktiv ansats återkommande som analytisk strategi och metodologisk bestämning. Utifrån denna analys för vi en kritisk diskussion kring teoriers roll, hur den både kan berika och fördjupa förståelse av komplexa undervisnings­verkligheter, men hur teori också kan begränsa och styra forskning i olika riktningar. Vi relaterar särskilt till didaktiska nivåer, vilka inkluderar aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå rörande ontologi, epistemologi och metodologi. Resultatet utfaller i en flerstämmighet på samtliga nivåer – med andra ord leder det prövande närmandet till teoriers flersidiga funktion i flerstämmig didaktik.

The study in this paper aims to contribute knowledge about what characterizes STREAM didaktik in preschoolbased on a theory-informed teaching arrangement in an ULF2 network. The study is guided by the question:What can characterize STREAM didaktik in preschool with a focus on literac/y/(ies) in what and who/whichquestions? Theoretically, the study is connected to three main concepts: STREAM, didaktik and literacy. Thematerial consists of 85 documents, totalling 14, 200 words and 2.5 hours of film focusing on planning andconducting teaching in preschool. The knowledge contribution is: 1) STREAM didaktik with literacy(s) in focusappears as a relation between general didaktik and subject didaktik in preschool, 2) STREAM didaktik withliteracy(s) in focus can also be seen as a bridge between opening to the unknown and searching for the knownin a movement between planned and spontaneous teaching in preschool, and 3) STREAM didaktik with focuson literacy(s) in what and who/which questions can be tried in terms of STREAM actors. 

Teaching in preschool - according to written descriptions in collaborative research in the years 2016–2023

Collaborative studies have been carried out in Sweden during 2016–2023 to address the question of what characterises teaching in preschool. This article explores participants’ written responses on teaching in a research and development (R&D) programme and an Education-Learning-Research (ULF) network during the mentioned period. Based on a didaktik approach, the article aims to contribute with knowledge about what characterises teaching in preschool in 2023 based on written descriptions by preschool teachers, principals, and administrative leaders in three school authorities/municipalities in an ULF network. Furthermore, it aims to identify similarities and differences between the answers to the question of teaching in preschool in 2016 and those in 2023 in collaborative research in Sweden. 

     The study is guided by continental/German/Nordic didaktik – more specifically, a critical didaktik (cf. Bengtsson, 2022; Biesta, 2011, 2017; Brante, 2016; Broström, 2012, 2022; Klafki, 1995, 1997). We use the German word didaktik (with use of the letter k), which is common in continental Europe and the Nordic countries, and not the Anglo-Saxon word didactics. The material was generated via questionnaires, with a 91% response rate in 2016 and a 71% response rate in 2023. Didaktikally oriented abductive analysis has been carried out based on alternating empirical and theoretical interpretations both in the 2016 and 2023 material. There is a big difference in scope between the 2016 and 2023 material, and we make no claim to any comparisons in a statistical sense. However, we have examined changes in thematic orientations within each year’s material. 

     Our results show six distinctive characteristics of teaching in preschool in 2023:

1) Learning is not the same as teaching.

2 Teaching is child-teacher-content oriented.

3 Teaching is a goal-directed process – namely, teaching is related to governing documents.

4 Teaching is both spontaneous and planned.

5 Teaching is related to equality, inclusion, and sustainability.

6 Teaching is linked to traces of scientific bases, such as didaktik and theoretical concepts.

The result show both similarities and differences as well as shifts in what can characterise teaching in preschool between 2016 and 2023:

1) There is evidence of distancing from teaching in 2016 and absence of distancing from teaching in 2023 – there is also descriptions change from “teaching is the same as learning” in 2016 to “teaching is not the same as learning” in 2023.

2) There is a shift from child-oriented teaching in 2016 to child-teacher-content-oriented teaching in 2023.

3) There are similarities and consistent descriptions of teaching as a goal-directed process in 2016 and 2023; further, the 2023 responses also contain mentions of global goals in teaching. 

4) There is a shift from vague teaching where “all learning is teaching” in 2016 to teaching as simultaneously spontaneous and planned in 2023.

5) There are similarities and consistent descriptions of the inclusion of all children in 2016 and 2023, with later emphasis on equity and sustainability in 2023.

6) Scientific foundations in teaching are highlighted in both 2016 and 2023, with further emphasis on didaktik and didaktik models in 2023.

Studien i artikeln syftar till att utifrån didaktiskt närmande bidra med kunskap om vad medverkande i ett Utbildnings, Lärande och Forsknings-nätverk (ULF-nätverk) skriftligt beskriver kan känneteckna undervisning i förskola år 2023. Vidare är syftet att identifiera likheter och skillnader i svaren på frågan om undervisning i förskola åren 2016 och 2023 i samverkansforskning i Sverige. Det framträder ett underskott på samverkansforskning som belyser professionellas syn på samma fråga om undervisning i förskola över tid, vilket motiverar föreliggande studie. Materialet generades via frågeformulär med 71 % svarsfrekvens år 2023 och 91 % svarsfrekvens år 2016. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts utifrån omväxlande empiri- och teorinära tolkningsled både i materialet 2016 och 2023. Resultatet utfaller i både likheter och skillnader, inkluderat avståndstagande till undervisning 2016 och frånvaro av avståndstagande till undervisning 2023. Förflyttning kan identifieras mellan att undervisning=lärande 2016 och att undervisning inte=lärande 2023. Vidare betonas vag och vid undervisning där ”allt lärande är undervisning” 2016 och vid undervisning som spontan och planerad 2023. År 2016 är praktiknära handlingar mer framträdande än teorinära spår. År 2023 framträder företrädesvis tydliga spår av praktiknära handlingar, men också spår av teorinära beskrivningar. I likhet med tidigare forskning finns det särskild potential när det gäller metateoretisk nivå.

De olika områdena i den utbildningsvetenskapliga kärnan förstås i det här kapitlet inte som isolerade från varandra, utan som delar som hängerihop och flätas samman. I kapitlet finns det företrädesvis inslag av de utbildningsvetenskapliga områdena läroplansteori, didaktik och bedömning. Mendet finns också spår av vetenskapsteori och skolväsendets historia, inklusiveinslag av demokrati, likvärdighet och barns rättigheter

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant att studera båda dessa stärkta mandat – undervisning och värden. Med utgångspunkt i erfarenheter från ett didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg är syftet med denna artikel att bidra med kunskap om vilka värderingar som kan framträda i undervisning i förskola. Det empiriska material som genererats genom undervisningsupplägget består av totalt 364 dokument, inklusive 64 videoinspelningar. Detta genomfördes på cirka 120 förskolor och/eller förskoleavdelningar i tio svenska kommuner. Analysen har en didaktisk ansats och kan metodo-logiskt beskrivas som abduktiv analys. Resultatet indikerar att pragmatiskt informerad undervisning om värden kretsar kring sociala värden, såsom demokrati och (barns) delaktighet. I förskolans praktik är undervisningen organiserad som möjligheter till reflektion, samt som ett ”flerdeltagande”. Vidare framträdde spår av flerstämmighet i relation till kunskapsinnehåll som samspelar på flera olika nivåer samtidigt.

In 2018 teaching was enhanced in the Swedish revised curriculum (Lpfö 18). Both in the preschool practice and in teacher preparation, teachers seem to struggle with the concept. When the Swedish Education Act of 2011 entered into force, the work of preschools with norms and values was also accorded a stronger position. In light of this, it becomes interesting to study both of these strengthened mandates – teaching and values. Drawing upon experiences from a didaktik and pragmatically informed teaching approach, the aim of this article is to contribute with knowledge of what kind of values that can appear in the teaching at the participating preschools. The material underlying the teaching approach consists of a total of 364 documents, including 64 video recordings. This was carried out in about 120 preschools and/or preschool departments in ten Swedish municipalities. The analysis takes a didactic approach and can be methodologically described as abductive analysis. The results indicate that pragmatically informed teaching of values revolves around social values, such as democracy and (children’s) participation; in the preschool practice, the teaching is organized as opportunities for reflection and ”multiparticipation”. Additional traces of multivocality emerged from integrative knowledge content moving within and between various value levels.

In times of democratic decline, unanimous choices and approaches and the idea of a singular best practice may be less conducive to democracy and sustainability. Therefore, the aim of this study is to suggest a multivocal approach to education and teaching by studying the question of what may characterise teaching in preschool for a sustainable future. The knowledge contribution and originality of the article is evident in the introduction, method, and results. In abductive analyses, models can summarize what we need to know and teach in pursuit of the creation of open life chances for every child. The results show that didaktik models are open and can provide support for teachers and leaders to consider and base informed decisions on, as well as to motivate their didaktik choices based on scientific foundations and proven experiences. Multivocal didaktik mo-delling intends to open up teaching—cultivating collaboration in preschool for a sustainable future in a world of change. In conclusion, we recommend cultivating an orientation (1) between knowledges, values and didaktik/education/special education in the pursuit of the creation of conditions for good education for all children; (2) between teaching realities and scientific foundations, which are founded in a critical–reflective didaktik, with a choice of direction in relation to an uncertain future; and (3) between continuity, progression and teaching adventures—which can include consolidating, deepening, broadening, raising, and cultivating knowledge and values for multivocality, democracy and sustainability in teaching realities. In the future the concept of multivocal didaktik modelling can be studied in relation to complex teaching realities as in a teaching universe or a teaching multiverse.