Om olika landsbygders olika litteraciteter

I will present a paper that explores ethical issues and power relations in ‘studying up’. The Swedish law on research ethics approval has been subject to extensive critique for constraining explorative research that follows qualitative ethnographic methodology. In my paper I elaborate on this critique and add perspectives from studies where the informants are not solely vulnerable, powerless, or defenceless in relation to the researcher. Analysing material from an observational study on an elite school in the south of Sweden, the paper presents examples of powerlessness, defencelessness, and vulnerability for the research(er) as well as for the informants and demonstrates the ethical issues that evolve from research conditions where power balances are in motion. The conclusions drawn from the analysis call for the development of research ethical considerations that make space for ever changing power relations. During the presentation I wish to discuss my arguments for further clarity on researcher positions in ethnographies 'up' in perspective to research ethics.

Highlights:

-Teachers initially treated relational pedagogy and multiperspectivity separately in their discussions.

- Teachers increasingly articulated them as interconnected, relational pedagogy enablingmultiperspectivity.

- Demonstrates how teachers describe relational work as shaping classroom climate and participation.

- Shows how teachers develop concrete strategies for addressing multiple perspectives inclassroom practice.

Purpose: This study explores how social studies teachers understand and relate multiperspectivityand relational pedagogy when teaching content perceived as sensitive or controversial.

Design/methodology/approach: The study draws on a two-year participatory research circle withteachers. Data from workshop discussions were analysed thematically, focusing on how teachers'understandings developed over time.

Findings: The findings show a shift from treating the approaches as separate to understandingrelational pedagogy as a key condition for working with multiperspectivity. Trust-basedrelationships were perceived as enabling student participation and engagement with multipleperspectives. Analytically, this relationship can be understood as the coordination of social andsymbolic milieus, making joint action around complex content possible.

Research limitations/implications: The context-specific sample limits generalizability. Thefindings are based on teachers' perspectives and do not include direct observations of classroompractice or independent measures of student learning. Future research should examine diversesettings and student experiences.Practical implications: The study conceptualises teaching complex content as requiring thecoordination of relational and epistemic dimensions of classroom practice

This paper examines ethical issues and shifting power relations in educational ethnography that involves ‘studying up’. It extends critiques of codified research ethics by analysing situations in which research participants are not solely vulnerable or powerless in relation to the researcher. Drawing on an observational study conducted in an elite school in southern Sweden, the paper presents three analytic vignettes that illustrate how vulnerability, misrecognition and exposure may be experienced by both researchers and participants. These examples demonstrate how ethical concerns emerge and evolve as power relations move in practice. The analysis argues for an approach to research ethics that accommodates the fluid and relational nature of ethnographic fieldwork. The paper proposes voluntary vulnerability as a methodological and ethical stance for navigating the dilemmas that arise when conducting research ‘up’.

Vårt paper syftar till att identifiera de kunskaper som behövs för att kunna arbeta och bo på landsbygden, både på individuell, personlig nivå och på samhällelig, strukturell nivå. Naturbruksprogrammet har sex olika inriktningar som kvalificerar eleverna att arbeta inom naturbrukssektorn med djurvård, hästhållning, lantbruk, naturturism, skogsbruk eller trädgård.

I detta paper undersöker vi hur naturbruksprogrammet marknadsförs till prospektiva studenter och i vilken utsträckning arbetsmarknad och anställningsbarhet relaterar till andra värden såsom både intresse och rural idyll på de olika programinriktningarna. Vi undersöker även arbetsmarknadsutsikter för studenter på naturbruksprogrammet genom en analys av registerdata från Gothenburg Longitudinal Database (GOLD) där vi ser hur tidigare studentgrupper tagit sig in på arbetsmarknaden och om de bosatt sig i rurala områden.

I det paper vi presenterar kommer tentativa resultat från ett ULF-projekt att presenteras. Utgångspunkt för projektet är det undervisningsmaterial om Israel/Palestinafrågan som Malmö stad har tagit fram. Inom ramen för en forskningscirkel (Persson, 2008) har lärare från fyra skolor, en gymnasieskola och tre grundskolor tillsammans med två medverkande forskare diskuterat materialet. Diskussionerna, som kryddades med inläsning av litteratur om relationell pedagogik (Aspelin, 2018) och multiperspektivitet (Wansink et al., 2018), mynnade ut i ett antal strategier som lärarna implementerade i sin undervisning. Före och efter implementeringen skrev eleverna i de klasser som deltog texter som syftade till att belysa hur de hanterar flera perspektiv i relation till specifika historiska fenomen. I vår bearbetning av texterna har concept analysis (Schreier, 2012) använts och analyser visar dels på olika sätt satt hantera multiperspektivitet och en förändring av hur eleverna gör detta före och efter implementeringen. En del elever hanterar olika perspektiv kronologiskt, på så sätt att de beskriver hur olika förhållningssätt ersätter varandra över tid. Andra elever visar hur olika förhållningssätt till historiska fenomen existerar parallellt. Samtidigt finns det texter i det insamlade materialet dör det inte finns någon förekomst av olika perspektiv.

Resultaten visar också att en större andel elever ger exempel på flera perspektiv efter implanteringen och att affektiva element i svaren är frånvarande, även i relation till Israel/Palestinafrågan. Dessa resultat har analyserats tillsammans med de medverkande lärarna som satt dem i relation till den genomförda undervisningen och de diskussioner som föregick denna.