Den kommande nya kursplanen för svenskämnena i grundskolan kommer att betona systematisk och explicit undervisning för elevers avkodning av skriftspråk. Det gör det aktuellt att undersöka hur lärare vägleder sina elever att erövra kritiska aspekter för framgångsrik avkodning. 

Strukturerade ljudningsmetoder i tidig läsundervisning har fastslagits som en effektiv insats för att främja elevers avkodningsutveckling. Merparten av genomförda studier på strukturerade ljudmetoder (internationellt phonics (Ehri, 2020)) fastställer vilka aspekter som är kritiska för avkodning i skriftsystem med alfabetisk princip men är begränsade med bidrag om hur dessa metoder kan, i detalj, iscensättas i tidig läsundervisning. Föreliggande forskningsprojekt har som fokus att studera den situerade undervisningspraktiken och interaktionen mellan lärare, elever och undervisningsmaterial i autentisk undervisning i årskurs 1. Undervisningen analyseras som en måldriven och, av läraren, medvetet designad interaktionssekvens (Selander & Kress, 2021) där val lärarens didaktiska val uttrycks och erbjud eleverna till engagemang genom valda teckensystem (Cope & Kalantzis, 2022). Utifrån dessa multimodala och socialsemiotiska perspektiv kommer forskningsgruppen att videodokumentera och analysera lärares iscensättningar och elevernas respons och engagemang under den rådande undervisningen. I kommande dataproduktion kommer ny undervisningsdata att videodokumenteras och studeras gemensamt med lärarna under stimulated recall-intervjuer. Här ges lärarna möjlighet att reflektera över sina designval och utfallet utifrån sina elevers reaktioner. 

Under presentationen introduceras projektet DEPTH: Design av explicit språkljudsundervisning: Lärares multimodala strategier och elevers involvering, finansierat av Vetenskapsrådet (2025-03640), genom ett pilotprojekt om lärares avkodningsundervisning. Analysen visar variation i teckensystem och fokus på kritiska aspekter för elevers läsutveckling. Pilotstudiens resultat visar att bilder vara missledande som resurser för elevers avkodning om läraren inte förklarar dem. Resultatet visar också att överdriven mimik kan synliggöra specifika fonem för elever. För avkodningen av skriftspråk är användningen av ”läsfinger” en vägledande strategi i tidig läsundervisningför läsriktning och fonem-grafem-kopplingar. 

Projektets fokus på multimodala iscensättningar kommer att bidra med nya insikter om vilka undervisningsstrategier som lärare använder i sin undervisning av avkodning, genom vilka teckensystem (bilder, språkljud, gester, mimik, visualiseringar m.fl.) som undervisningen iscensätts samt hur eleverna svarar och interagerar utifrån undervisningens design. Vidare önskar vi ge inblick i progressionen i lärares undervisningsdesign och eventuella skiften mellan fokus på avkodning samt andra läsdidaktiska dimensioner som läsförståelse och läsmotivation.   Resultaten kan bidra till att utveckla lärarutbildning, undervisningsmaterial och utbildningspolicy i en tid då debatten om läsinlärning är mer aktuell än någonsin.   

Referenser 

Cope, B. & Kalantzis, M. (2022). Making sense: reference, agency, and structure in a grammar of multimodal meaning. Cambridge: Cambridge University Press.  

Ehri, L. C. (2020). The science of learning to read words: A case for systematic phonics instruction. Reading research quarterly, 55, S45-S60. https://doi.org/10.1002/rrq.334  

Selander, S. & Kress, G.R. (2021). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur. 

Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.

I denna artikel undersöks hur undervisning organiseras och genomförs när ämnet svenska som andraspråk (sva) samläses med svenska (sve) i två klasser i årskurs 6 i den svenska grundskolan. Utgångspunkten är att skolämnet sva har en särskild kursplan med fokus på bland annat flerspråkighet, kontrastiva perspektiv och explicit språkundervisning. Studien baseras på klassrumsobservationer och intervjuer med två erfarna lärare, och analyseras med hjälp av begreppen kraftfull kunskap och epistemisk kvalitet. Även Biestas teori om utbildningens tre funktioner – kvalifikation, socialisering och subjektivering – används för att fördjupa förståelsen av lärarnas didaktiska val. Resultatet visar att samläsningen erbjuder vissa fördelar, såsom rika möjligheter till språk- och kunskapsutvecklande undervisning för alla elever, men också att sva-specifika moment ibland riskerar att nedprioriteras. Undervisningens kvalitet påverkas av lärarnas förmåga att balansera olika syften och behov. Studien bidrar med ny kunskap om hur integrerad svenska- och sva-undervisning kan organiseras för att främja ämnesfördjupning i en språkligt heterogen elevgrupp.

This article explores how teaching is organized and enacted when the subject Swedish as a Second Language (SVA) is co-taught with Swedish (SVE) in two sixth-grade classrooms in Swedish compulsory school. The subject of SVA follows a specific curriculum that emphasizes multilingualism, contrastive perspectives, and explicit language instruction. Drawing on classroom observations and interviews with two experienced teachers, the study applies the concepts of powerful knowledge and epistemic quality to analyze opportunities for subject-specific learning. The framework is complemented by Biesta’s three educational functions – qualification, socialization, and subjectification – to interpret the teachers’ didactic choices. The findings indicate that co-teaching can create favorable conditions for language- and knowledge-oriented teaching practices that benefit all students. At the same time, elements specific to SVA risk being deprioritized in the joint instruction. The analysis underscores the importance of teachers’ ability to balance diverse pedagogical goals. The study contributes theoretically and empirically to the understanding of how co-teaching in linguistically diverse classrooms can support the development of deep subject knowledge.

Baserat på klassrumsobservationer och lärarintervjuer undersöks hur lärare och elever i årskurs 2 tolkar och använder den textlösa bilderboken Migrants i en undervisningspraktik. Med stöd i teorier om läsrespons, litteracitets-praktiker och skrivdiskurser visar resultatet att den textlösa bilderboken öppnade upp för olika tolkningar och kreativa uttryck hos elever och lärare, där elevernas tolkningar präglades av egna intressen och erfarenheter samt uppmärksamhet vid visuella detaljer. Som ett uttryck för sin didaktiska läsning försökte lärarna styra tolkningarna mot bokens migrationstema, som dock blev relativt perifert när eleverna skapade djurfigurer och skrev egna berättelser med inspiration av Migrants. Däremot tog eleverna fasta på förevisad genrestruktur samt moraliska värden lärarna poängterade, såsom snällhet och hjälpsamhet Lärarna uttryckte att den textlösa bilderboken gav eleverna utrymme för fantasi, muntligt deltagande och stolthet över det egna skapandet, samtidigt som de såg skrivandet som nödvändigt för att motivera arbetssättet. Med utgångspunkt i Bernsteins begrepp rekontextualisering belyses hur arbetet med den textlösa boken både öppnade upp för kreativitet och behövde anpassas till ett undervisningsparadigm som värderar genre-kunskaper och skriftliga förmågor högt. 

Based on classroom observations and teacher interviews, this study explores how teachers and second-grade students interpret and use the wordless picturebook Migrants within a teaching practice. Drawing on theories of reading response, literacy practices, and writing discourses, the findings show that the wordless picturebook opened up space for multiple interpretations and creative expression among both students and teachers. The students’ interpretations were shaped by their own interests and experiences as well as close attention to visual details. As part of their pedagogical reading, the teachers attempted to steer the interpretations toward the book’s theme of migration; however, this theme remained relatively peripheral as the students created animal characters and wrote their own stories inspired by Migrants. Instead, the students picked up on the demonstrated genre structure and the moral values emphasized by the teachers, such as kindness and helpfulness. The teachers expressed that the wordless picturebook allowed for imagination, oral participation, and pride in student creations, while also stating that writing was necessary to justify the pedagogical approach. Using Bernstein’s concept of recontextualization, the analysis highlights how the work with the wordless book both enabled creativity and had to be adapted to a teaching paradigm that places high value on genre knowledge and writing skills.