Introduction: Identifying stressors in adolescents’ everyday life may preventfuture mental health problems and could be used to promote wellbeing inschool. To be able to identify possible coping tools in a school setting, the aimof this study is to conceptualize adolescents’ experiences of everyday stressors.

Method: Data was collected among 45 girls and 20 boys (aged 13–15)representing seven schools in Sweden. Participants were told to discusseveryday stressors in smaller groups and document important words/concepts.The documented notes were analyzed using a manifest linking processconnected to domains and codes found in the International Classification ofFunctioning, Disability, and Health (ICF) framework, following established linkingrules.

Results: A total of 549 documented words/concepts connected to adolescents’experiences of daily stressors were collected and revealed stressor related tothe ICF domains activities and participation (42.8%), body functions (30.1%) andenvironmental factors (27%). Regarding activities and participation, adolescentsin the study perceived demands relating to school and social life as moststressful. The demands were put on them by themselves, parents, school,and society and were combined with a lack of time to handle the demands.Further, stressors related to how they are perceived by others and comparisonswith peers were stressors connected to body functions. Stressors relating toenvironmental factors included derogatory attitudes and a lack of support, fromparents and school as well as from peers.

Discussion: The results are discussed in terms of take-aways for school’s healthpromotive work and potential coping tools for students.

The reports about increased mental health issues among young people are numerous, and the underlying causes are complex. At the same time, school children are reporting higher levels of school-related stress and lower levels of school-satisfaction. The need to always perform at the highest level is a major source of stress and illness among Swedish youth, with demands related to school and social life being the primary stressors. Many young individuals, as well as adults, lack knowledge about the differences between mental health problems and what are normal emotional expressions, as well as strategies for managing feelings associated with failure. Young people themselves request support from adults in establishing routines and structures, and they argue that lack of routines, school-related stress, and excessive use of technology are reasons why they sleep poorly and experience more stress. While it is important to focus on risk factors to prevent mental ill-health it is just as important to work to enhance protective factors that strengthen well-being!

This lecture focuses on the well-being of young people, why they feel the way they do, and the importance of health promotive education. Lisa raises the question if it is possible to achieve high quality education without a focus on health. The lecture is based on Lisa's previous research, as well as similar research on children and youth mental health.

The role of health in teacher education is a subject of discussion and development. Prioritizing health in teacher education may be of importance, especially given the increasing awareness of mental health and other health-related challenges that students may face. The strong correlation between health and learning also underscores the importance of a more explicit focus on health in teacher education. Health in teacher education is a multifaceted and important aspect that encompasses various dimensions of well-being. It is not limited to physical health but also includes mental, emotional, and social well-being. The role of health in education is to ensure that students are provided with an environment that supports their holistic development and prepares them to lead healthy and fulfilling lives. While children and school students show increasing challenges related to health, we also see that teachers report high levels of work-related stress and that many leave the profession prematurely. Research indicates that a part of this is due to inadequate preparation in teacher training for the reality of being a practicing teacher. Health should be integrated into teacher education in a way that equips teachers to support students' physical and mental health while providing high-quality education. It has been argued for decades that health education (HE) should be anchored more firmly in school curricula. Nevertheless, only a few countries have introduced HE as a stand-alone school subject.

The role of health in today's teacher education can vary depending on the education program, schools, and institutions. However, in general, health is an important aspect of teacher education and teaching. Some considerations are:

-          Health as a subject: Teacher education may include subjects related to physical, mental, and social health to teach teachers how to promote healthy habits and well-being among students.

-          Health-promoting school environment: Teacher education can also focus on creating a health-promoting school environment where both physical and psychosocial aspects of students' well-being are considered.

Purpose and expected outcomes of the workshop: We want to open up a dialogue about the role of health in today´s teacher education. What is health and health-promotion in a school context and how can teachers work to promote health? What are teachers’ responsibilities and how can teacher training equip teachers to support students’ health? We hope that this workshop will open up for a genuine discussion about health and its’ role for teachers and teacher training. We also want to investigate opportunities to arrange further workshops and initiate research collaborations.

Background: Recent research indicates that understanding how children and youth perceive mental health, how it is manifests, and where the line between mental health issues and everyday challenges should be drawn, is complex and varied. Consequently, it is important to investigate how children and youth perceive and communicate about mental health. With this in mind, our goal is to synthesize the literature on how children and youth (ages 10-25) perceive and conceptualize mental health.

Methods: We conducted a preliminary search to identify the keywords, employing a search strategy across electronic databases including Medline, Scopus, CINAHL, PsychInfo, Sociological abstracts and Google Scholar. The search encompassed the period from September 20, 2021, to September 30, 2021. This effort yielded 11 eligible studies. Our scoping review was conducted in accordance with the PRISMA-ScR Checklist.

Results: As various aspects of uncertainty in understanding of mental health have emerged, the results indicate the importance of establishing a shared language concerning mental health. This is essential for clarifying the distinctions between everyday challenges and issues that require treatment.

Conclusion: We require a language that can direct children, parents, school personnel and professionals toward appropriate support and aid in formulating health interventions. Additionally, it holds significance to promote an understanding of the positive aspects of mental health. This emphasis should extend to the competence development of school personnel, enabling them to integrate insights about mental well-being into routine interactions with young individuals. This approach could empower children and youth to acquire the understanding that mental health is not a static condition but rather something that can be enhanced or, at the very least, maintained.

Recent research indicates that there is uncertainty among children as well as among adults of where to draw the line between everyday stressors and mental health problems that could indicate a need for a common terminology and language regarding mental health (Wickström & Lindholm, 2020; Hellström & Beckman, 2021). The increased prevalence rates of self-reported mental health problems such as bad mood, difficulty sleeping, headaches or stomachache among youth shows a worrying trend in Sweden as well as internationally (Hagquist et al., 2019; Potrebny et al., 2017). At the same time, mild symptoms of mental health problems can be relatively common and be an expression of everyday challenges (Hellström & Beckman, 2021; Wickström & Lindholm, 2020). This contradictory trend is confirmed in the largescale cross-national survey Health Behavior in School-Aged Children, showing reports of very good health and quality of life among young people in Sweden as well as an increase in self-reported mental health problems (Public Health Agency of Sweden, 2018).

Adolescence is a period that involve many changes in different areas such as increasing academic demands and academic competition, a decrease in teacher-student relationship closeness or school safety, rearrangement of relationships with parents and peers including an increase in social comparison, identity issues, as well as thoughts about the future (Bremberg, 2015; Brown, 2009; Tetzner et al., 2017). In addition, the increased emphasis on high-stakes testing, assessment and grading due to recent school reforms in Sweden have shown potentially negative effects on Swedish pupil’s health (Högberg et al., 2021). There is a need to identify what causes stress in the everyday life of adolescents as they could potentially develop into mental health problems (ref). Studies show that when adolescents and young adults put it into their own words, the most pronounced everyday stressors include academic failures, relationship problems, negative self-evaluations through social comparisons, and other performance-oriented tasks (Gustafsson et al., 2010; Hellström & Beckman, 2021).

To be able to design interventions to decrease mental health problems and increase mental wellbeing for youth a common language is needed. The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) provides a conceptual framework and terminology for describing health and functioning in everyday life and can serve as a common framework for developing comparable concepts (WHO, 2001). According to ICF, participation is defined as involvement in life situations promoting health and wellbeing (WHO, 2001). The ICF defines components of health included as domains described from the perspectives of the body, the individual and society. Developing a common language will make it easier to interact, discuss and plan health interventions based on young people’s perceptions (Adolfsson et al., 2018; Augustine et al., 2021; Klang Ibragimova et al., 2011; WHO, 2007). The current study investigates how youth explain stressors in their everyday life that could be conceptualized as everyday challenges and possibly symptoms of mental health problems.  Hence, the aim of this study is to conceptualize adolescents’ experiences of everyday stressors, using the ICF as an analytic tool.MethodThis study is a part of a wider project aiming to test and evaluate an intervention to enhance mental wellbeing among school students using an experience-based co-design. The sample includes 65 adolescents (45 girls and 20 boys) in grades 7–9 at seven schools in southern Sweden. Data collection took place during the autumn of 2020. The youth were identified through a purposive sampling procedure, by a gatekeeper assigned by the principal at each school, with the intention of obtaining a wide distribution of experiences to gain transferability of the results. At each school, eight to twelve participants were included. The participants were told to discuss perceived everyday stressors in pairs/smaller groups and documented words from the discussion on post-it notes. The documented words constitute the empirical data in this study. A data analysis with both manifest and latent elements, inspired by a deductive reasoning approach has been adopted. We have aimed to stay close to the text, describe what the adolescents actually say and describe the visible and obvious in the text. To make the manifest linking processes systematic and consistent, the process of coding the documented words/concepts to ICF codes (e.g., “Handling stress and other psychological demands”, “Global psychological functions” and “Emotional functions”) followed established linking rules based on the ICF (Cieza et al., 2005). To ensure that the latent interpretation could lean on a multidisciplinary background knowledge about child functioning, all three authors with different professional backgrounds conducted individual coding (Fayed et al., 2012). In cases were the authors’ linking processes resulted in different ICF codes, a latent procedure with interpretation of the underlying meaning of the content on the post-it notes were conducted by two of the authors (LH and MS). The meaning of the content on each post-it note were thoroughly discussed until consensus was achieved. 39 number of linkages were discussed jointly by the two researchers in relation to the coding scheme. When consensus was obtained, the exact agreement was 94 percentage inter-coder agreement on the 2nd ICF-level. The study was approved by the Swedish Ethical Review Authority (reg.no. 2019-06430 / 2020-04-07).Expected OutcomesThe findings raise awareness about the concept of everyday stressors among adolescents. The aspects of everyday life that adolescents find challenging and stressful can be conceptualized and guide conversations with and about young people and guide supportive actions. The adolescence in this study expressed high psychological demands in combination with a lack of support, mainly from parents, and a lack of resources, mainly time restraints as great challenges. These demands can most often be related to performing well in school or in social contexts. Demands and their effect on wellbeing are essential aspects in the lives of young people when it comes to everyday stressors that needs to be considered in everyday conversations. For parents, school personnel or other adults this could mean talking to adolescents and young people about overwhelming demands and help them sort out what demands they can influence and what demands are hard for them to tackle alone. Here, the relation between demand and control may be a useful theoretical framework and efforts to strengthen a sense of coherence could be a useful coping strategy providing adolescents and young people with a greater sense of control. In addition to demands, how they are perceived by others and how they compare to others are other sources of stress among the adolescents. Social comparisons can function as tools for self-evaluation and self-enhancement in young people’s identity development. However, when these comparisons become stressful and potentially harmful, parents, school personnel or other adults can talk to young people about alternative strategies for identity development. Based on the results in this study in combination with previous research showing a lack of knowledge surrounding mental health, examples of relevant theoretical frameworks to enhance adults’ and young people’s mental health literacy could be demand/control model, sense of coherence and social comparison theory.References 

Adolfsson, M., Sjöman, M., & Björck-Åkesson, E. (2018). ICF-CY as a framework for understanding child engagement in preschool. Frontiers in Education, 3, 36. Cieza, A., Geyh, S., Chatterji, S., Kostanjsek, N., Ustun, B., & Stucki, G. (2005). ICF linking rules: an update based on lessons learned. J rehabil med, 37(4), 212-218. Fayed, N., Cieza, A., & Bickenbach, J. (2012). Illustrating child-specific linking issues using the Child Health Questionnaire. American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation, 91(13), S189-S198. Gustafsson, J.-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., & Ogden, T. (2010). School, learning and mental health: A systematic review. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. Hagquist, C., Due, P., Torsheim, T., & Välimaa, R. (2019). Cross-country comparisons of trends in adolescent psychosomatic symptoms–a Rasch analysis of HBSC data from four Nordic countries. Health and quality of life outcomes, 17(1), 1-13. Hellström, L., & Beckman, L. (2021). Life Challenges and Barriers to Help Seeking: Adolescents’ and Young Adults’ Voices of Mental Health. International journal of environmental research and public health, 18(24), 13101. Högberg, B., Lindgren, J., Johansson, K., Strandh, M., & Petersen, S. (2021). Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Journal of education policy, 36(1), 84-106. Klang Ibragimova, N., Pless, M., Adolfsson, M., Granlund, M., & Björck-Åkesson, E. (2011). Using content analysis to link texts on assessment and intervention to the International Classification of Functioning, Disability and Health-version for Children and Youth (ICF-CY). Journal of Rehabilitation Medicine, 43(8), 728-733. Potrebny, T., Wiium, N., & Lundegård, M. M.-I. (2017). Temporal trends in adolescents’ self-reported psychosomatic health complaints from 1980-2016: A systematic review and meta-analysis. PLOS one, 12(11), e0188374. Public Health Agency of Sweden, (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 [The Public Health Agency. Health Behaviour in School-aged Children, Swedish report 2017/18]. Tetzner, J., Becker, M., & Maaz, K. (2017). Development in multiple areas of life in adolescence: Interrelations between academic achievement, perceived peer acceptance, and self-esteem. International journal of behavioral development, 41(6), 704-713. WHO. (2001). International Classification of Functioning, DIsability and Health. W. H. Organization. WHO. (2007). International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth (ICF-CY). W. H. Organization. Wickström, A., & Lindholm, S. K. (2020). Young people’s perspectives on the symptoms asked for in the Health Behavior in School-Aged Children survey. Childhood, 27(4), 450-467.

Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. 

Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. 

Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är:

• Det finns stora kunskapsluckor när det gäller förskolebarns hälsa. Detta kan bero på att det både saknas systematiska metoder för att samla in och sammanställa hälsodata, att det råder oklarheter i hur man mäter de yngsta barnens psykiska välbefinnande och att det saknas forskning om detta. Sammanställningen visar dock att det finns initiativ på gång när det gäller att systematisera och förstå hälsa bland våra yngsta barn.
• Sedan början på 1990-talet har andelen skolbarn i åldern 11–15 år med övervikt eller fetma mer än dubblerats. Bland 4-åringar ökade andelen med fetma och övervikt under COVID-19 pandemin efter att legat relativt oförändrat sedan en tid tillbaka. I en nationell jämförelse redovisar skånska barn i fyraårsåldern lägst andel fetma och övervikt, vilket förändras med åldern då skånska barn i åldrarna 6–9 har seglat upp som en av de regioner med störst andel barn med övervikt och fetma. Flickor dominerar statistiken upp till 8 års ålder, därefter är det fler pojkar än flickor som lider av fetma och övervikt. 
• Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen. Vidare visar statistiken att den inaktiva tiden under dagen har ökat och att äldre ungdomar är stillasittande största delen av sin skoldag, även om vi kan se en viss ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid. Inaktiviteten är lika hög på helgerna, vilket sammantaget gör att färre ungdomar når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan verkar oftare leda till ökad rörelse, jämfört med om insatserna pågår utanför skoltiden, vilket betyder att skolan har en viktig roll i detta arbete.
• Andelen barn (4–12 år) som dagligen vistas i grönområden har minskat betydligt över en 10-årsperiod. Jämfört med för tio år sedan vistas barn idag mer sporadiskt i grönområden. 
• Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. 
• Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre.
• Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Stress till följd av skolrelaterade krav tenderar således att spridas bland klasskamrater och framför allt flickor upplever en ökad stress genom att de pratar med varandra om pressen att lyckas i skolan. Skolkrav har ett negativt samband med livstillfredsställelse, vilket innebär att ju högre skolkrav, desto lägre livstillfredsställelse. Samtidigt har forskning också visat att studiemotivation bland klasskamrater är kopplat till färre hälsobesvär på elevnivå, även om man själv inte upplever studiemotivation. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig. 
• Enligt stora internationella studier har förekomsten av psykiatriska tillstånd i form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och autism varit relativt oförändrad över tid. Samtidigt ser man att andelen barn och unga som diagnostiseras med ADHD och autism i vården ökar. Denna diskrepans återstår att förklara. 
• Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund. Det finns också tendenser som visar att elever med utländsk bakgrund rapporter ännu färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i klassen är högre. Denna diskrepans behöver undersökas närmare. 

Denna text utgör en sammanfattande bild av forskning om mindfulness i skolan som arena. Efter kliniska framgångar av mindfulnessterapi världen över har mindfulness på senare tid utvecklats för att införlivas och anpassas för barn, elever, och till viss del även lärare, i skolmiljö. Detta kan ses som ett svar på den ökade psykiska ohälsan bland unga grundat i ökade akademiska och sociala krav. Den svenska skollagen uttrycker att ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra utbildningens alla delar och detta understryks av forskning som visar starka samband mellan hälsa och lärande. I denna text lyfts inledningsvis bilden av en ökad ohälsa bland barn och unga samt skolans ansvar för barn och ungas hälsa, för att sedan med hjälp av tidigare forskning, utforska hur mindfulness skulle kunna vara en hälsofrämjande skolinsats för ett ökat välbefinnande. Resultaten utgör en sammanställning av tidigare genomförda forskningsöversikter om mindfulness insatser i förskole- och skolmiljö för både barn, elever och lärare.

De viktigaste resultaten pekar på att

Majoriteten av forskningen och användningen i skolor använder sig av MBSR-liknande program (Mindfulness Based Stress Reduction). Skolan som arena har även gett upphov till en ny form av mindfulness-baserade interventioner som kombinerar MBSR-liknande metoder med innehåll och tekniker som hämtats från mer traditionella insatser för socialt och emotionellt lärande (SEL).

- Det är svårt att dra några generella slutsatser om mindfulness och dess effekter i en skolkontext. Dels för att det är ett relativt ungt forskningsfält, dels för att det finns stora brister och variationer i metod och design, vilket gör det svårt att jämföra [1]resultat mellan studier. Exempel på sådana brister är användandet av aktiva kontrollgrupper, användandet av självskattningsformulär och avsaknad av långtidsuppföljningar.

• De senaste årens forskning har fokuserat på att studera hur kvaliteten i forskningsdesign och rapportering av forskningsresultat kan stärkas gällande mindfulness-baserade interventioner i en skolmiljö.
• Begränsad forskning inom området gör att det är svårt att uttala sig om effekter av mindfulness i olika grupper (kön, ålder, behov av stöd, etcetera).
• För skolelever verkar mindfulness ha större effekt (mental hälsa, välbefinnande) på barn i övre tonåren, samt om interventionen sker över minst 4 veckor.
• Det finns få studier som studerat mindfulness och dess effekter i en förskolekontext. I detta fält dominerar studier från USA och de tenderar att ha ett patogent förhållningssätt (mindfulness som ett botemedel för ohälsa).
• Resultaten kan bero på vem som tillfrågas. Lärare i förskolan ser större förändringar än föräldrar och/eller barnen själva.
• Mindfulness-baserade interventioner i skolan kan utföras av externa instruktörer, eller av lärare i skolan. Den sammanlagda bilden visar att för en del utfall är effekterna större direkt efter interventionens slut när externa instruktörer utfört det sig att effekterna håller sig kvar längre när lärare utbildade i mindfulness utfört interventionerna.
• För att utvärdera effekterna av en intervention är det nödvändigt att detaljer såsom teoretisk bas, väldefinierade mål, tydliga riktlinjer, kompetensutveckling/utbildning och kvalitetskontroll samt tydliga steg för implementering är väl beskrivna.
• Det finns få empiriska studier som riktar sig till lärare. I de studier som finns har stress, ångest, utbrändhet, depression, upplevelse av mindfulness, psykiskt välbefinnande, känsloreglering, skolklimat, undervisningsmetoder och arbetsprestation varit i fokus. Effekter av mindfulness-baserade interventioner för lärare i relation till elevutfall (prestation, resultat) är underbeforskat.
• Interventioner för lärare visar positiva resultat och speciellt när det gäller känslomässig reglering. Kvalitativ forskning visar även att efter genomgången mindfulnessträning upplever många lärare att deras förmåga att hantera stress och konflikter ökar, samt att inkorporera mindfulness i undervisning ger en lugnare och mer fokuserad klassrumsmiljö.
• Det är oerhört viktigt att användningen av mindfulness för lärare inte tar bort fokus från andra faktorer i systemet (såsom arbetsmiljö, ledning och resurser) som påverkar lärare och elevers välbefinnande negativt.