Malmö University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 31) Show all publications
Persson, M., Jonsson, R. & Fölster, S. (2023). Byggkostnader för bostäder i Sverige jämfört med andra länder: Huvudstudie – Sverige, Portugal och Finland. SBUF
Open this publication in new window or tab >>Byggkostnader för bostäder i Sverige jämfört med andra länder: Huvudstudie – Sverige, Portugal och Finland
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kostnader för byggprojekt i Sverige har jämförts med projekt i Portugal och Finland. Entreprenadföretag och beställare har intervjuats och kostnadsredovisningar och projektdokument har studerats. Insamlade data har varit av olika detaljeringsgrad och mycket heterogent i både detaljer och uppdelning. En stor del i analysarbetet har varit att skapa förståelse för variationer och nyanser i kostnadsredovisningar och bostadsutformning samt skillnader i begrepp som används i de olika länderna.

Kostnadsfördelningen i projekten visar på att den största skillnaden ligger i byggkostnaden. I Portugal utgör byggkostnaden en betydligt mindre andel av den totala produktionskostnaden jämfört med Finland och Sverige. Det är tydligt att den låga kostnaden för byggnadsarbetare i Portugal är en starkt bidragande orsak till den lägre byggkostnaden. Industrialisering och prefabricering i svenska och finska projekt uppväger inte skillnaden i byggkostnad.

Place, publisher, year, edition, pages
SBUF, 2023. p. 37
Keywords
Byggkostnader
National Category
Construction Management
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-63042 (URN)
Funder
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), 14131
Available from: 2023-10-09 Created: 2023-10-09 Last updated: 2023-12-08Bibliographically approved
Persson, M., Jonsson, R. & Fölster, S. (2022). Byggkostnader för bostäder i Sverige jämfört med andra länder: Etapp 1. SBUF
Open this publication in new window or tab >>Byggkostnader för bostäder i Sverige jämfört med andra länder: Etapp 1
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

De framtagna resultaten ger en god översikt av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Sverige och kan vara av stort värde för jämförelser i Sverige. Ett viktigt resultat från denna första etapp av huvudstudien är att det har fungerat bra att samla in och sammanställa data från svenska byggprojekt. Resultat har kunnat presenteras på ett överskådligt sätt så att anledningar till kostnadsskillnader kan identifieras. Med detaljerad kunskap om verkliga kostnader går det att jämföra kostnader och kostnadsfördelning mellan projekt för att förstå likheter och skillnader. Olika bakomliggande faktorer syns när produktionskostnad jämförs per lägenhet, m2 BOA och m2 BTA. Undersökningens visar att det inte finns större skillnader i de svenska projekten när det gäller materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå, servicegrad samt krav och regelverk som tillämpas. Det finns naturligtvis en del nyanser och skillnader men de svenska byggprojekten är relativt homogena. Skillnader som kommit fram i undersökningen beror på olika projektspecifika variationer. Sammantaget bedöms underlaget vara en stabil utgångspunkt för jämförelser med byggprojekt i andra länder. Då kan jämförelse av materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå och servicegrad, krav och regelverk som tillämpas, tidsåtgång i planskeden, skatter och subventioner göras på ett meningsfullt sätt. Med en andra etapp av huvudprojektet bör det också vara möjligt att genomföra jämförelser mellan länder och utreda övergripande frågor.

Place, publisher, year, edition, pages
SBUF, 2022. p. 40
Keywords
Byggkostnader
National Category
Construction Management
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-52354 (URN)
Funder
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), 13855
Available from: 2022-06-08 Created: 2022-06-08 Last updated: 2022-06-09Bibliographically approved
Gustavsson, T., Björnlund, L., Bok, G., Gustafsson, E., Nilsson, L.-o., Persson, M. & Sikander, E. (2022). Fuktsäkra byggnader: en nulägesbeskrivning. Malmö
Open this publication in new window or tab >>Fuktsäkra byggnader: en nulägesbeskrivning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget om fuktsäkra byggnader i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

De utmaningar som noteras är:

Byggsektorn beredskap och förmåga att möta de nya förändrade byggregler som planeras av BoverketDen stora andelen fuktrelaterade fel och skador som rapporteras i olika utredningar.Kraven kopplat till fuktrelaterade innemiljöproblem är otydliga och ofta svåra att följa upp. Detta kan leda till fuktrelaterade innemiljöproblem som orsakar lidande för de individer som drabbas.Miljö och klimatfrågan ställer krav både på resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan samt resiliens och klimatanpassning.Förändrade boendevanor och brukarvanor som ändrar på förutsättningarna i en byggnad.Fragmentering och specialisering med många aktörer med ansvar för sin del endast.Några utvecklingsområden har noterats. Områden där det behövs både forskning och utveckling av teknik, processer och samarbeten:

Kvalitetssäkring av nya material, konstruktioner och produktionsmetoderKompetensutveckling och kompetensspridning.Framtagning och tillgängliggörande av kunskap, teknikutveckling.Samsyn behöver utvecklas när det gäller bl.a. uttorkning i betong och i vilken omfattning byggnader behöver skyddas mot fukt under byggproduktionen.Undersökning av utvecklingsmöjligheter behövs för att ta vara på digitaliseringens möjligheter med sensorer, digitala tvillingar, AI m.m. i samband med fuktsäkerhet.Kartläggningen skulle förstärkas med en bredare internationell utblick. Det tycks finnas en del skillnader både i arbetssätt och erfarenheter kring fuktsäkra byggnader.Förhoppningen är att kartläggning av fuktsäkra byggnader ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och fortsatt utvecklingsarbete.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: , 2022. p. 103
Keywords
Fukt, fuktsäkerhet
National Category
Building Technologies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-57671 (URN)
Available from: 2023-01-20 Created: 2023-01-20 Last updated: 2023-01-23Bibliographically approved
Mjörnell, K. & Persson, M. (2022). Genomlysning branschstandard för fuktsäker byggprocess. Malmö
Open this publication in new window or tab >>Genomlysning branschstandard för fuktsäker byggprocess
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna genomlysning av Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess hargjorts med målet tydliggöra den fuktsäkerhetsprocess som krävs för att säkerställafuktsäkra byggnader och med speciell hänsyn till det tänkta nya formatet i projektetMöjligheternas Byggregler.Arbetet har utförts av en grupp personer som representerar olika aktörer i byggsektorn ochsom är väl förtrogna med Branschstandard ByggaF och flera använder den dagligen.Arbetet som genomförts under en kort och intensiv period har präglats av ett stortengagemang och vilja att bidra till förbättring och anpassning av Branschstandard ByggaFtill nya förutsättningar och behov.Det är viktigt att betona är att det här är en genomlysning som ska visa påutvecklingsbehov av Branschstandard ByggaF utifrån de kommande förändringarna ibyggreglerna. Genomlysningen har visat på delar som inte fungerar så bra i praktiken ochsom behöver revideras och vidareutvecklas. Uppdraget omfattar inte att ta fram en nyreviderad Branschstandard ByggaF men förbättringsförslag har identifierats under rubriken“önskat läge”. Arbetsgruppen har många tankar om vad som borde revideras i nuvarandeBranschstandard ByggaF och i nästa steg, när det faktiska arbetet ska göras medrevideringar kan det behövs göras andra ändringar än vad som föreslås här. Detta är baraett förslag.Det är dock viktigt att poängtera att det som återges här inte är något färdigt förslag ochinte alltid arbetsgruppens gemensamma åsikt (koncensus) utan mer exempel på möjligautvecklingsriktningar. Trots att arbetsgruppen försökt nå konsensus har det funnits liteolika synsätt på vissa detaljfrågor. 

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: , 2022. p. 38
Keywords
Fukt, fuktsäkerhet
National Category
Building Technologies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-57670 (URN)
Available from: 2023-01-20 Created: 2023-01-20 Last updated: 2023-01-23Bibliographically approved
Ruud, S., Sikander, E., Theorin, M. & Persson, M. (2022). Indikerande innemiljökontroll: en kartläggning.
Open this publication in new window or tab >>Indikerande innemiljökontroll: en kartläggning
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med denna kartläggning är att komplettera kunskapen i Sverige kring olika typer av möjliga indikerande innemiljökontroller som finns. Utvecklingen på både mätteknik och beslutsverktyg är snabb. En inledande analys av utmaningar och möjligheter med olika typer av kontroller och indexeringar av innemiljökontroller presenteras.Några exempel på aktörer och system som direkt kan kopplas till indexering, alternativt bidrar genom till exempel kravformuleringar eller guidning i uppföljning, beskrivs i rapporten är:

  • ALDREN TAIL Index
  • Standarder, bland andra SS-EN 16798-1:2019
  • Beloks Innemiljökrav för lokalbyggnader
  • Miljöcertifiering och miljömärkning
  • SWESIAQ
  • Obligatorisk ventilationskontroll – OVK
  • Loggande sensorer
  • Enkäter
  • Okulära kontrollerStickprovskontroll med momentanmätning
  • Databaser
  • Vägledningar från olika myndigheter

Generellt sett är det en stor spridning mellan olika kontrollsystem när det gällande innehållet och omfattningen på vilka parametrar som kontrolleras i inomhusmiljön. Det finns 100-talet parametrar som används vid kontroll av inomhusmiljö idag.

Publisher
p. 26
Keywords
Inomhusmiljö, komfort
National Category
Building Technologies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-50648 (URN)
Available from: 2022-03-16 Created: 2022-03-16 Last updated: 2022-03-17Bibliographically approved
Nik, V., Johansson, D., Fransson, V., Javanroodi, K., Wallentén, P. & Persson, M. (2022). Klimatdata och klimatfiler för övertemperatursimuleringar i byggnader: en kunskapssammanställning. Malmö
Open this publication in new window or tab >>Klimatdata och klimatfiler för övertemperatursimuleringar i byggnader: en kunskapssammanställning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna kunskapssammanställning om klimatdata och klimatfiler kan ge en bred och korrekt förståelse om var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöverstödjas, vilka som agerar inom området och vilka regler och standarder som tillämpas.

För att klara klimatförändringar har det stora fokuset inom byggsektorn (och många andra sektorer) hittills varit att ”lindra effekterna av klimatförändringen”. Detta samtidigt som det är nödvändigt med förberedelser för klimatförändringar, eftersom de sker och påverkar alla människor. Därför behövs större uppmärksamhet på ”klimatförändringsanpassning” genom att öka kunskapen inom byggsektorn, utveckla och testa metoder och syntetisera lättanvända uppsättningar av klimatdata för användarna.

I många länder måste användarna köpa väderdata, medan det i andra länder finns uppsättningar av väderdata som är offentliga. Det finnas flera tillvägagångssätt för att ta fram indata (klimatfiler för framtiden) till den stora användningen som kan förutses. Allt kräver investeringar i att skapa kunskap och underlag/data som kan delas med användarna. Felaktig användning av klimatfiler för framtiden kan leda till mycket dyra ekonomiska konsekvenser. Analysers rumsliga och tidsmässiga upplösningar spelar en viktig roll för kraven på kvalitet på klimatfiler för framtidens väder.

Mikroklimat påverkar energi- och fuktprestandan hos byggnader (och energisystem) men försummas av de flesta tillgängliga tillvägagångssätten. Detta samtidigt som effekter av extrema klimathändelser kan förändras avsevärt i urban/mikroskala. Att ta hänsyn till mikroklimat kommer att öka kostnaden för analyser avsevärt och det är inte möjligt i alla lägen. Därför behöver prioriteringar göras av kvalificerade beslutsfattare.

Osäkerhet finns i alla indata som används i olika analyser av energianvändning och inomhusklimat. När beräkningar och simuleringar görs, kan säkerhetsmarginaler anpassas på olika sätt. Klimatfiler för framtiden kan ha säkerhetsmarginal, men frågan ärom det ska vara för en kort, lång eller mycket lång period.

I dagens bostadsprojekt är det mycket ovanligt med komfortkyla. Kommer det att vara annorlunda om 10–15 år? Behöver nya byggnader förberedas för komplettering med komfortkyla? Möjliga konsekvenser och hur osäkerhet ska hanteras samtsäkerhetsmarginaler användas behöver utredas vidare.

Det finns tre stora luckor i nuläget för byggbranschen (och anläggningsarbeten)

  1. Brist på korrekta väderdata/klimatfiler för framtiden, som lätt kan användas av alla intressenter.
  2. Brist på nya/uppdaterade/verifierade tillvägagångssätt som korrekt tar hänsyn till extrema väderhändelser och osäkerheter om klimatet.
  3. Bristande kunskap hos ingenjörer, intressenter, ansvariga offentliga sektorer och även forskare om konsekvensanalys av klimatförändringar.

Med tanke på de senaste framstegen inom området för modellering av klimatförändringar och det framgångsrika forskningsarbetet med att koppla klimatmodeller till tekniska modeller, borde det finnas stora möjligheter att ta itu med frågeställningarna. Det krävs att tydliga mål sätts upp och att åtgärder vidtas.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: , 2022. p. 47
Keywords
Klimatdata, klimatfiler, väderfiler, övertemperatur, byggnadssimulering
National Category
Building Technologies Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-57679 (URN)
Available from: 2023-01-20 Created: 2023-01-20 Last updated: 2023-01-23Bibliographically approved
Bülow-Hübe, H., Dubois, M.-C., Hemphälä, H., Rogers, P., Söderlund, M. & Persson, M. (2022). Ljus (dagsljus, solljus, utblick &belysning): en kunskapssammanställning. Malmö
Open this publication in new window or tab >>Ljus (dagsljus, solljus, utblick &belysning): en kunskapssammanställning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna kunskapssammanställning över bland annat regelverk, vägledningar och frivilligakrav för ljus, dagsljus, solljus, utblick och belysning visar att det finns många verktyg attta hjälp av för att styra kvaliteten inom området. Det är viktigt med robusta lösningar försådant som inverkar på människors hälsa.

Vid stadsförtätning och maximering av markanvändning finns en risk att dagsljusnivåer ibefintliga byggnader minskar kraftigt. Många nya stadsdelar byggs med så hög täthet attdagsljustillgången inte lever upp till dagens krav i alla vistelserum. Kvantitativadagsljuskraven fungerar som en garant för att trender att rationalisera bort tillgång tilldagsljus och utblick inte drivs alltför långt.

Det finns inslag i moderna byggprojekt som bidrar till lägre energianvändning somsamtidigt leder till lägre dagsljusinsläpp. Minskad fönsterarea ger som konsekvensminskad dagsljusnivå vilken i sin tur får följden att elektrisk belysning måste tändasoftare, särskilt på lägre våningar. Dagsljus är en fri/gratis ljus- och energikälla, sombidrar till resiliens vid elavbrott.

Elektrisk belysning är ett relativt nytt fenomen. Glödlamporna och lysrören uppfannsomkring 1880 respektive 1930 dvs. för mindre än 150 år sedan. Före dessa uppfinningarvar alla byggnader belysta av dagsljus och byggplanerna och stadsplaneringen ritadesnoggrant för att säkerställa god tillgång till dagsljus.

Med dagens energi- och elkris är det värt att poängtera att en av de viktigasteenergikällorna (dagsljus) och också styr tidsanpassning och påverkar utvecklingen avalla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Ny forskning publicerasvarje månad som visar hur varje band av den elektromagnetiska strålningen - från UVtill infraröd - är kopplad till dygnsrytmen och att dygnsrytmen är allmänt grundläggandeför hälsa.

Det är viktigt att byggbranschen håller sig ajour med pågående medicinsk forskning omcirkadiska cykler och hur dagsljus, solljus, utblick och belysning på verkar hälsa.Nya rekommendationer kommer allt tätare.

Många av de byggtekniska åtgärder som används för att reducera buller påverkardagsljustillgång och till en viss del även utblick negativt. Vid tekniskt samråd är det inteovanligt att akustikkrav väger tyngre än kraven på dagsljus samt utblick.

Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reduceradedagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,mörka fasadmaterial, avskärmning via fasadelement).

Elektrisk belysning inomhus behöver utformas för att underlätta seendet, dvs. utanflimmer och bländning. En god visuell miljö minskar mängden ögonbesvär, huvudvärk,muskel och ledbesvär och kan påverka prestationsförmåga och produktivitet på ettpositivt sätt.

I detaljplaner fastställs förutsättningarna för exploateringsgraden. Byggnadersmöjligheter att uppfylla krav på ljus, dagsljus, solljus och utblick ska prövas.Vid framtagande av detaljplaner är det därför viktigt att se till att kraven är möjliga attuppfyllas. Idag finns många verktyg som också lämpar sig för tidiga skeden, men det ärinte alltid som de tillämpas eller att exploateringsgraden anpassas till resultaten i destudier som görs. Vid hantering först vid startbesked är projekteringsarbetet långtframskridet och anmärkningar skulle få stora konsekvenser.

När alla rum i kritiska lägen kontrolleras i projekteringen är det vanligt med avvikelserfrån kraven på dagsljusfaktor. En del kan lösas på ritbordet men inte allt. Ibland ärförutsättningarna för svåra och det går inte att hitta lösningar som tillgodoser alla krav.Djupa rum ger svårare förutsättningar än grunda rum, eftersom ljuset avtar kraftigt medavståndet från fönstret.

I en tätt byggd stad har inte alla samma möjlighet att välja boende – högst upp i huseteller i gathuset där dagsljuset flödar. Mycket få föredrar mörkare bostäder men många ärberedda att kompromissa bort dagsljustillgången för att få tillgång till stadens puls.Dagsljus ska inte bara vara en lyx som privilegierade kan unna sig, det ska vara entillgängligt för alla.

I tätbebyggda kvarter är det ofta en utmaning att efterleva regelverket. Dagsljuset i Sverige är relativt svagt, och lågt stående sol, dessutom ofta skymd av omgivandebyggnader, ger långa skuggor. Historien visar att svenska städer kan förse alla boendemed ljusa bostäder men om förtätandet fortsätter enligt samma mönster som tidigare såmåste både lagstiftare och planaktörer ha verktyg att förstå dess begränsningar.Misslyckas planeringen av framtidens städer finns en risk att hälsa och välmående för desom bor i den attraktiva kvartersstaden i all mening äventyras.

Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket utgår från att brist på dagsljus kan genegativa effekter för hälsan. Uppskattningsvis 80 % av levnadstiden spenderas inomhus.Det är en av anledningarna att miniminivåer för dagsljus i vistelserum är nödvändiga ibyggregler.

Dagsljusfaktorn är ett bra mått för att bedöma tillgången av dagsljus. Dagsljusfaktornbeskrivs i en nyare standard där den bedöms över en yta och inte i en punkt.BBR hänvisar till föråldrade metoder. Ett kvantitativt dagsljuskrav säkerställer attvistelserum erhåller tillräckligt med dagsljus för att inte riskera människors hälsa.Byggnadens gestaltning får inte riskera människors tillgång till ett hälsosamtdagsljusinsläpp.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: , 2022. p. 93
Keywords
Ljus, dagsljus, solljus, belysning, utblick, stadsplanering, detaljplan
National Category
Building Technologies Architectural Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-57672 (URN)
Available from: 2023-01-20 Created: 2023-01-20 Last updated: 2023-01-23Bibliographically approved
Bülow-Hübe, H., Finnson, M., Gao, C., Tillberg, M., Warfvinge, C. & Persson, M. (2022). Nuläge termisk komfort: en kunskapssammanställning. Malmö
Open this publication in new window or tab >>Nuläge termisk komfort: en kunskapssammanställning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget inom termisk komfort i Sverige för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att branschen ska kunna ta större ansvar.

Några faktafrågeställningar som vi författare noterat och som kan vara värda att kartlägga ytterligare:

Metoder att simuleraKlimatdata för analyser och simuleringarBetydelsen av värmeöarÅtgärder för att minska värmelaster på byggnaderörbereda plats i byggnader för komfortkylaRisker med fukt och påväxt vid komfortkylaPrioriterade rum för termisk komfortUpplåtelseformers inverkan, utsatta grupper och lokala reglerVädring och fläktarPrioritera passiva åtgärderPortabel luftkylning/komfortkylaTillsyn och bygglovKrav som inte är samordnade (energi, dagsljus, buller, etc.)VarningssystemFörhoppningen är att kartläggning av termisk komfort ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och utveckling.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: , 2022. p. 118
National Category
Building Technologies
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-57668 (URN)
Available from: 2023-01-20 Created: 2023-01-20 Last updated: 2023-01-23Bibliographically approved
Johansson, B., Jonsson, R., Kling, R. & Persson, M. (2022). Vatten- och avloppsinstallationer: en kunskapssammanställning. Malmö: Malmö universitet
Open this publication in new window or tab >>Vatten- och avloppsinstallationer: en kunskapssammanställning
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna kunskapssammanställning om vatten- och avloppsinstallationer i Sverige kan ge en bred och korrekt förståelse om branschens aktörer, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas. Några viktiga punkter är:

  • Legionella – finns i tappvattensystem och orsakar ohälsa. Begränsning av risker behöver utredas vidare inte mot bakgrund av risker med förväntade högre temperaturer och önskemål om att ta fram system för med lägre energiförbrukning för varmvatten. Risk för legionella i kallvatten finns också.
  • Utformning och placering av rörkopplingar – har stor betydelse för beständighet hos installationer och möjlighet att upptäcka och hantera läckage. Regler och vägledningar som utvecklats över tid har möjliggjort den goda standarden på vatten- och avloppsinstallationer vi har idag.
  • Dimensionering av system – komponenter och flöden samverkar i samma system. Därför finns risker om en komponent eller ett delsystem optimeras av något skäl utan att konsekvenserna för hela förstås. Spillvattensystem är t.ex. beroende av flöden för tappdricksvatten.
  • Det är viktigt att ta med sig förvärvade kunskaper och lärdomar för att undvika problem som tidigare visats sig vara kostsamma. Det gäller i synnerhet för system som installeras dolt, och som förväntas ha en livslängd på flera decennier.
  • Ett regelverk som tar hänsyn till de problem som har lösts genom åren, och som ger goda förutsättningar att förebygga framtida problem, kommer att gynna den som bor eller vistas i byggnaden, den som äger byggnaden, den som bygger eller installerar, den som levererar byggprodukterna och den som försäkrar byggnaden. Det är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom lång problemfri livslängd oftast minskar miljöbelastningen.
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, 2022. p. 87
Series
Teknik och samhälle - kunskapssammanställning ; 6
Keywords
Vatten- och avloppsinstallationer, tappvarmvatten, tappkallvatten, tappvatten, spillvatten
National Category
Civil Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-54703 (URN)
Available from: 2022-09-04 Created: 2022-09-04 Last updated: 2022-09-05Bibliographically approved
Ekberg, L., Fagergren, T., Hjelmer, P.-E., Kempe, P., Ruud, S. & Persson, M. (2022). Ventilation i Sverige: En kunskapssammanställning. Malmö: Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle
Open this publication in new window or tab >>Ventilation i Sverige: En kunskapssammanställning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Ventilation in Sweden : State-of-the-art
Abstract [sv]

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget för ventilation för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas.

Rapporten tar upp

Ventilation som en del av byggnaden; Ventilation i bostäder; Ventilation i lokaler; Ventilation och inneklimatkrav (regelverk) samt kontroller; Mäta och verifiera inneklimat och ventilation; Energikrav och rekommendationer för ventilation; Brandskydd och ventilation; Ventilations påverkan på smittspridning; Vägledningar för ventilation och inomhusklimat; Branschens aktörer i SVerige; En fördjupande enkät; Behov av fortsatt kartläggning

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle, 2022. p. 122
Keywords
Ventilation
National Category
Building Technologies
Research subject
Sustainable studies; Real estate science
Identifiers
urn:nbn:se:mau:diva-49756 (URN)
Funder
National Board of Housing, Building and Planning
Available from: 2022-01-29 Created: 2022-01-29 Last updated: 2022-03-16Bibliographically approved
Projects
Digitalisering i yrkesutbildningen; Malmö UniversityHealthy Indoor Environment; Malmö University; Publications
Ekberg, L., Fagergren, T., Hjelmer, P.-E., Kempe, P., Ruud, S. & Persson, M. (2022). Ventilation i Sverige: En kunskapssammanställning. Malmö: Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle
State-of-the-art: Water and sewage installations; Malmö UniversityState-of-the-art: Thermal comfort; Malmö UniversityIndikerande innemiljökontroller – en kartläggning; Malmö UniversityState-of-the-art: Moisture-proof buildings; Malmö UniversityState-of-the-art: Water and sewage installations; Malmö UniversityClimate data and climate files - present situation; Malmö UniversityLight – State-of-the-art
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6506-0256

Search in DiVA

Show all publications