Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Boverket inom ramen för Boverkets regeringsuppdrag ”Verktyg för statistik och analys på områdesnivå”. Uppdraget var att ta fram ett kunskapsunderlag kring hur intersektionella perspektiv kan stärka arbetet i landet för att främja jämlika livsvillkor. Intersektionalitetsbegreppet är ett redskap som kan bidra till att öka kunskapen om hur jämlika livsvillkor kan uppnås för alla individer. 

Denna rapport riktar sig till dem som arbetar med samhällsutveckling kopplat till människors livsmiljö, oavsett sektor. Rapporten utgår från forskning men är relevant för praktiken för att utveckla kunskapsbaserade rutiner. Rapporten kan också användas som en utgångspunkt för att reflektera över sin praktik och vilka resultat olika beslut kan få. Arbetet med att främja jämlika livsvillkor är kontinuerligt och kräver ett pågående arbete med att inkludera skilda erfarenheter från livets olika skeden och människors behov. 

Social blandning lyfts allt oftare fram som en strategi för stadsutveckling med potential att minska segregation samt öka stadens sociala sammanhållning. Samtidigt indikerar tidigare forskning att  konceptet präglas av olika synsätt gällande blandningens genomförande och konsekvenser.Denna rapport syftar därmed till att belysa hur social blandning representeras och konstrueras diskursivt av nyhetsmedia i två fall: Limhamns sjöstad, Malmö, samt Selma stad, Göteborg. Platserna kan ses som exempel på processer av områdesutveckling som på olika sätt syftar att uppnå ökad blandning i respektive område. Limhamns sjöstad utgör ett nytt exploateringsområde där både havsnära radhus och allmännyttiga hyresrätter konstrueras, medan Selma stad är ett befintligt bostadsområde klassat som “utsatt” som nu genomgår omvandling och förtätning med syfte att öka områdets blandning.

Studien bygger på en kritisk diskursanalys av nyhetsartiklar (n=63) publicerade mellan 2010-2024 som beskriver utvecklingen i områdena. Analysen visar hur diskurserna gällande social blandning skiljer sig mellan fallen där en ökad social blandning i mer resursstarka områden tenderar att ifrågasättas och problematiseras i nyhetsmedia, medan en ökad blandning i socioekonomiskt svagare områden istället tycks konstrueras som positivt och eftersträvansvärt. 

Studien visar därmed hur förståelsen för social blandning som koncept präglas av flertalet diskursiva inramningar, där olika ekonomiska, sociala och politiska narrativ bidrar till att definiera vilka former av blandning som anses som legitima och vilka som ifrågasätts.