Police research is a matter of concern not only for academia and the police, but also for politics, policymakers, the public and society in general. Research on Swedish police and policing has been conducted for more than six decades, and several reviews of Swedish police research have been performed in the past. However, none have focussed exclusively on empirical research, and the scope and character of empirical studies has long been unclear. To contribute to fill this knowledge gap, and to facilitate an informed discussion on the current state of empirical evidence, gaps and future research agendas, we have conducted a scoping review of published research and grey literature reporting original results of empirical studies on Swedish police. Departing from the overarching research question What is the scope and character of empirical studies on Swedish police published between 2010 and 2024, and what changes can be discerned over time? we have examined empirical studies on Swedish police with a special focus on extent, topics of interest, broader research themes, methods, research actors and types of publications. The literature was located by systematic searches in bibliographic databases, targeted hand searches and requests to academic research environments. Utilising the software Covidence, selection of sources was conducted in two steps and a data extraction template was used to chart and extract the data. By paying close attention to specific research topics in the included studies, ten main themes emerged: Police organisation and profession; Collaboration; The police and the public; Maintenance of law and order; Criminal offences; Critical incidents and crisis management; Victims and witnesses; Social categories and the police; Environment and place; and Knowledge development. In this presentation we will give an overview of the scoping review results, and open for discussion on its potential application.

Introduction:

Research on Swedish police and policing has been conducted for more than six decades, and several reviews of Swedish police research have been carried out in the past. However, none have focused exclusively on empirical studies, and the scope and character of such studies has long been unclear. To contribute to fill this knowledge gap, and to facilitate an informed discussion on the current state of empirical evidence, gaps and future research agendas, we are currently conducting a scoping review of published researchand grey literature reporting original results of empirical studies on Swedish police. Departing from the question What is the scope and character of empirical studies onSwedish police published between 2010 and 2024, and what changes can be discerned overtime? we examine empirical studies on Swedish police with a special focus on extent, topics of interest, broader research themes, methods, research actors and types of publications.

Methods:

The literature is located by systematic searches in bibliographic databases, targeted hand searches and requests to academic research environments. Studies considered for inclusion are assessed in relation to pre-defined selection criteria by two reviewers independently. A data extraction template is used to chart and extract data for further analysis.

Results:

Analysis is in progress. Ten (preliminary) main themes have crystallized out of the specific topics of interest in the included studies: Police organization and profession; Collaboration; The police and the public; Maintenance of law and order; Criminal offences; Critical incidents and crisis management; Victims and witnesses; Social categories; Environment and place; and Knowledge/tool development.

Conclusions:

Our final results will provide a well-grounded overview of empirical studieson the Swedish police research field during the last 15 years. By this, the scoping review opens for discussion on what conclusions that can be drawn about the knowledge base - and what knowledge gaps that remain.

Drogförsäljning och bruk av narkotika på offentliga platser är ett samhällsproblem som ges stort utrymme i dagens kriminalpolitiska diskussion och medierapportering. Problemet associeras i dag även i hög grad till ungdoms- och våldsbrottslighet. Med det sagt är öppen droghantering inte nytt, redan under 1980-talet när narkotikabruk kriminaliserades i Sverige framhävdes problemet som aktuellt. Det ökade intresset för fenomenet och de platser där det förekommer kan i stället förstås som kopplat till en utökad akademisk diskurs, ett förändrat polisarbete och eventuellt en ökning i omfattning och synlighet (Knutsson, 1997; Magnusson, 2021; Tollin et.al. 2021). 

Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa offentliga platser framstår som mer tillåtande för narkotikahantering än andra, men försök att klargöra kopplingar har gjorts. Ofta hittas platserna i centrala delar av städer, runt kyrkoområden och resecentrum samt i bostadsområden med lägre socioekonomisk standard och varierande grad av kriminell påverkan; så kallade utsatta områden (Hennen & Gerell, 2019; Magnusson, 2021; 2023a;). Bruk och försäljning av narkotika på offentliga platser förekommer i såväl små som stora städer, även om problemen tenderar att vara betydligt mildare och omfatta färre personer i mindre orter (Chrysoulakis & Gerell, 2023; Brå, 2022; Magnusson, 2021). Ofta har detta fenomen och de platser där det förekommer beskrivits som öppna drogscener, ett vanligt begrepp även i den internationella forskningslitteraturen.

De senaste åren har olika insatser utförts i Sverige mot öppna drogscener och narkotikarelaterat ungdomshäng, både av polisen (se t.ex. Gerell & Ellberg, 2020; Kronkvist & Ivert, 2019; Magnusson, 2023b) och i olika samverkansinsatser så som exempelvis mellan kommun och polis (Chrysoulakis & Gerell, 2023; Kvillemo et al., 2021). Därutöver har även mer övergripande insatser mot brottslighet i utsatta områden utförts, där drogförsäljning varit en del av den bredare problembilden (Gerell & Ellberg, 2021; Ivert et al., 2023). Dock saknas det en lättillgänglig sammanställning av kunskapsläget för fenomenet och över vilka strategier och åtgärder som är lämpliga för platser som utmärks av öppen drogförsäljning och/eller narkotikarelaterat ungdomshäng

Syftet med denna rapport är att bidra till att fylla denna kunskapslucka för att öka förståelsen och bistå i arbetet mot öppna drogscener och narkotikarelaterat ungdomshäng. Kunskapsöversikten presenterar kortfattat vad som finns skrivet om fenomenet, hur man arbetat med platserna i olika kontexter samt med vilka resultat. Fokus läggs till största del på svensk kunskap samt icke-polisiära insatser, men internationell forskning samt de viktigaste fynden från polisiära insatser kommer också att beröras. 

Metoden för att sammanställa den kunskap som presenteras i rapporten bygger på inhämtning och analys av vetenskaplig litteratur och rapporter från myndigheter, organisationer och andra aktörer angående bruk och handel med narkotika på offentliga platser. Kunskapsinhämtningen har även inneburit samtal med utvalda aktörer som besitter en särskild kunskap inom området; såsom forskare, sakkunniga från Länsstyrelsen i Skåne och tjänstemän inom socialförvaltningen i Göteborgs kommun.