Yrkeskunnande formas både i skolan och på arbetsplatsen. Det är situationsbundet och enligt  Carlgren (2015) är den kunnige förtrogen med den praktik där kunnandet får mening. Handledaren i den arbetsplatsförlagda delen av en yrkesutbildning spelar således en avgörande roll i att balansera de traditionella värdena av goda hantverksmässiga kvaliteter med de kraven Skolverkets ställer på den gymnasiala yrkesutbildningen. Samtidigt ställs på en arbetsplats krav på tempo och ekonomisk förtjänst, vilket kan leda till att variationen i arbetsuppgifter minskar, något som påverkar handledarens möjlighet att utveckla ett allsidigt yrkeskunnande hos elever. 

Handledare i yrkesutbildning i Sverige har fått en ökad betydelse, bland annat eftersom det i samband med införandet av gymnasiereformen Gy11 har skapats större möjligheter att bedriva yrkesutbildning som lärlingsutbildning. Vidare menar vissa forskare att branschen har fått ett ökat inflytande över utbildningar (Panican & Paul, 2019). Då fokuseras ofta på enkla färdigheter som krävs i yrket. 

Mot bakgrund av detta är syftet med detta konferensbidrag att bidra med kunskap om handledares handlingar och uppfattningar om det kunnande de ska föra vidare till elever och här blir även deras uppfattningar av eleven av betydelse. Studien bidrar också med tyst kunskap. Det handlar om hur yrkeskunnandet formas genom konkreta situationer som sätter sig i blicken,  handlaget och  tänkandet (jfr Bornemark, 2020). 

Studien är en del av ett pågående avhandlingsarbete om handledare på gymnasieskolans yrkesprograms arbetsplatsförlagda lärande (apl) med inriktning på måleri. En etnografisk ansats har använts och data har samlats in genom deltagande observationer och go-along intervjuer med handledare. I den kommande avhandlingsstudien har flera teman identifierats; här undersöks hur handledaren uppfattar eleven, temat behandlar också förkroppsligad och underförstådd eller tyst kunskap. Genom att inte enbart förlita mig på intervjuer som metod, utan även använda deltagande observationer och go-along intervjuer har jag försökt fånga tyst kunskap på ett sätt som Ahlstrand (2014) menar är nödvändigt för att förstå dess förmedling.

Resultatanalysen visar att handledarens bedömning av elevens intresse och arbetsvilja påverkar vilka arbetsuppgifter eleven får tillgång till. De elever som visar engagemang och arbetsamhet får fler möjligheter att utvecklas, medan de som inte uppvisar intresse riskerar att inte fullfölja apl. Handledaren kan spela en viktigare roll än läroplaner genom att socialisera elever in i yrkeskulturen, där de förväntas vara förtrogna med yrkeskulturen tidigt i sin utbildning. De elever som fullföljer apl framgångsrikt formas genom handledarens sätt att visa, agera förebild, tala om material och ekonomi samt förmedla kunskap genom kropp och handling snarare än enbart ord.

Referenser: 

Ahlstrand, P. (2014). Att kunna lyssna med kroppen : En studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet. 

Bornemark, J. (2020). Horisonten finns alltid kvar : Om det bortglömda omdömet. Volante. 

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos. 

Panican, A., & Paul, E. (2019). Svensk gymnasial yrkesutbildning : - en framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder? [Reports]. https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,cookie,url,shib&db=edsswe&AN=edsswe.oai.lup.lub.lu.se.c7fa70b1.5062.49f4.90f2.139cfd8aa5d7&lang=sv&site=eds-live&scope=

I detta konferensbidrag fokuseras tilldelningen av handledare och elev som en del i den praktik somhandledning av arbetsplatsförlagt lärande (apl) utgör. Bidraget är en delstudie av ett avhandlingsprojektmed etnografisk ansats som handlar om handledare inom bygg- och anläggningsprogrammet medinriktning måleri.Yrkesutbildningarna i Sverige står inför olika utmaningar, däribland vikande söktryck (Panican, 2020).Olika reformer för att motverka problemet har gjorts, inte minst inom den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen. Handledaren fick en mer central roll vid införandet av Gymnasieskola 2011. Då infördeshårdare krav på praktik på en arbetsplats och Skolverket (2013) fick i uppdrag att genomföra utbildningför handledare. Handledaruppdraget ses inte av handledarna som ett professionellt uppdrag, vilket fårkonsekvenser att handledarutbildningar inte når dem (Mårtensson, 2021). Mot denna bakgrund ärsyftet att bidra med ny kunskap om handledarnas möte med elever.Studiens teoretiska grund utgörs av att apl inom måleri förstås som en praktik. Med praktikteorier ochett praktikgrundat synsätt följer att gränsen mellan till exempel individ/struktur och tanke/handling blirdiffusa (Carlgren, 2015; Schatzki et al., 2001). Det innebär att yrkeserfarenhet ses som konkretasituationer som sätter sig i blicken, i handlaget och i tänkandet (Bornemark, 2020). Vilka antas vara avbetydelse när handledare möter elever.Metod - En empiridriven etnografiMed inspiration från Paul och Gåfvels (2021) kommer studien att vara empiridriven snarare änteoridriven. För att uppnå syftet och komma praktiken och handledarna nära tillämpas en etnografiskansats. Den data som samlats in bygger på deltagande observationer, informella samtal och go-alongintervjuer. Handledare som ingår i studien är verksamma inom Bygg- och anläggningsprogrammet,inriktning mot måleri. Analys av materialet börjar ofta redan under tiden i fältet när ett urval görs vidfältanteckningarna (jfr Klope, 2020; Ottoson, 2016). I den kommande avhandlingsstudien har fler temanidentifierats, här påbörjas analysen av ett tema.Resultat – Visa arbetsmoral”Kom i tid, lägg undan mobilen och visa arbetsmoral”. Detta uttalande är återkommande, nästan somett återkommande mantra under go-along intervjuerna. Elever som handledarna uppfattar inte visarintresse för yrket får inte vara kvar på apl-platsen. Handledarna kan lösa detta genom att meddela”kontoret” att de inte kan ha eleven. Detta kan tolkas som att det på förhand förutsätts en förståelseför praktikens yrkeskultur där tider och arbetsmoral utgör en slags dold läroplan på apl. De preliminäraresultaten visar också att handledare inte känner till att det finns handledarutbildning, varken generellt(från Skolverket) eller från den egna branschen (Måleribranschens Yrkesnämnd).

Referenser

Bornemark, J. (2020). Horisonten finns alltid kvar : om det bortglömda omdömet. Volante.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.

Mårtensson, Å. (2021). Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie omyrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande. [Doktorsavhandling].Linköpings universitet.

Panican, A. e. (2020). Yrkesutbildning på undantag : att bryta den lågattraktionskraften. Studentlitteratur.

Paul, E., & Gåfvels, C. (2021). Ligga steget före: Barnskötares yrkesomdöme åskådliggjort genombedömningshandlingar. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 11(3), 22-46.https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.2111322

Schatzki, T. R., Knorr-Cetina, K., & Savigny, E. v. (2001). The practice turn in contemporary theory. Routledge.

Vocational Education and Training (VET) in Sweden suffers from a significant decline in interest. Many employers experience difficulties in recruiting skilled workers. Young people miss the opportunity of a potentially rewarding career. This problem has resulted in a variety of attempts and reforms to counteract the problem, not at least within work-place supervision. When it comes to the workplace-based part of VET the focus has been to educate workplace supervisors. For the importance of high quality VET the workplace-based part of it is essential and, the supervisors have a central role. Supervisors, like teachers, work with expectations to educate and develop vocational knowledge, vocational identity and socialize the students into the vocation. As the state has focused on educating supervisors, and earlier research on the relation between supervisors and vocational teachers the contribution of this study is to study the supervisors in action. The aim of the study is to contribute with knowledge about how the supervisor take on their role in the workplace-based part of the with regards to how they socialize students into the vocation, develop their vocational identity and knowledge. For the sake of getting close to the supervisors an ethnographic approach is adopted. The case taken is workplace supervisors within the Building and Construction Program's focus on house painting in Sweden.