According to the Swedish Education Act (SFS 2010:800) all students are entitled to not only guidance and stimulation, but also additional adjustments and special support, when there is risk that the student does not achieve the minimum grade E. When a student is in need of support, the support should be based on the student’s whole education, i.e. all subjects. Consequently, the teaching staff must cooperate and share not only problems or obstacles but also success factors.

In Swedish context, Vocational Education Students in Upper Secondary Schools on one hand tends to need more support activities, e.g. action programs, but on the other hand mainly in core subjects or theoretical subjects. Additionally vocational teachers’ claim to have other conditions. My thesis therefore focuses on vocational teachers’ perspective on their work with support activities and also the vocational teachers’ role in the schools’ workflow when it comes to support activities.

Since there are no universal method of teaching that ensure the knowledge development of every student, one starting point is didactic concepts when trying to capture the complexity of teaching not at least when meeting students’ different needs. One way to describe and understand the relationship between The Education Act and the schools and teachers are by using concept from Curriculum theory (Lindensjö & Lundgren, 2000). However other factors also affect the work such as school culture and the knowledge that exists in the organization, which could be one way to explain the different ways schools organize the work with support activities (Yngve, 2020).

Exploring the borderland between Vocational Education and Training (VET) and Special Needs Education (SNE), the collecting of empirical data is mainly going to be done through observations and supplementary interviews with vocational teachers. Also, Special Educators will be interviewed while support activities not only are formed and performed in classroom context but also are, or should be, a part of the school organization. Where and how Vocational Education and Special Needs Education encounter and in what way my role as researcher and special educator, on one hand affect and on the other hand is influenced from my own experiences and knowledge when observing, are two questions I would like to discuss.

Hopefully my thesis will highlight the work of Vocational Teachers and especially when it comes to students in need of support activities and also VET-teachers role in the school's workflow around support activities in general.

Research concerning Special Needs Education (SNE) in combination with Vocational Education and Training (VET) a is sparsely not only in Sweden but also in Nordic context. My contribution is an attempt to find and highlight where and how Vocational Education and Special Needs Education encounter.

Yrkeslärarens möten med elevers olikheter – i gränslandet mellan styrdokument och pedagogisk praktikSedan september 2022 tillhör jag forskarskolan Pedagogik och yrkeskunnande vid Malmö universitet. Då jag har en bakgrund som lärare i tyska och historia och som specialpedagog i gymnasieskolan fokuserar mitt forskningsområde på gymnasieskolans yrkesutbildningar och närmare bestämt mötet mellan yrkeslärares praktik och specialpedagogik.För 50 år sedan kom den svenska gymnasieskolans 2-åriga yrkesutbildningar att bli 3-åriga då arbetsmarknaden efterfrågade mer teoretisk kunskap hos arbetskraften och yrkeselever skulle få högskolebehörighet. Förändringarna innebar ökat inslag av teoretiska ämnen på praktiska utbildningar och lärare i teoretiska ämnen undervisar i större utsträckning på yrkesprogram. I en rapport baserad på försöksverksamhet inför 3-åriga yrkesprogram, pekar Hall (2009) på en ökad risk för avhopp från gymnasiestudierna framför allt vad gäller elever med låga grundskolebetyg. Svensk skolutbildning ska emellertid vara likvärdig, vilket även tar sig uttryck i skolans kompensatoriska uppdrag (SFS 2010:800). Genom att kompensera med utgångspunkt i elevers skilda förutsättningar och behov kan stödinsatser sägas vara ettexempel på detta uppdrag. Skolinspektionen (2021) visar att antalet utarbetade åtgärdsprogram är större på yrkesprogram än på teoretiska program. Insatta stödinsatser utgår inte från utbildningen som helhet samtidigt som yrkeslärare säger sig ha bättre förutsättningar att fånga upp elevers stödbehov. Då det finns sparsamt med nordisk forskning kring kombinationen yrkeskunnande (VET) och specialpedagogik (SEN) enligt Holmgren et al. (2021), är syftet med avhandlingsprojektet att med utgångspunkt i yrkeslärarens pedagogiska praktik undersöka yrkeslärarens roll och arbete kring och med stödinsatser och elevers skiftande behov ställt i relation till styrdokumentens och den enskilda gymnasieskolans ramar.Genom att ta avstamp i Lindensjös och Lundgrens (2000) läroplansteoretiska begrepp, formulerings-, transformerings- och realiseringsarena, kan relationer mellan styrdokument och pedagogisk praktik identifieras. Även om styrdokument tolkas, transformeras och realiseras i skolverksamheten kan gymnasieskolan beskrivas som en formuleringsarena förramar i den egna verksamheten. Lärare har att förhålla sig till verksamhetens liksom styrdokumentens ramar som därmed kan ses som flera olika logiker som påverkar och formar lärarens arbete. För att kartlägga yrkeslärarens roll i arbetsgången kring och med stödinsatser genomförs intervjuer med såväl specialpedagog som yrkeslärare. Tanken är att fånga relationen mellan verksamhetens ramar och yrkeslärarens praktik. Med inspiration från Lesson Study (Lewis, 2009) genomförs semistrukturerade intervjuer med yrkeslärare kring lektionsplanering och därefter görs lektionsobservation med uppföljande samtal för att på så sätt fånga yrkeslärarens pedagogiska praktik vad gäller möten med elevers olikheter.Styrdokumentens och verksamhetens ramar används sedan som raster vid analys. Resultatet förväntas därför inte bara kartlägga yrkeslärares professionella arbete i möten med elevers olikheter utan även relationen till och påverkan av styrdokumentens och skolverksamhetens ramar.ReferenserHolmgren, R., Pettersson, G., Ström, K. & Björk-Åhman, C. (2021). Nordic research on special needs education in upper secondary vocational education and training: A review. I: Nordic Journal of Vocational Education and Training, Vol. 11, No. 1, 97–123. DOI: 10.3384/njvet.2242-458X2111197.xHall, C. (2009). Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster. IFAU-rapport 2009:7.Lewis, C. (2009). What is the nature of knowledge development in lesson study? I: Educational Action Research, 17:1, 95-110. DOI: 10.1080/09650790802667477.Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HSL. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Skolinspektionen. (2021). Arbetet med individuella stödinsatser i gymnasieskolan. Fokus på skyndsamhet, helhetsperspektiv och elevdelaktighet. Tematisk kvalitetsgranskning 2021. Diarienummer: 400-2020:1859. Stockholm