In this theoretical paper, it is argued that developing students’ curiosity is a crucial way in which higher education can contribute to the preservation and advancement of liberal democracy. This argument is developed through two theoretical frameworks: Perry Zurn’s analysis of the politics of curiosity and Bruno Latour’s understanding of liberal democracy as a process of negotiation between openness and closedness. As part of his description of liberal democracy, Latour maintains that any well-functioning liberal democracy is sustained through the agency of four public actors: the politician, the scientist, the administrator, and the moralist. The last three roles, which should be understood as ideal types, correspond to three forms of curiosity highlighted by Zurn: epistemic, hegemonic, and resistant curiosity. Consequently, the paper posits that higher education institutions can play a pivotal role in the preservation and development of liberal democracy by promoting all three forms of curiosity. By doing so, higher education institutions will support the preservation of the public roles identified by Latour, as each role is shaped and maintained by different forms of curiosity. Finally, the paper invites the reader to critically reflect on what forms of higher education that higher education should promote and nurture in their students.

This theoretical and exploratory article analyzes and critically examines the recurrent argument that equates consumption with religious practice. According to an argument offered mainly by theologians, consumerism is a form of 'ersatz' religion, thus serving as a competitor to the Church. As a starting-point for the exposition of this argument, this article examines the shopping mall as a sacred space by highlighting the theoretical work of Mircea Eliade and by arguing that consumerism is the religion practiced at the shopping mall. Although theologians have good reason to understand the shopping mall as a sacred space and consumerism as a religion, this article challenges their assertion through a reading mainly of the work by William Cavanaugh who argues that consumerism does not facilitate the pursuit of a telos. As this is a prerequisite for a religion to be considered as such, this article argues that consumerism should not be regarded as a religion and that the shopping mall should therefore not be considered as a sacred space. Finally, the consumerism of contemporary movements that are operating in the 'spiritual marketplace' is discussed. In particular, the article argues that too much focus on these movements risks obscuring the way other religions embrace consumerist logic.

För snart tvåtusen år sedan framträdde Jesus från Nasaret i en konfliktfylld tid och visade i ord och handling hur en ny framtid kunde förverkligas. Denna vilja till förändring beskrivs ofta som ett uttryck för en politisk dimension i hans arbete.

När globala och lokala konflikter dominerar den politiska diskursen behövs en fördjupad reflektion och samtal om hur dessa konflikter bäst kan hanteras. Här kan religion spela en konstruktiv roll, bland annat genom att bidra till tankeväckande och upplyftande visioner om framtiden, och till praktiker som gör det möjligt att sträva efter denna framtid.

Det är till denna fördjupade reflektion och dessa samtal som författare med forskningsbakgrund i teologi, religionsvetenskap, litteraturvetenskap, idéhistoria, och psykologi vill bidra i denna antologi. I kapitlen synliggörs hur Jesus har använts i det politiska arbetet såväl i historien som i vår tid. Men här finns även intressanta perspektiv på hur hans idéer och praktiker kan få bäring på framtidens politik.

The starting point for this theoretical and argumentative article is the perception that religious literacy entails developing the student’s knowledge about and ability to confront their religious and non-religious other. Religious literacy is thus understood as a necessary part of the students’ democratic agency. By critically examining the teaching of controversial issues as a means of confronting religious difference, this article argues that teaching controversial issues is an essential part of RE. At the same time, using controversial issues in RE brings its own didactic challenges that risk working against the ambition to develop students’ religious literacy. The article thus highlights a paradox of controversy: while teaching controversial issues is necessary, teachers in RE probably should not do it.

Black Lives Matter är en rörelse som förespråkar ett slut på systemisk rasism och våld mot svarta människor i Amerika. Denna bok vill förstå varför denna rörelse uppstått och vad dess målsättning är. Alltså: varför påstår Black Lives Matter att svarta liv inte har någon betydelse? Och hur kan svarta liv få betydelse?    

För att svara på dessa frågor söker sig Fredrik Portin till den medryckande och fängslande amerikanske filosofen och debattören Cornel Wests arbete. Som professor vid flera prestigefyllda universitet har han blivit känd för sin förmåga att klargöra svåra och dagsaktuella frågor utifrån stora kunskaper i filosofi, teologi, skönlitteratur, konst och populärkultur. Det som framför allt gör honom intressant är att hans arbete är tydligt förankrat i en levd erfarenhet av rasism och ett aktivt engagemang för rättvisa. De insikter som West ger är därmed ovärderliga för att förstå Black Lives Matterrörelsens arbete. Men som framgår i boken visar han även hur vi kan bekämpa andra former av orättvisa i vår omgivning.  

Många filosofer får en att tänka på lidande och rättvisa. Men få filosofer förmår ta med en på en sådan musikinspirerad och retoriskt slagkraftig resa in i lidandets väsen och rättvisans nödvändighet som Cornel West. Syftet med denna text är därför att ge en inblick i den filosofi som denna «jazzman in the world of ideas, and bluesman in the life of the mind» utformat.