Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Halldenius, Lena
Publikationer (10 of 17) Visa alla publikationer
Halldenius, L. (2011). Humes politiska filosofi (ed.). In: Robert Callergård (Ed.), Robert Callergård (Ed.), Förnuft, känsla, moral: Perspektiv på David Hume: (pp. 167-196). : Thales
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Humes politiska filosofi
2011 (Svenska)Ingår i: Förnuft, känsla, moral: Perspektiv på David Hume / [ed] Robert Callergård, Thales, 2011, s. 167-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

David Hume såg utforskandet av politiken som en helt integrerad del i sin filosofiska uppgift: att på basis av observation och samlad erfarenhet analysera den mänskliga naturen, människans tänkande och agerande, såväl individuellt som, inte minst, i samhället. Han menade att de två dominerande politiskfilosofiska huvudlinjerna i hans samtid – linjer som också präglade brittisk politik – var och en byggde på en fiktion som helt saknade grund: i ena fallet fiktionen om den politiska maktens gudomliga ursprung och därpå följande absoluta status, i andra fallet fiktionen om att politisk makt legitimeras och villkoras av ett samhällskontrakt. Hume sökte genomskåda dessa fiktioner till förmån för en undersökning av hur samhällen faktiskt fungerar, hur människor beter sig i dem, varför människor värdesätter samhället och därigenom kunna säga något om grunderna och gränserna för politiska skyldigheter. Syftet var både filosofiskt och opinionsbildande. Hans politiska filosofi läses här som ett radikalt bidrag till den politiska filosofin, men radikaliteten framträder bara i sammanhanget av hans filosofiska projekt i stort och av den samtida politiska debatt som han positionerade sig inom.

Abstract [en]

David Hume regarded the investigation of politics as integrated part of his philosophical enterprise: tha analysis of human nature, thinking, and agency on the basis of observation and experience. He saw the two dominant philosophical views on politics in his contemporary world as proceeding from fictions without foundation: the fiction of the social contract on the one hand and the fiction of divine authorization on the other. Hume strived to see through these fictions, in an investigation of how societies really function and how people behave within them. HIs political thought is treated here as a radical contribution to political philosophy, but the radical nature of his thought can be appreciated only by placing it in the context of Humes philosophical project as a whole and the contemporary political debate he wished to shape.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Thales, 2011
Nyckelord
samhällskontrakt, makt, dygd, frihet, rättvisa, fiktion, natur, Hume, politisk filosofi
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-9145 (URN)12801 (Lokalt ID)978-91-7235-084-7 (ISBN)12801 (Arkivnummer)12801 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2011). Kant on Freedom and Obligation Under Law (ed.). Constellations, 18(2), 170-189
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kant on Freedom and Obligation Under Law
2011 (Engelska)Ingår i: Constellations, ISSN 1351-0487, E-ISSN 1467-8675, Vol. 18, nr 2, s. 170-189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
Abstract [en]

One of the more puzzling aspects of Kant’s political thought is his insistence on the duty to obey even oppressive rulers combined with his belief in the republic as the only rightful constitutional form. In arguing that resisting oppressive power is as wrong as seizing it, Kant seems committed to the awkward position of denouncing as unrightful any attempts made by the people to establish the only rightful form of constitution. Several roads are available for anyone who might be inclined to attempt to dissolve this tension on Kant’s behalf. I will discuss the purpose of the civil condition and the obligation to move to it from the state of nature, arguing that the purpose of the state for Kant is to secure peace. I also contend that the social contract neither causes the state to exist nor justifies obedience to it. I will proceed to contemplate the civil condition as a state of freedom and, with that in mind, ask two questions about obligation, one relating to the republican form of the state and one to non-republican despotic forms. How can it be that all members of the republic are said to remain free while obligated to law when only a few are granted the law-making citizenship status which is supposed to dissolve the tension between freedom and obligation? How can it be that subjects are obligated to obey an oppressive regime that abuses its authority? These discussions will take us through the role of representation, the people as cause and the status of law, to the state as progressive.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Blackwell Munksgaard, 2011
Nyckelord
law, obligation, state, Kant, freedom
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-2111 (URN)10.1111/j.1467-8675.2011.00638.x (DOI)000211358000005 ()12802 (Lokalt ID)12802 (Arkivnummer)12802 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2024-02-06Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2011). Liberalism (2ed.). Bokbox Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Liberalism
2011 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Vi är alla goda liberaler numera och tror på medborgerliga friheter och individens självbestämmande. Men hur ser liberalismen som distinkt politiskt alternativ egentligen ut? Att vara liberal är något mer specifikt än att gilla yttrandefrihet och tolerans. Liberalismen behandlas här som en politisk filosofi - en teori om det rättvisa samhället. Olika liberala riktningar diskuteras utifrån de grundläggande värden som förenar dem: en viss syn på individen, fokus på individuella rättigheter och ett specifikt svar på frågan om vari individens frihet består. Utifrån denna liberala värdegrund granskas och kritiseras liberala tolkningar av vad det innebär att tro på frihet, jämlikhet, legitimitet och rättvisa.

Abstract [en]

We are all good liberals now and believe in civil rights and individual freedoms. Given that, what does liberalism as a distinct political alternative look like? Being a liberal must mean something more specific than a vague preferences for toleration and freedom of speech. In this book liberalism is analysed a theory of justice – a political philosophy of fair institutions. Different liberalisms are discussed against the background of what units them, which the author claims to be: a particular view of the human person, a focus on individual rights and a specific answer to the question of what individual freedom consists.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Bokbox Förlag, 2011. s. 176 Upplaga: 2
Nyckelord
människosyn, liberalism, frihet, politisk filosofi, rättvisa, institutioner, rättigheter
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-7935 (URN)12799 (Lokalt ID)9789186980573 (ISBN)12799 (Arkivnummer)12799 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2011). Mångkulturalism och mänskliga rättigheter (ed.). In: Dan-Erik Andersson, Johan Modée (Ed.), Dan-Erik Andersson, Johan Modée (Ed.), Mänskliga rättigheter och religion: (pp. 78-93). : Liber
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mångkulturalism och mänskliga rättigheter
2011 (Svenska)Ingår i: Mänskliga rättigheter och religion / [ed] Dan-Erik Andersson, Johan Modée, Liber, 2011, s. 78-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Mångkulturalism är en svårgripbar term som figurerar som etikett på idéer som sinsemellan kan vara ganska olika. Jag ska försöka bringa lite ordning i diskussionen om mångkulturalism, specifikt i relation till mänskliga rättigheter, genom att göra en – alls inte uttömmande – inventering av hur begreppet mångkulturalism används i debatten, framför allt inom politisk teori. Personer som alla försvarar ett mångkulturellt perspektiv kan ha vitt skilda uppfattningar om vad det innebär. Hur kan ett mångkulturellt samhälle bäst beskrivas? Vad är en kultur? Vad är det som gör kulturell pluralism viktig att värna? Vad är det som ska värnas: kulturen i sig eller de personer som identifierar sig med den? En sak som vi kommer att se är att relationen mellan mångkulturalism och mänskliga rättigheter förändras beroende på vad mångkulturalism ges för innebörd och vilken moralisk och politisk roll den sätts att spela. För någon kan värdet av kulturell tillhörighet och religiösa traditioner vara det allt överskuggande, medan individuella rättigheter ges den plats som blir över så länge de inte inkräktar på gruppens traditionella sätt att leva eller på religiösa normer. För någon annan har kulturella och religiösa traditioner värde enbart så länge de harmonierar med eller till och med stärker individuella rättigheter, såsom rätten för var och en att fritt utöva sin religion eller, för den delen, rätten att inte utöva någon religion alls. För någon är rättighetsperspektivet ett centralt medel för att värna kulturella och religiösa gruppers status medan någon annan ser det som oförenligt med genuin respekt för pluralism. De flesta debattörer är överens om att grundläggande demokratiska fri- och rättigheter inte får säljas ut till förmån för religiösa och kulturella traditioner, men vad innebär det egentligen och var går gränsen?

Abstract [en]

Multiculturalism is an elusive term that serves as a label for a very diverse set of views. This chapter tries to bring the discussion of multiculturalism into some order through a critical inventory of the uses to which it is put, particularly in relation to human rights. Most advocates agree that basic democratic rights and freedoms may not be sacrificed for the sake of religious and cultural traditions, but what does that mean and where to draw the line?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Liber, 2011
Nyckelord
mångkulturalism, mänskliga rättigheter, religion, kultur, pluralism
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-9257 (URN)12800 (Lokalt ID)9789147094264 (ISBN)12800 (Arkivnummer)12800 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2011). Populism och den retoriska striden om folket (ed.). Nya Argus, 104(9), 211-213
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Populism och den retoriska striden om folket
2011 (Svenska)Ingår i: Nya Argus, ISSN 0027-7126, Vol. 104, nr 9, s. 211-213Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Ordet populism förekommer flitigt i den nordiska politiska retoriken just nu, inte minst i kölvattnet av Sverigedemokraternas och Sannfinländarnas valframgångar. I Norden har populism kommit att bli liktydigt med främlingsfientlighet i kombination med nationalism och konservativ värdepolitik; det har kommit att fungera som etikett på en grupp misshagliga partier som man helst vill slippa befatta sig med. Populism har kommit att bli en retorisk markör för det som bör avfärdas. Att benämna ett politiskt utspel populistiskt är detsamma som att säga att det inte förtjänar att bemötas i sak. Denna retoriska funktion gör i sin tur att de som benämns som populister slipper argumentera i sak och istället kan samla enkla sympatier på att de blir avfärdade och inte riktigt får vara med i finrummen. De kan fortsätta att legitimera sig genom sitt anspråk på att representera den vanliga människans enkla smak, utan att närmare behöva konfronteras med vad den vanliga människan egentligen tycker eller ens vem hon är. Finns det då någonting som vi med säkerhet kan säga om vad populism är, annat än att det är något som mest andra ägnar sig åt? Att med stolthet referera till sig själv som populist är inte vanligt. Att referera till sig själv som en som har den lilla människans intresse varmt om hjärtat, som står upp för folk i gemen, är däremot politiskt allmängods, så vad är skillnaden?

Nyckelord
demokrati, folket, retorik, främlingsfientlighet, populism, nationalism
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-2022 (URN)12843 (Lokalt ID)12843 (Arkivnummer)12843 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2010). Building Blocks of a Republican Cosmopolitanism: The Modality of Being Free (ed.). European Journal of Political Theory, 9(1), 12-30
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Building Blocks of a Republican Cosmopolitanism: The Modality of Being Free
2010 (Engelska)Ingår i: European Journal of Political Theory, ISSN 1474-8851, E-ISSN 1741-2730, Vol. 9, nr 1, s. 12-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

A structural affinity between republican freedom as non-domination and human rights claims accounts for the relevance of republicanism for cosmopolitan concerns. Central features of republican freedom is its institution dependence and the modal aspect it adds to being free. Its chief concern is not constraint, but the way in which an agent is constrained or not. To the extent I am vulnerable to someone’s dispositional power over me I am not free, even if I am not in fact constrained. Republican freedom adds a substantial element to a justification of human rights in terms of entitlement, rather than mere satisfaction of interests. A satisfied interest is not a satisfied right if the satisfaction is dependent on personal good-will and can be withdrawn at any time. Like republican freedom, human rights claims add a modal aspect to enjoyment. Both can be violated by institutional arrangement alone and can be secured only within accountable institutions. National borders may well be irrelevant to the dispositional powers to which people are vulnerable. An international set of institutions globalizes those circumstances in which republican liberty arises as a concern.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2010
Nyckelord
Freedom, Republicanism, Non-domination, Cosmopolitanism, Human rights, Institutions, Dispositional power, Law
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-2061 (URN)10.1177/1474885109349394 (DOI)000449407500003 ()2-s2.0-75949104179 (Scopus ID)9843 (Lokalt ID)9843 (Arkivnummer)9843 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2024-02-06Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2009). Liberty and its Circumstances: A Functional Approach. In: Boudewijn de Bruin; Christopher Zurn (Ed.), Boudewijn de Bruin, Christopher Zurn (Ed.), New Waves in Political Philosophy: (pp. 19-39). Palgrave Macmillan
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Liberty and its Circumstances: A Functional Approach
2009 (Engelska)Ingår i: New Waves in Political Philosophy / [ed] Boudewijn de Bruin; Christopher Zurn, Palgrave Macmillan, 2009, s. 19-39Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

On a functional approach to a concept one aims to address the question of why we use it at all. What is the work we want the concept to do? There can be nothing neutral about the answer to that question and the answer will not be found by merely looking at the world. The answer will be part of an elaboration of our moral and political commitments. It will be functional to the overall theory within which we use it. My aim in this article is to explore the multifaceted character of freedom, encouraged by a functional approach. Mainly, I wish to emphasize the importance of distinguishing between two questions, one concerning the meaning of liberty—What is liberty understood to be? What does it mean?—and another concerning the circumstances under which issues of liberty arise—What has to be the case for a state of affairs to be appropriately described as one of freedom or unfreedom? A number of mistakes and confusions can be cleared up if we appreciate that a factor can be an element of liberty without being included in the meaning of it, but instead in the circumstances that have to obtain for liberty to be a concern. This requires that the two questions, although related, are kept analytically distinct.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Palgrave Macmillan, 2009
Serie
New waves in philosophy
Nyckelord
Liberty, Institutions, Dispositional power, Meaning, Circumstances of freedom, Moral dimension, Political dimension, Practical dimension
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-9219 (URN)10.1057/9780230234994_2 (DOI)000283139200004 ()7103 (Lokalt ID)9780230221239 (ISBN)7103 (Arkivnummer)7103 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2025-02-05Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2009). Review of Historical Dictionary of Feminist Philosophy (ed.) [Review]. British Journal for the History of Philosophy, 17(2), 453-456
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Review of Historical Dictionary of Feminist Philosophy
2009 (Engelska)Ingår i: British Journal for the History of Philosophy, ISSN 0960-8788, E-ISSN 1469-3526, Vol. 17, nr 2, s. 453-456Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Review of Catherine Villanueva Gardner Historical Dictionary of Feminist Philosophy. Lanham: The Scarecrow Press, 2006.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2009
Nyckelord
feminism
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-638 (URN)10.1080/09608780902763717 (DOI)000266599600026 ()9295 (Lokalt ID)9295 (Arkivnummer)9295 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2024-02-06Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2009). Review of Hobbes and Republican Liberty (ed.) [Review]. Redescriptions. Yearbook of Political Thought, Conceptual History and Feminist Theory, 13, 219-224
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Review of Hobbes and Republican Liberty
2009 (Engelska)Ingår i: Redescriptions. Yearbook of Political Thought, Conceptual History and Feminist Theory, ISSN 2308-0914, Vol. 13, s. 219-224Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Review of Quentin Skinner's Hobbes and Republican Liberty, Cambridge University Press, 2008.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
LIT Verlag, 2009
Nyckelord
Hobbes, liberty, republicanism
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-676 (URN)10.7227/R.13.1.12 (DOI)9296 (Lokalt ID)9296 (Arkivnummer)9296 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2022-06-27Bibliografiskt granskad
Halldenius, L. (2008). Alison Stone: Luce Irigaray and the Philosophy of Sexual Difference (ed.) [Review]. British Journal for the History of Philosophy, 16(1), 260-263
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Alison Stone: Luce Irigaray and the Philosophy of Sexual Difference
2008 (Engelska)Ingår i: British Journal for the History of Philosophy, ISSN 0960-8788, E-ISSN 1469-3526, Vol. 16, nr 1, s. 260-263Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Book review of Alison Stone's Luce Irigaray and the Philosophy of Sexual Difference, published by Cambridge UP, 2006. ISBN 978-0-521-86270-7

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2008
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-673 (URN)10.1080/09608780701789442 (DOI)000258298600017 ()7102 (Lokalt ID)7102 (Arkivnummer)7102 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2024-12-02Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer