The purpose of this written speech about “the dialogic existence of listening” is to contribute to the knowledge about the importance of listening in everyday life, both personal and professional. The object of inquiry is a story about a fictitious person, Gudrun Lyssander, and her experiences and memories of listening in her everyday life and as a teacher in pre-school. The problem showed is: What are the consequences of dialogic listening in everyday life for you and me, for our parents and for our children? The Russian philosopher Mikhail M. Bakhtin (1984 & 1999) and his dialogism (Holquist 2002) is used as a theoretical framework, but I also try to put listening into a larger context of culture and society with soundscape, noise pollution, sound business and technology of sound. Results from the study show that there are a lot of communication situa-tions in everyday life that could be managed and explained from a listening perspective with conceptions like listening reception, listening types and re-ported listening. The conclusions are that we have to control our listening, that listening is the key to success in everyday life, and finally, that listening includes both an economic and a democratic perspective.

Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.

I USA är lyssnandeforskning etablerad sedan länge och har de senaste decennierna uppmärksammats på bred front, inte minst inom arbetslivet, där chefer insett att det finns pengar att spara genom effektiv kommunikation på alla nivåer. Och kommunikation kan bara vara effektiv om någon lyssnar. Och ännu effektivare blir den förstås om den som lyssnar dessutom lyssnar effektivt. Vi presenterar här en chefsbok för ett ledarskap i förändring. I vårt teknik-, samtals- och kommunikationsintensiva samhälle erbjuder Listening Management™ för första gången i Skandinavien en möjlighet att slimma kommunikationen genom att lyssna effektivt. Listening Management™ fungerar därmed som ett stöd för ett systematiskt, strategiskt och hållbart förändringsarbete. Eller med andra ord: Att lyssna möjliggör förändring, och förändring kräver lyssnande.

In ordinary life we are constantly imbued by listening, and we seem to interact in different contextual dimensions of culture and society (Adelmann, 2002; Linell, 1998), both verbally and nonverbally. “Life by its very nature is dialogic. To live means to participate in dialogue,” according to the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1984, p. 293). In everyday life we get used to many kinds of situations where we hear conversations that we are actually not supposed to hear. For example, while we are waiting for the bus or subway we may listen to people next to us who appear to being having an argument. Usually we do not notice all these routine situations. But sometimes we do notice some interaction and listen with some attention. We have more of an absentminded attention and rarely listen attentively, but what if we did? The activity in listening presented here takes advantage of our daily and personal listening experiences of eavesdropping and use it for the educational purpose of listening development.

I den här konferensrapporten presenterar åtta licentiater sin forskning i ett didaktiskt skolutvecklingsperspektiv. Frågorna som behandlas gäller såväl några av svensklärarprofessionens generella utmaningar, t.ex. status och autonomi, som svensklärarnas kompetens att mera precis genomföra och bedöma den muntliga delen av det nationella provet på gymnasiet; såväl ett mer allmänt multimodalt perspektiv på meningsskapande, som ett mer specifikt perspektiv på elevernas filmerfarenheter i det nya medielanskapet; såväl ett yrkesanpassat läromedel som leder bort från svenskämnet, som ett skönlitterärt skrivande som leder tillbaka till svensktexten; samt såväl den konfliktfyllda och känsliga samhällsdiskussionen kring hederskultur inom det mångkulturella svenskämnet, som den traditionella synen på pojkars läsning av skönlitteratur på gymnasiets Byggprogram.

The purpose is to contribute to the theory and practice of listening reception as one of the four language arts in Swedish as a school subject. The object of inquiry is The Art of Listening (Adelmann 2009) as a Swedish example from a Scandinavian context, compared to mainstream listening research in the USA. The problem explored is: How can we, as researchers and teachers, handle some of the problems within international listening research and adapt listening research to a Scandinavian context. Results of the study show that The Art of Listening is mainly influenced by listening research in the USA, but also offer an alternative theoretical framework for listening by the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1895–1975). The main conclusion is that with an educational approach and an alternative theoretical framework it is possible to work with an expanding and including perspective in listening research and listening education. Keywords: listening, listening process, listening skills, listening strategies, listening reception, listening response, dialogue, talk in interaction, conversation, speech

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the importance of listening in modern sound technology and the importance of tradition in reception analysis of literary conversations. The object of inquiry is The poetics of the talking book, a dissertation about how different groups of listeners understand the reception of audio books in literary conversations. The problem explored is: What is the significance of listening in this dissertation? This text analysis has two points of departure. The first point of departure concerns the language used in the dissertation. Results from the study show that the language used is mainly influenced by literary reception and reader response theory, and is therefore misleading to the reader when it comes to listening reception of the talking book. The second point of departure concerns the analytical conceptions used in the dissertation. Results from the study show that the conceptions used comes solely from literary reception and reader response theory, which means that the authors twelve references from listening reception and listening theory are never used in the analysis. The conclusion is that the dissertation seems to be a contradictory representation of a modern expression of audio books, listening research and sound technology and, at the same time, a traditional expression of the western tradition, dominating discourse and literature reception.

Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning.

Det relationella lyssnandet är av helt avgörande betydelse för oss oavsett om vi befinner oss i klassrummet, direktionsrummet eller sovrummet. Men av all mänsklig kommunikation är lyssaspekten sannolikt den mest förbisedda och underskattade – åtminstone i praktiken. Till skillnad från undervisningsaspekterna Tala-Läsa-Skriva sker sällan eller aldrig någon explicit undervisning om aspekten Lyssna i svensk skola och utbildning. När det gäller den svåra konsten att lyssna är det därför rimligt att anta att de genomsnittliga lysskunskaperna ligger på en så pass låg nivå att vi här kan tala om lyssnandets funktionella analfabeter. Ur ett nationellt perspektiv ingår den här texten i en långsiktig strategi att alfabetisera och medvetandegöra såväl skolfolk och forskare som näringsliv och politiker om att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens, att lyssreception är minst halva talspråket, och att lyssna är en färdighet som går att lära och utveckla. Ur ett svenskämnesperspektiv kan man också säga att den här texten försöker Att bygga broar - mellan såväl talspråkets båda aktiviteter, att tala och lyssna, som modersmålets båda receptionsdiscipliner, att läsa och lyssna. Genom att lyfta fram en minimikurs för de lyssfattiga kan man även se det som en introduktion till lyssningens ABC. Välkommen till din (kanske) första lysslektion.