Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 71) Visa alla publikationer
Persson, M. (2023). Läsandets historia: en odyssé. Stockholm: Statens kulturråd
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Läsandets historia: en odyssé
2023 (Svenska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, sidor
Stockholm: Statens kulturråd, 2023
Serie
Kulturrådets läsfrämjande skrifter ; 3
Nyckelord
läsfrämjande, litteraturdidaktik, läsningens historia, moralpaniker
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-59342 (URN)978-91-89748-11-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-04-22 Skapad: 2023-04-22 Senast uppdaterad: 2023-04-25Bibliografiskt granskad
Nygård Larsson, P., Olsson Jers, C. & Persson, M. (Eds.). (2022). Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 2020. Malmö universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 2020
2022 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö universitet, 2022. s. 263
Serie
Texter om svenska med didaktisk inriktning Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning, ISSN 1651-9132 ; 14
Nationell ämneskategori
Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-52839 (URN)10.24834/isbn.9789178772858 (DOI)978-91-7877-284-1 (ISBN)978-91-7877-285-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-06-14 Skapad: 2022-06-14 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Nygård Larsson, P., Olsson Jers, C. & Persson, M. (2022). Förord. In: Nygård Larsson, Pia; Olsson Jers, Cecilia; Persson, Magnus (Ed.), Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld : Malmö 18–19 november 2020 (pp. 5-8). Lund: Media-Tryck
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Förord
2022 (Svenska)Ingår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld : Malmö 18–19 november 2020 / [ed] Nygård Larsson, Pia; Olsson Jers, Cecilia; Persson, Magnus, Lund: Media-Tryck , 2022, s. 5-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Media-Tryck, 2022
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-53504 (URN)978-91-7877-284-1 (ISBN)978-91-7877-285-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-06-23 Skapad: 2022-06-23 Senast uppdaterad: 2023-08-23Bibliografiskt granskad
Persson, M. & Sundmark, B. (2022). Litteraturhistorieundervisningens möjligheter och utmaningar i en globaliserad värld. In: Pia Nygård Larsson; Cecilia Olsson Jers; Magnus Persson (Ed.), Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: (pp. 215-229). Lund: Svenska med didaktisk inriktning
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Litteraturhistorieundervisningens möjligheter och utmaningar i en globaliserad värld
2022 (Svenska)Ingår i: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld / [ed] Pia Nygård Larsson; Cecilia Olsson Jers; Magnus Persson, Lund: Svenska med didaktisk inriktning , 2022, s. 215-229Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Denna essä har ett blygsamt syfte – vi vill introducera och kort pröva några resonemang om problemområdet litteraturhistoriedidaktik i en globaliserad värld – och resonera om varför och hur ska vi läsa och undervisa om klassiker och äldre litteratur i en tid präglad av kulturell heterogenitet. I samband med detta gör vi en jämförelse mellan de nuvarande ämnesplanerna för engelska och svenska i gymnasieskolan, centrala styrdokument som våra blivande lärare måste förhålla sig till. Vad säger egentligen styrdokumenten om litteratur? Vilket utrymme ges litteraturhistoria? Finns här några globala och interkulturella perspektiv, och i så fall vilka? Vi kommer även att göra några korta nedslag i egna undervisningserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är litteraturdidaktiska och kulturanalytiska. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Svenska med didaktisk inriktning, 2022
Serie
Texter om svenska med didaktisk inriktning Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning, ISSN 1651-9132
Nyckelord
litteraturhistoria, svenskämnet, engelskämnet, globalisering, lärarutbildning
Nationell ämneskategori
Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-55740 (URN)978-91-7877-285-8 (ISBN)978-91-7877-284-1 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-11-09 Skapad: 2022-11-09 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Persson, M. & Sundström Sjödin, E. (2022). r. In: : . Paper presented at Nationella konferensen för svenska med didaktisk inriktning 15. Lunds universitet 23–24 november 2022.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>r
2022 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I detta nya VR-finansierade projekt undersöker vi på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka didaktiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Vi avser undersöka hur samhälleliga institutioner, praktiserande lärare och forskning resonerar och argumenterar om nödvändigheten av att läsa. Från att läsning historiskt ofta har motiverats med hjälp av humanistiska ideal ser vi att läsning allt oftare motiveras med hjälp av 'siffror' som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar. Litteraturläsning handlar därmed alltmer om läsfärdighet, och denna övergång får påtagliga didaktiska konsekvenser. Litteraturläsning som humanistiskt bildningsideal kan och har problematiserats från både litteraturdidaktiskt håll och från litteracitetsforskning, något som driver och utvecklar litteraturundervisningen. Vad händer då när legitimeringen av litteratur i undervisning övergår till att bli en fråga om kognitiva och kvantifierbara färdigheter, såsom ordförråd? 

Med hjälp av teoretiska perspektiv som utgår från science-and technology studies (STS) avser vi spåra och kartlägga olika aktörer som deltar i legitimering och värdering av läsning, och därmed undersöka på vilket sätt och med hjälp av vilka aktörer läsning blir ett naturaliserat samhälleligt problem som skolan förväntas lösa. 

Projektet består av tre empiriska case: (1) en bibliometrisk analys av förskjutningar i talet om läsning i vetenskapliga artiklar; (2) en kartläggning av viktiga offentliga aktörer inom läsfrämjande; (3) intervjuer med lärare om deras attityder till och erfarenheter av litteraturundervisning.

I denna presentation kommer vi att visa empiriska exempel från och göra analytiska nedslag i case 2.

Nyckelord
läsfrämjande, läspanik, litteraturdidaktik, literacy, kvantifieringar
Nationell ämneskategori
Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-56141 (URN)
Konferens
Nationella konferensen för svenska med didaktisk inriktning 15. Lunds universitet 23–24 november 2022
Tillgänglig från: 2022-11-20 Skapad: 2022-11-20 Senast uppdaterad: 2023-09-07Bibliografiskt granskad
Persson, M. & Sundmark, B. (2020). Examinationsregleringen eller "Går det ens att undervisa i litteraturvetenskap längre"?. Tidskrift för litteraturvetenskap (1)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Examinationsregleringen eller "Går det ens att undervisa i litteraturvetenskap längre"?
2020 (Svenska)Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, 2020
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-56140 (URN)
Tillgänglig från: 2022-11-20 Skapad: 2022-11-20 Senast uppdaterad: 2023-10-23Bibliografiskt granskad
Persson, M. (2019). Städer som älskar böcker (ed.). Svenskläraren, 63(2), 8-10
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Städer som älskar böcker
2019 (Svenska)Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 63, nr 2, s. 8-10Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Artikeln undersöker fenomenet "Hela staden läser" utifrån besök i två städer York (UK) och Stockholm, samt intervjuer med ansvariga för evenemangen. Hur ser aktiviteterna ut? Vilken är målgruppen? Vad anser arrangörerna vara det huvudsakliga syftet med evenemangen?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svensklärarföreningen, 2019
Nyckelord
Hela staden läser, Läsfrämjande, Social läsning, One Book One Community, Stockholm läser, Big City Read York
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-2909 (URN)28571 (Lokalt ID)28571 (Arkivnummer)28571 (OAI)
Anmärkning
Article, MagazineTillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Persson, M., Bergman, L. & Karlsson, E. (2018). Critical reading and ordinary reading - within and beyond the academy (ed.). Paper presented at Between passion and profession : Idioms, performances and institutions of critique., Frankfurt, Germany (15-17 november 2018). Paper presented at Between passion and profession : Idioms, performances and institutions of critique., Frankfurt, Germany (15-17 november 2018). : Schreibszene Frankfurt, Goethe Universität
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Critical reading and ordinary reading - within and beyond the academy
2018 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Critical reading is in crisis, it is said. It has run out of steam (Latour 2004), become formulaic (Hayles 2012), and it “singularly fails to surprise” (Felski 2009). This diagnosis can and should be questioned. What is really at stake in the current struggle over the reading practices of literary studies? In our presentation we will highlight some results from the research project The Dialectic of Immersion. Academic and ordinary reading practices in the new media landscape. We want to problematize the common assumption that reading within literary studies is characterized by critical distance whereas everyday reading practices are naïve and immersive. Our hypothesis is that the relationship between critique and immersion is far more complex and multifaceted than this dichotomy suggests, and that critique neither is “owned” by the academy, nor that immersion is absent from it. One way to bring this complexity into the light is to focus on the performative dimensions of reading, which, in its turn, forces us to work not just theoretically but also empirically. Based on ethnographic methodology, our project explores the way reading literature actually is carried out within literary studies (during a group of students’ first year), and within a number of arenas outside academia, e.g. private reading groups, live book clubs, and literary festivals. Theoretically, we draw on actor-network-theory, reception studies, and the sociology of Pierre Bourdieu and Ann Swidler. Central research questions are: Which different concrete reading practices can be discerned within literary studies on the one hand and in a number of arenas for reading outside academia on the other? Which are the most significant differences and similarities, and how can these be explained?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Schreibszene Frankfurt, Goethe Universität, 2018
Nyckelord
critical reading, ordinary reading, literary studies, book clubs
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-11930 (URN)26967 (Lokalt ID)26967 (Arkivnummer)26967 (OAI)
Konferens
Between passion and profession : Idioms, performances and institutions of critique., Frankfurt, Germany (15-17 november 2018)
Tillgänglig från: 2020-02-29 Skapad: 2020-02-29 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Persson, M. (2018). Den passionerade läsaren i litteraturen: två exempel och några didaktiska reflektioner (ed.). In: Nils Larsson, Suzanne Parmenius Swärd (Ed.), Nils Larsson, Suzanne Parmenius Swärd (Ed.), Svenslärarföreningens årsskrift 2017: Svenska – ett estetiskt ämne: (pp. 89-106). : Svensklärarföreningen
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den passionerade läsaren i litteraturen: två exempel och några didaktiska reflektioner
2018 (Svenska)Ingår i: Svenslärarföreningens årsskrift 2017: Svenska – ett estetiskt ämne / [ed] Nils Larsson, Suzanne Parmenius Swärd, Svensklärarföreningen , 2018, s. 89-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den passionerade läsaren har såväl historiskt som idag varit en ambivalent figur laddad med både förhoppningar och farhågor. Hon har framställts som ett eftersträvansvärt ideal men också som ett varnande exempel (Don Quijote och Madame Bovary är naturligtvis två emblematiska exempel på det sistnämnda). Idag pågår en intensiv debatt om läsningens kris. Det påpekas att människor (särskilt unga) läser för lite, för dåligt, och ofta läser de också fel sorts texter genom fel medium. Detta har lett till massiva läsfrämjande insatser från stat, civilsamhälle och marknad. Den passionerade läsaren tycks saknad. Parallellt med detta praktiseras faktiskt den passionerade läsningen intensivt i de samtida litterära offentligheterna. Läsecirklar (såväl privata som på internet och i radio och TV), litteraturfestivaler, ”Hela staden läser-satsningar” och ett otal andra både små- och storskaliga evenemang vittnar om starka känslomässiga band till litteraturen. Men frågan är vad som egentligen kännetecknar själva den passionerade läsupplevelsen. Om detta vet vi ganska lite. Jag närmar mig i denna essä frågan genom att undersöka hur den passionerade läsningen skildras i skönlitteraturen själv. De två huvudexemplen är helt samtida: den experimentella romanen Handlingen (2011) av Sara Mannheimer och den populärlitterära Läsarna i Broken Wheel rekommenderar (2013) av Katarina Bivald. Läslust visar sig i dessa romaner rymma mycket oväntade aspekter. Syftet är att i någon liten mån kunna beskriva det motsägelsefulla och mångfaldiga i (representationerna av) den passionerade läsningen. Finns här rentav några lärdomar att dra för läsfrämjande insatser, exempelvis i skolan?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svensklärarföreningen, 2018
Serie
Svensklärarserien, ISSN 0349-3563 ; 2017 (240)
Nyckelord
passionerad läsning, litteraturdidaktik, social läsning, kulturellt kapital, smakutveckling, Sara Mannheimer, Katarina Bivald
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-10296 (URN)26528 (Lokalt ID)978-91-27-45428-6 (ISBN)26528 (Arkivnummer)26528 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Persson, M. (2018). "Reay, Diane"," Miseducation: Inequality, education and the working classes. Bristol: Policy Press, 2017" (ed.) [Review]. Sociologisk forskning, 55(1), 113-115
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>"Reay, Diane"," Miseducation: Inequality, education and the working classes. Bristol: Policy Press, 2017"
2018 (Svenska)Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 55, nr 1, s. 113-115Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sveriges sociologförbund, 2018
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-727 (URN)26242 (Lokalt ID)26242 (Arkivnummer)26242 (OAI)
Tillgänglig från: 2020-02-27 Skapad: 2020-02-27 Senast uppdaterad: 2023-07-04Bibliografiskt granskad
Projekt
Inlevelsens dialektik. Om litteraturvetenskapliga och vardagliga läspraktiker i det nya medielandskapet; Malmö universitet
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9383-6944

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer