16 juni började snabbt efter James Joyces publicering av Ulysses 1922 att kallas Bloomsday av författarens vänner. Sedan länge har det blivit ett vedertaget begrepp, och dagen firas nu, mer eller mindre organiserat, över hela världen. Självklart epicentrum för firandet är Dublin – där folk i tusental flanerar i Leopold Blooms fotspår, lyssnar på uppläsningar, klär ut sig till romanfigurerna och dricker sig berusade på de många pubar som omnämns i texten. Hur kan man förstå denna exceptionella och utbredda passion, inte minst hos icke-professionella läsare, för en roman som av många beskrivs som obegriplig? Frågan angrips i denna artikel genom en serie (auto)etnografiska snapshots från firandet av Bloomsday 2023, med fokus på relationerna mellan läsaren som amatör och flanör.

Nowadays, transformations of cultures and languages are increasingly noticeable due to heightened international mobility and intensified global communication and information flows. How such transformations play out and are met in Swedish education is a pressing topic to address to ensure relevant and inclusive quality education for all. The theme of this special issue, Culture on the Move, foregrounds language and literature both as pedagogical tools and disciplinary fields necessary for learning to live and work in a culturally diverse world. The contributions stem from the initial activities within the graduate school “Culturally Empowering Education through Language and Literature” (CuEEd-LL). Centre-staging teaching and learning in Swedish education, the articles in this issue present a range of inroads into how language and literature can be used to support cultural diversity among pupils, students and teachers since cultural diversity is steadily gaining attention both as a resource and a challenge in education and society.

This special issue consists of five position papers, four articles and two essays covering diverse aspects of the theme Culture on the Move that foregrounds language and literature both as pedagogical tools and disciplinary fields necessary for learning to live and work in a culturally diverse world. The contributions stem from the initial activities within the graduate school “Culturally Empowering Education through Language and Literature” (CuEEd-LL). Centre-staging teaching and learning in Swedish education, the texts in this issue present a range of inroads into how language and literature can be used to support cultural diversity among pupils, students and teachers since cultural diversity is steadily gaining attention both as a resource and a challenge in education and society.

I denna artikel redogör vi för en mindre delstudie i det pågående, och av Vetenskapsrådet finansierade, projektet Från ord till siffror. Hur läsning blir ett samhälleligt och didaktiskt problem. Med hjälp av teoretiska och metodologiska perspektiv från Science- and Technology Studies (STS) undersöker vi i projektet hur forskning, läsfrämjande aktörer och skolans svenskundervisning deltar i och konstruerar diskurser om läsningens nödvändighet. I den delstudie som är aktuell här fokuserar vi på Sveriges Författarförbund (SFF) och deras lansering av ett litteraturpolitiskt program under våren 2022. Vi undersöker på vilka sätt SFF använder exempelvis metaforen om litteraturens ekosystem och siffror som sanningsskapande praktiker. Det empiriska materialet består av SFF:s tryckta litteraturpolitiska program från 2022, en intervju med förbundets vice ordförande, samt fältanteckningar från en heldagskonferens om litteraturpolitik arrangerad av SFF. Analysen visar att ekologi och siffror är kraftfulla tekniker som skapar en berättelse om läsningens nödvändighet och utsatthet, samtidigt som dessa sanningspraktiker också genererar motsägelser och motsättningar. Läsning etableras här såväl som oumbärligt för samhället och individen, och som under hot från en mängd aktörer och processer, däribland marknadifieringen och digitaliseringen. 

Vad kännetecknar egentligen passionerad läsning och kärleken till litteraturen? Om detta finns det märkligt nog väldigt lite forskning. Detta är den första boken i Sverige som tar sig an passionerad läsning teoretiskt, praktiskt och didaktiskt. 

Boken tar sitt avstamp i ett ifrågasättande av tre inom litteraturstudierna seglivade dikotomier: mellan kritisk och passionerad läsning, mellan individuell och social läsning, och mellan läsning inom respektive utanför utbildningssystemet. Boken närmar sig denna problematik från en mängd olika perspektiv. Renodlade teoretiska resonemang varvas med textanalyser av såväl ”finlitteratur” som populärlitteratur. Etnografiska fallstudier av livebokklubbar och litteraturfestivaler ger oväntade inblickar i läsandets kollektiva dimensioner, och läsning som livsstil undersöks genom nya typer av litteraturtidskrifter. Boken avslutas med en diskussion av fenomenet litterär turism, som leder över i en autoetnografisk skildring av en passionerad amatörs kärlek till staden Buenos Aires och dess litteratur. En gemensam nämnare för alla dessa exempel är den centrala betydelsen av omkringläsning, ett begrepp som introduceras för att öppna upp vårt sätt att se på läsning så att det inte bara inbegriper individuell läsning av en tryckt text utan också sociala, kroppsliga och materiella faktorer som har tenderat att inte uppmärksammas eller ansetts som irrelevanta.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, studerar och forskar om litteraturläsning och läsfrämjande, men också till en bredare intresserad allmänhet. 

Denna essä har ett blygsamt syfte – vi vill introducera och kort pröva några resonemang om problemområdet litteraturhistoriedidaktik i en globaliserad värld – och resonera om varför och hur ska vi läsa och undervisa om klassiker och äldre litteratur i en tid präglad av kulturell heterogenitet. I samband med detta gör vi en jämförelse mellan de nuvarande ämnesplanerna för engelska och svenska i gymnasieskolan, centrala styrdokument som våra blivande lärare måste förhålla sig till. Vad säger egentligen styrdokumenten om litteratur? Vilket utrymme ges litteraturhistoria? Finns här några globala och interkulturella perspektiv, och i så fall vilka? Vi kommer även att göra några korta nedslag i egna undervisningserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är litteraturdidaktiska och kulturanalytiska. 

I detta nya VR-finansierade projekt undersöker vi på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka didaktiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Vi avser undersöka hur samhälleliga institutioner, praktiserande lärare och forskning resonerar och argumenterar om nödvändigheten av att läsa. Från att läsning historiskt ofta har motiverats med hjälp av humanistiska ideal ser vi att läsning allt oftare motiveras med hjälp av 'siffror' som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar. Litteraturläsning handlar därmed alltmer om läsfärdighet, och denna övergång får påtagliga didaktiska konsekvenser. Litteraturläsning som humanistiskt bildningsideal kan och har problematiserats från både litteraturdidaktiskt håll och från litteracitetsforskning, något som driver och utvecklar litteraturundervisningen. Vad händer då när legitimeringen av litteratur i undervisning övergår till att bli en fråga om kognitiva och kvantifierbara färdigheter, såsom ordförråd? 

Med hjälp av teoretiska perspektiv som utgår från science-and technology studies (STS) avser vi spåra och kartlägga olika aktörer som deltar i legitimering och värdering av läsning, och därmed undersöka på vilket sätt och med hjälp av vilka aktörer läsning blir ett naturaliserat samhälleligt problem som skolan förväntas lösa. 

Projektet består av tre empiriska case: (1) en bibliometrisk analys av förskjutningar i talet om läsning i vetenskapliga artiklar; (2) en kartläggning av viktiga offentliga aktörer inom läsfrämjande; (3) intervjuer med lärare om deras attityder till och erfarenheter av litteraturundervisning.

I denna presentation kommer vi att visa empiriska exempel från och göra analytiska nedslag i case 2.