This essay explores, through an autoethnographical lens, the relations between James Joyce and contemporary South African literature. The phenomena apophenia is singled out and described as a powerful component of strong reading experiences.

Historical knowledge, along with knowledge acquired in other subjects, is crucial for individuals to make sense of and engage with the world around them. Evidence suggests that educational systems fail to adequately support disadvantaged groups in accessing the knowledge conveyed through education. This article presents a study comparing the historical knowledge of students attending lower-secondary schools in varying socio-economic environments. Using regression analysis and concept analysis, we examine responses (n=100) to both selected-and constructed-response items from the Swedish national test in history. The sampled items address factual, conceptual, and procedural knowledge types, and the results indicate consistent differences between students from low SES and high SES schools across all types of knowledge. Findings also show that socio-economic status has a larger explanatory value than gender or mother tongue. The differences regarding historical knowledge are discussed in relation to Biesta’s three dimensions of education, providing a philosophical perspective on the broader implications of these disparities in educational success.

Skönlitteratur har en unik förmåga att överskrida gränser. Läsningen tar oss till tider vi aldrig levt i och till platser vi aldrig besökt. Den utvecklar vårt språk, empati och ger oss ord för det vi ännu inte visste att vi kände. Den bygger broar mellan människor.  

Över hälften av svenskarna (9-85 år) läser eller lyssnar på en bok en vanlig dag, enligt en undersökning av Mediebarometern vid Göteborgs universitet 2024. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet. Rekreativ läsning kan inspirera till boksamtal, teater, musik och litteraturresor eller anta en fysisk form i levande rollspel, lajv. I utställningen Passion för fiktion kan du ta del av forskning som tar avstamp i litteratur och läsning. 

Utställningen är en del av Forskarnas galleri på Malmö universitetsbibliotek och har skapats i samarbete med forskarna Sara Bjärstorp och Petra Ragnerstam från Fakulteten för kultur och samhälle samt Magnus Persson från Fakulteten för lärande och samhälle. 

Fiction has a unique ability to transcend boundaries. Reading takes us to times we’ve never lived in and places we’ve never visited. It develops our language, our empathy, and gives us words for feelings we didn’t yet know we had. It builds bridges between people. 

More than half of Swedes (aged 9–85) read or listen to a book on an average day, according to a survey 2024 by the Media Barometer at the University of Gothenburg. This is the highest number since measurements began in the late 1970s. Recreational reading can inspire book clubs, theatre, music, and literary travel—or take on a physical form through live-action role-playing (LARP). 

In the exhibition Fiction Addiction, you can explore research rooted in literature and reading. The exhibition is part of the Researchers’ Gallery at Malmö University Library and is created in collaboration with researchers Sara Bjärstorp and Petra Ragnerstam from the Faculty of Culture and Society, and Magnus Persson from the Faculty of Education and Society. 

I denna essä undersöks fenomenet läskris och som huvudexempel fungerar det av Sveriges regering 2024 lanserade rådet Ett läsande land, vars syfte är att samla "representanter för civilsamhället, akademin och näringslivet för att bidra till att förverkliga regeringens mål: att Sverige ska vara ett läsande land” (Regeringskansliet 2024). De teoretiska utgångspunkterna är kulturanalytiska och ideologikritiska. Genom historiska perspektiveringar visas att läskrisen både är föränderlig och evigt densamma. Ett försök görs att betrakta det nya läsrådet som en dialektisk bild (Walter Benjamin) och därigenom synliggöra krisdiskursens dolda konflikter och motsägelser.

In an ongoing research project, we examine reading promotion work in Sweden, where reading is framed as being in crisis, and where different actors offer solutions for this. This article centres on three prominent and influential reading promoters in Sweden. The purpose is to highlight some of the passions, values, and contradictions that characterize discourses on reading and reading promotion. The theoretical and methodological framework draws on concepts from Science and Technology Studies. We investigate the following research questions: What values are attributed to reading? What passions, threats, and contradictions emerge within the networks that these reading promoters participate in? Our findings show that the informants are driven by strong passions and values that are both deeply personal and oriented toward society. They identify the absence of reading role models, along with digitization and social media, as significant threats. The reading-promotion networks that the informants initiate and/or participate in differ significantly in terms of magnitude and complexity. They consist of both human and non-human actors, and foster a shared belief in the fundamental importance of reading, while also exposing discursive cracks and contradictions. 

16 juni började snabbt efter James Joyces publicering av Ulysses 1922 att kallas Bloomsday av författarens vänner. Sedan länge har det blivit ett vedertaget begrepp, och dagen firas nu, mer eller mindre organiserat, över hela världen. Självklart epicentrum för firandet är Dublin – där folk i tusental flanerar i Leopold Blooms fotspår, lyssnar på uppläsningar, klär ut sig till romanfigurerna och dricker sig berusade på de många pubar som omnämns i texten. Hur kan man förstå denna exceptionella och utbredda passion, inte minst hos icke-professionella läsare, för en roman som av många beskrivs som obegriplig? Frågan angrips i denna artikel genom en serie (auto)etnografiska snapshots från firandet av Bloomsday 2023, med fokus på relationerna mellan läsaren som amatör och flanör.

Nowadays, transformations of cultures and languages are increasingly noticeable due to heightened international mobility and intensified global communication and information flows. How such transformations play out and are met in Swedish education is a pressing topic to address to ensure relevant and inclusive quality education for all. The theme of this special issue, Culture on the Move, foregrounds language and literature both as pedagogical tools and disciplinary fields necessary for learning to live and work in a culturally diverse world. The contributions stem from the initial activities within the graduate school “Culturally Empowering Education through Language and Literature” (CuEEd-LL). Centre-staging teaching and learning in Swedish education, the articles in this issue present a range of inroads into how language and literature can be used to support cultural diversity among pupils, students and teachers since cultural diversity is steadily gaining attention both as a resource and a challenge in education and society.

This special issue consists of five position papers, four articles and two essays covering diverse aspects of the theme Culture on the Move that foregrounds language and literature both as pedagogical tools and disciplinary fields necessary for learning to live and work in a culturally diverse world. The contributions stem from the initial activities within the graduate school “Culturally Empowering Education through Language and Literature” (CuEEd-LL). Centre-staging teaching and learning in Swedish education, the texts in this issue present a range of inroads into how language and literature can be used to support cultural diversity among pupils, students and teachers since cultural diversity is steadily gaining attention both as a resource and a challenge in education and society.

I denna artikel redogör vi för en mindre delstudie i det pågående, och av Vetenskapsrådet finansierade, projektet Från ord till siffror. Hur läsning blir ett samhälleligt och didaktiskt problem. Med hjälp av teoretiska och metodologiska perspektiv från Science- and Technology Studies (STS) undersöker vi i projektet hur forskning, läsfrämjande aktörer och skolans svenskundervisning deltar i och konstruerar diskurser om läsningens nödvändighet. I den delstudie som är aktuell här fokuserar vi på Sveriges Författarförbund (SFF) och deras lansering av ett litteraturpolitiskt program under våren 2022. Vi undersöker på vilka sätt SFF använder exempelvis metaforen om litteraturens ekosystem och siffror som sanningsskapande praktiker. Det empiriska materialet består av SFF:s tryckta litteraturpolitiska program från 2022, en intervju med förbundets vice ordförande, samt fältanteckningar från en heldagskonferens om litteraturpolitik arrangerad av SFF. Analysen visar att ekologi och siffror är kraftfulla tekniker som skapar en berättelse om läsningens nödvändighet och utsatthet, samtidigt som dessa sanningspraktiker också genererar motsägelser och motsättningar. Läsning etableras här såväl som oumbärligt för samhället och individen, och som under hot från en mängd aktörer och processer, däribland marknadifieringen och digitaliseringen. 

Vad kännetecknar egentligen passionerad läsning och kärleken till litteraturen? Om detta finns det märkligt nog väldigt lite forskning. Detta är den första boken i Sverige som tar sig an passionerad läsning teoretiskt, praktiskt och didaktiskt. 

Boken tar sitt avstamp i ett ifrågasättande av tre inom litteraturstudierna seglivade dikotomier: mellan kritisk och passionerad läsning, mellan individuell och social läsning, och mellan läsning inom respektive utanför utbildningssystemet. Boken närmar sig denna problematik från en mängd olika perspektiv. Renodlade teoretiska resonemang varvas med textanalyser av såväl ”finlitteratur” som populärlitteratur. Etnografiska fallstudier av livebokklubbar och litteraturfestivaler ger oväntade inblickar i läsandets kollektiva dimensioner, och läsning som livsstil undersöks genom nya typer av litteraturtidskrifter. Boken avslutas med en diskussion av fenomenet litterär turism, som leder över i en autoetnografisk skildring av en passionerad amatörs kärlek till staden Buenos Aires och dess litteratur. En gemensam nämnare för alla dessa exempel är den centrala betydelsen av omkringläsning, ett begrepp som introduceras för att öppna upp vårt sätt att se på läsning så att det inte bara inbegriper individuell läsning av en tryckt text utan också sociala, kroppsliga och materiella faktorer som har tenderat att inte uppmärksammas eller ansetts som irrelevanta.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, studerar och forskar om litteraturläsning och läsfrämjande, men också till en bredare intresserad allmänhet.