Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 178) Visa alla publikasjoner
Hansson, K. (2024). ”Det vi gör ska ha en påverkan på det praktiska”: Perspektiv från socialarbetare inom vård och omsorg. In: Kerstin Svensson; Lars Plantin (Ed.), Kunskap i socialtjänsten: (pp. 61-73). Lund: Lunds universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>”Det vi gör ska ha en påverkan på det praktiska”: Perspektiv från socialarbetare inom vård och omsorg
2024 (svensk)Inngår i: Kunskap i socialtjänsten / [ed] Kerstin Svensson; Lars Plantin, Lund: Lunds universitet , 2024, , s. 13s. 61-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I kapitlet presenteras kunskapsanvändning bland socialarbetare i samordnande, utvecklande och utredande klientarbete inom vård- och omsorgsområdet. Fokus är arbetet med funktionsstöd och äldreomsorg och hur de arbetar med kunskap, brukarnära och praktiskt. I arbetet ska de ta in och processa information och kunskap i olika former, för att sen förmedla ut det till brukare och brukarnära personal. De översköljs ofta av information, samtidigt som de måste förhålla sig till olika kunskapshierarkier inom och utanför kommunen.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Lunds universitet, 2024. s. 13
Serie
Research Reports in Social Work ; 2024:1
Emneord
kunskap, social arbete, socialarbetare, brukarnära, kunskapshierarkier
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-65337 (URN)978-91-8039-629-5 (ISBN)978-91-8039-630-1 (ISBN)
Merknad

Kapitel i rapport

Tilgjengelig fra: 2024-01-23 Laget: 2024-01-23 Sist oppdatert: 2024-01-24bibliografisk kontrollert
Hansson, K. (2024). Funktionshinderperspektiv på digitalisering av kollektivtrafiken. In: : . Paper presented at Transportforum 2024 17-18 januari Linköping. Linköping
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Funktionshinderperspektiv på digitalisering av kollektivtrafiken
2024 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Introduktion

Den digitaliseringsvåg som de senaste åren svept genom samhället har på många sätt varit extra märkbar inom kollektivtrafiken. För den individ som reser kollektivt har det inneburit att det vuxit fram nya rutiner och förhållningsätt i resandet. Många av de nya praktikerna i resandet är kopplade till mobiltelefonen, men också på en mängd andra områden sker en automatisering. Relationen mellan människa och maskin har förändrats från grunden. För att möjliggöra att alla människor i samhället kan känna sig delaktiga i denna utveckling behöver vi bättre förstå denna relation. I detta paper gör jag ett försök att genom ett kulturteoretiskt perspektiv förstå vilka relationer den nya teknologin frammanar och möjliggör i kollektivtrafiken.

Metod

Undersökningen bygger på data som samlats in i ett forskningsprojekt med fokus på vilka hinder och begränsningar som finns i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Cirka 15 personer har intervjuats om deras användning av kollektivtrafik och vilka möjligheter och begränsningar de möter i sin vardag. Cirka 5 personer av dessa 15 personer har också observerats när de använt kollektivtrafik i form av tåg och buss. Som ett komplement till denna undersökning har också en översikt gjorts kring vilka olika digitala lösningar som idag används i kollektivtrafiken och vilka lösningar som inom en snar framtid kan komma att implementeras. Projektet genomförs inom K2, Nationellt kunskapscenter för kollektivtrafik.

Resultat

I artikeln ”The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers” (Egard & Hansson, 2023) har några av våra resultat kring studien presenterats. Ett återkommande tema i artikeln är att den digitala förändringen smyger sig in i en mängd olika områden i samhället och samtidigt skapar nya rutiner för resenärerna. För en del resenärer med funktionsnedsättning innebär teknologin nya möjligheter, medan det för andra kan uppstå begräsningar som försvårar resandet. Genom att rikta den analytiska blicken mot de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning har kan en bättre förståelse för teknologin skapas. 

Slutsats

Relationen mellan människa och maskin är ett återkommande tema inom den kulturteoretiska forskningen, men också ett centralt tema för att skapa en förståelse för hur digitaliseringen förändrar vår värld. Genom att lyssna på de erfarenheter som personer med funktionsnedsättningar har av denna förändring är det möjligt att generera nya perspektiv på hur denna relation kan förstås. Erfarenheterna kan helt enkelt tydliggöra det assemblage av relationer som möjliggör det kollektiva resandet, men också vilka begräsningar som finns för många (Hansson, 2022).

Referenser

Egard, H., & Hansson, K. (2023). The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers. Disability & Society, 38(5), 761–775. https://doi.org/10.1080/09687599.2021.1960275

Hansson, K. (2022). Disabled infrastructure: an urban photo essay. Urban Matters, (Just mobility, transport and urban infrastructures). Retrieved from https://urbanmattersjournal.com/disabled-infrastructure-an-urban-photo-essay/

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linköping: , 2024
Emneord
funktionshinder, digitalisering, transport, kollektivtrafik
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-65251 (URN)
Konferanse
Transportforum 2024 17-18 januari Linköping
Tilgjengelig fra: 2024-01-20 Laget: 2024-01-20 Sist oppdatert: 2024-01-22bibliografisk kontrollert
Arvidsson, P., Bergholtz, S. & Hansson, K. (2023). Challenges for Group Homes in Sweden: Frontline Practice Leadership and Ethical Dilemmas. In: : . Paper presented at Nordic Network on Disability Research, NNDR, 16th Research Conference 10 - 12 May 2023, Reykjavik, Iceland.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Challenges for Group Homes in Sweden: Frontline Practice Leadership and Ethical Dilemmas
2023 (engelsk)Konferansepaper, Poster (with or without abstract) (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

This poster will present our ongoing work with implementing an international, research based training resource on Frontline Practice Leadership (FPL) within group homes for people with intellectual disabilities and autism. The aim is to examine the context in which the work is performed, and whether FPL can be adapted and used by Swedish disability services and thus contribute to strengthening employees in occupational roles responsible for Practice Leadership. This special form of group home is controlled by the Swedish LSS law and that shall provide users with support and care based on their individual needs. LSS stipulate how users should be able to live like everyone else, promote equality and full participation in everyday life. At the same time, this form of accommodation sometimes creates ethical dilemmas when supporting the users' right to self-determination. This poster focusses on those ethical dilemmas, and what it means to work and manage operations within LSS housing and clarify the problems that exist around leadership when ethical dilemmas arise. Together with (+) 60 service pedagogue’s various empirical collections have been made: individual interviews, focus group interviews, observations and surveys. The poster will raise questions related to implementation of new working methods and emphasizes the significance of a comprehensive working model for person centered support. Furthermore, the concept of quality of life, which is central in FPL, entails in relation to a Swedish context. Finally, the occupational roles that is presented in this poster calls for new support structures regarding education and competence development.

Emneord
Group Home, Frontline Practice Leadership, Ethical Dilemma, Disability Services Sector
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-61616 (URN)
Konferanse
Nordic Network on Disability Research, NNDR, 16th Research Conference 10 - 12 May 2023, Reykjavik, Iceland
Tilgjengelig fra: 2023-07-01 Laget: 2023-07-01 Sist oppdatert: 2023-07-05bibliografisk kontrollert
Hansson, K. (2023). Disability in the margins: handling uncertainty when seeking care in healthcare. In: SIEF2023: Living Uncertainty. Paper presented at SIEF2023 Living Uncertainty 16th Congress of Société Internationale d’Ethnologie et de Folklore (SIEF), 7-10 June 2023, Brno, Czech Republic..
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Disability in the margins: handling uncertainty when seeking care in healthcare
2023 (engelsk)Inngår i: SIEF2023: Living Uncertainty, 2023Konferansepaper, Oral presentation only (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

This paper explores how people with disabilities encounter and manage limits and uncertainty within the Swedish healthcare sector. Previous research has pointed out that individuals with different forms of disability often meet health-care professionals that lack knowledge about their specific conditions. These limitations have also been defined as a form of medical paternalism, where the professional's knowledge is emphasized over the patient’s knowledge. Within disability research, this displacement has been categorized as a medical model in contrast to a social model where the patient's body is not the focus, but rather the context in which the individual lives. This is a theoretical model that can be viewed through cultural analytical lenses to explore liminal healthcare practices. This paper addresses these questions based on interviews done with people who have lived with disabilities and their experiences of seeking care in the healthcare sector. What kind of embodied experiences of liminality do they have in relation to healthcare? How do they navigate health inequalities in relation to liminal spaces of healthcare? In what ways does this create uncertainties in everyday life for people living with disabilities? One of the findings in the interviews is that it is not only the professionals’ lack of knowledge that generates inequalities, but also the material infrastructure in, for example, the hospitals. Therefore, in this paper it will be suggested that the medical model from disability research should also be elaborated with cultural analytical perspective on material culture.

Emneord
Disability, Healthcare, Knowledge, Social model, Care
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-61618 (URN)10.22582/SIEF2023prg (DOI)
Konferanse
SIEF2023 Living Uncertainty 16th Congress of Société Internationale d’Ethnologie et de Folklore (SIEF), 7-10 June 2023, Brno, Czech Republic.
Tilgjengelig fra: 2023-07-01 Laget: 2023-07-01 Sist oppdatert: 2023-07-03bibliografisk kontrollert
Hansson, K., Levin, L., Lopez Svensson, G., Månsson Lexell, E. & Stjernborg, V. (2023). En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet. Lund: K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
Vise andre…
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik, 2023. s. 47
Serie
K2 Working paper ; 8
Emneord
Kollektivtrafik, tillgänglighet, funktionshinder, tåg, buss
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-63865 (URN)978-91-89407-33-6 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-24 Laget: 2023-11-24 Sist oppdatert: 2023-11-27bibliografisk kontrollert
Stjernborg, V., Hansson, K., Levin, L., Månsson Lexell, E. & Lopez Svensson, G. (2023). Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Altinget (2023-04-12)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning
Vise andre…
2023 (svensk)Inngår i: Altinget, nr 2023-04-12Artikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Som forskare inom kollektivtrafik och funktionshinder har vi sett en utveckling där politiker och andra beslutsfattare talar alltmer om vikten av att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla. Ändå går utvecklingen i motsatt riktning, skriver fem forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

Emneord
Tillgänglighet, kollektivtrafiky, funktionshinder, funktionsnedsättning
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-59272 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-04-18 Laget: 2023-04-18 Sist oppdatert: 2023-08-25bibliografisk kontrollert
Hansson, K. (2023). När mötet blir digitalt: Socialsekreterares erfarenheter under pandemin. Nio – Fem: Tidskrift om arbetsliv & profession (1), 12-15
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>När mötet blir digitalt: Socialsekreterares erfarenheter under pandemin
2023 (svensk)Inngår i: Nio – Fem: Tidskrift om arbetsliv & profession, ISSN 2001-9688, nr 1, s. 12-15Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Hur påverkas socialtjänsten av att mötena med deras klienter blir digitala? När covid-19-pandemin kom blev den digitala tekniken en lösning för många att snabbt kunna anpassa sitt arbete i relation till Folkhälsomyndighetens smittskyddsrestriktioner. Kristofer Hansson – lektor i socialt arbete – har studerat hur det förändrade socialtjänstens arbete. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
TAM-Arkiv, 2023
Emneord
Digitalisering, Möte, Socialsekreterare, Covid-19-pandemi, Socialtjänsten
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-61619 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-07-01 Laget: 2023-07-01 Sist oppdatert: 2023-10-13bibliografisk kontrollert
Hansson, K. & Petersson, C. C. (2023). Social Work and Lost Contacts with Clients during the COVID-19 Pandemic: Experiences of Shared Trauma from Three Different Civil Society Organisations. In: Timo Harrikari, Joseph Mooney, Malathi Adusumalli, Paula McFadden, Tuomas Leppiaho (Ed.), Social Work During COVID-19: Glocal Perspectives and Implications for the Future of Social Work (pp. 158-170). Routledge
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Social Work and Lost Contacts with Clients during the COVID-19 Pandemic: Experiences of Shared Trauma from Three Different Civil Society Organisations
2023 (engelsk)Inngår i: Social Work During COVID-19: Glocal Perspectives and Implications for the Future of Social Work / [ed] Timo Harrikari, Joseph Mooney, Malathi Adusumalli, Paula McFadden, Tuomas Leppiaho, Routledge, 2023, s. 158-170Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Early in the COVID-19 pandemic, social workers at battered women's shelters and night shelters and church deacons in Sweden warned that they were at risk of losing contact with their clients. Thus, even though Sweden was never subject to a lockdown in 2020 or 2021, many of the signals from the social workers indicated that their lost clients were at risk of increased ill health, mental illness, and violence due to the situation produced by the pandemic. The aim of this chapter is to develop a theoretical and empirical understanding of this vulnerable position that was imposed on these client groups by the COVID-19 pandemic. These developments also created fear and worry among the social workers themselves, when it became clear to them that they were at risk of losing contact with their clients. Therefore, the concept of shared trauma is used to focus on the way in which care workers are exposed to similar impacts of collective traumatic events as their clients. From the start of the project in March 2020, a total of 25 different civil society organisations have been followed through short telephone interviews. The method is inspired by rapid ethnographies.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2023
Emneord
Social Work, COVID-19, Pandemic, Shared Trauma, Civil Society Organisation
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-59047 (URN)10.4324/9781003374374-15 (DOI)9781003374374 (ISBN)9781032215396 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2023-04-01 Laget: 2023-04-01 Sist oppdatert: 2023-04-13bibliografisk kontrollert
Hansson, K. (2023). The brain in a petri dish: a critical disability perspective on neuroscience. In: : . Paper presented at Nordic Network on Disability Research 2023 – NNDR 16th Research Conference, 10-12 May 2023 Reykjavik, Iceland..
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The brain in a petri dish: a critical disability perspective on neuroscience
2023 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Imagine a brain in a petri dish in a biomedical laboratory. Not a whole brain, but a part grown with the help of cells. Through this collection of cells, the researchers perform various experiments. It may involve testing different disease models or experimenting with specific drugs to see how the brain cells react. The researchers can also remove, add or turn off specific genes to see how this brain reacts. Through these tests, medical knowledge is produced about the brain, but also about different brain diseases and treatments. Some of this neuroscientific knowledge can give medical understanding for developmental disability. It is knowledge that can be used to create diagnoses and classification systems which strengthen what we as critical disability researchers would call the medical model. These diagnoses and classification systems are not defined entities, but heterogeneous parts in the medical model. They are, one could say, in various ways linked back to the brain cells in the petri dish. The different parts are an assemblage where the medical knowledge about a specific developmental disability are linked to the materiality in the laboratory, as well to the doctor at the hospital or the person seeing the doctor. In this way, we as disability researchers might be able to transform our cultural framework, we use to criticize the medical model and turn this critique to the laboratory. Is the medical researcher´s work with the brain cells in a petri dish a practice that (re)produces not only the assemblage of what developmental disability is, but also the stigmatized and negative identity that many times exists in society around this disability? In this paper I want to elaborate critical disability theory to see if it can be used to understand the knowledge production practices in and outside the biomedical laboratory.

Emneord
Brain, Knowledge, Laboratory, Medical Model, Assemblage
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-61617 (URN)
Konferanse
Nordic Network on Disability Research 2023 – NNDR 16th Research Conference, 10-12 May 2023 Reykjavik, Iceland.
Tilgjengelig fra: 2023-07-01 Laget: 2023-07-01 Sist oppdatert: 2023-07-03bibliografisk kontrollert
Egard, H. & Hansson, K. (2023). The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers. Disability & Society, 38(5), 761-775
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers
2023 (engelsk)Inngår i: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 38, nr 5, s. 761-775Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This study examines disabled people’s everyday experience of social exclusion in relation to the rapid growth of digital technologies in everyday practices. It highlights the relationships between the growing theoretical apparatus on how society changes with new digital technologies, and theories about how this might lead to new disabling barriers in the everyday lives of disabled people. To better understand disabled people’s everyday experiences of social exclusion in the digital age, it brings together insights from two different fields: digital technology, mainly in digital social science and digital humanities; and disability studies, with a focus on the digital divide. The study draws on empirical observations, photographs and interviews with adults with various disabilities in Sweden, and analyses their everyday experiences with the help of a theoretical framework. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2023
Emneord
Digital age, exclusion, digital technology, digital divide, disability, accessibility
HSV kategori
Forskningsprogram
Hälsa och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-45180 (URN)10.1080/09687599.2021.1960275 (DOI)000687563800001 ()2-s2.0-85113795124 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2017-00762
Tilgjengelig fra: 2021-08-24 Laget: 2021-08-24 Sist oppdatert: 2023-07-04bibliografisk kontrollert
Prosjekter
Det yttersta skyddsnätet i tider av pandemi – Kvinnojourer satt under press; Malmö universitet
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-9039-2201