Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 26) Visa alla publikasjoner
Davidsson, E. & Stigmar, M. (2023). A literature review of content elements in supervision training courses. London Review of Education, 21(1)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>A literature review of content elements in supervision training courses
2023 (engelsk)Inngår i: London Review of Education, ISSN 1474-8460, E-ISSN 1474-8479, Vol. 21, nr 1Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The main aim of this article is to explore, through a literature review, how five content elements identified in previous research (assessment, communication, ethics, feedback, and learning and supervision theories) are constituted in practical supervision settings and in educational supervision training for post-degree professionals. A further aim is to identify fields of tension in supervision when incorporating the elements in supervision. To address these aims, a literature review was undertaken with a focus on the content elements. The results show that the explored content elements have the potential to not only enhance supervision, but also point to the existence of generic supervision competences, which are valid for several professions. The results also present four fields of tension in supervision settings; these fields of tension imply challenges, such as the tension between theory and practice, and the tension between the supervisee’s autonomy and dependency. Based on the results, the article discusses practical implications for supervision training courses.

sted, utgiver, år, opplag, sider
UCL Press, 2023
Emneord
supervision training, course content, assessment, feedback, communication, ethics, learning theories
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-64878 (URN)10.14324/lre.21.1.40 (DOI)2-s2.0-85180261273 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2024-01-08 Laget: 2024-01-08 Sist oppdatert: 2024-01-11bibliografisk kontrollert
Stigmar, M. & Davidsson, E. (2023). Inkluderande handledning. In: : . Paper presented at IN - UNDER - UT. Includes första forskningskonfererens, Malmö, 28-30 september.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Inkluderande handledning
2023 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-63559 (URN)
Konferanse
IN - UNDER - UT. Includes första forskningskonfererens, Malmö, 28-30 september
Tilgjengelig fra: 2023-11-09 Laget: 2023-11-09 Sist oppdatert: 2023-11-10bibliografisk kontrollert
Stigmar, M. & Davidsson, E. (2023). Inkluderande handledning (1ed.). In: Martin Stigmar (Ed.), Inkluderande högre utbildning: Breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande (pp. 183-205). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Inkluderande handledning
2023 (svensk)Inngår i: Inkluderande högre utbildning: Breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande / [ed] Martin Stigmar, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, 1, s. 183-205Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Syftet med detta kapitel är att diskutera hur förväntningar på handledning och olika handledarkompetenser kan bidra till ett mer inkluderande arbetssätt. Det innebär att vi kommer belysa betydelsen av att klargöra förväntningar på handledning samt hur handledares kunskaper om lärandeteorier, kommunikation, etik, återkoppling och bedömning kan bidra till och stärka adeptens lärande och utveckling inom sitt ämnesområde. Kapitlet bygger bland annat på vår egen forskning (Davidsson & Stigmar, 2021; Davidsson & Stigmar, inskickad) som visar att det finns ett gemensamt innehåll och likartade undervisningsformer i handledarutbildningar för olika yrkesgrupper.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2023 Opplag: 1
Emneord
handledning, inkludering
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-58586 (URN)978-91-44-15883-9 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2023-03-08 Laget: 2023-03-08 Sist oppdatert: 2024-01-12bibliografisk kontrollert
Stigmar, M., Davidsson, E. & Stollenwerk, M. (2023). Orsaker till doktorandavhopp - hur kan risken för doktorandavhopp begränsas?. In: Forskning om högre utbildning, konferens i Stockholm, 11-12 maj 2023: Översiktligt program och abstracts. Paper presented at Forskning om högre utbildning, Stockholm, 11-12 maj 2023 (pp. 63-64).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Orsaker till doktorandavhopp - hur kan risken för doktorandavhopp begränsas?
2023 (svensk)Inngår i: Forskning om högre utbildning, konferens i Stockholm, 11-12 maj 2023: Översiktligt program och abstracts, 2023, s. 63-64Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Avhopp från doktorandstudier är ett problem för universitet över hela världen och bör undvikas av flera skäl. Avhopp innebär personliga svårigheter och nederlag för doktoranden, handledare, examinator, institutionen, fakulteten och universitetet. Utöver oro och tidsförlust medför avhoppen kostnader och flera parter har därför intresse av ett framgångsrikt slutförande av doktorandstudierna. Tidigare forskning har pekat på att den främsta orsaken till avhopp är en dåligt fungerande relation mellan doktorand och handledare, och därför fokuserar vår studie speciellt på ickefungerande handledningsrelationer.  

Det är dock fortfarande oklart vad som orsakar ickefungerande handledningsrelationer, problem och konflikter. Doktorander hoppar ofta av sin utbildning utan att ge en förklaring (Sverdlik et al., 2018). För att summera problemet och kunskapsluckan så vet vi fortfarande inte vad som orsakar avhopp, dåliga relationer och konflikter mellan doktorander och handledare. Vi menar att handledare, behöver ökad förståelse för de bakomliggande orsakerna till avhopp och hur handledare kan bidra till en ömsesidig, pålitlig och robust handledningsrelation.

Syftet med studien är att klargöra orsaker till varför doktorander hoppar av sina forskarstudier. I syftet ingår att undersöka relationen mellan doktorand och handledare och ringa in vad som kan göras för att begränsa risken för avhopp. Syftet omfattar att lyfta fram vad som kännetecknar en solid och stödjande handledningsrelation enligt intervjupersonerna. I studien kartläggs både doktoranders och handledares perspektiv. Följande forskningsfrågor kommer att fokuseras:

RQ 1: vilka är orsakerna till att doktorander hoppar av?

RQ 2: vilka problem i doktorand- och handledarrelationen kan leda till avhopp?

RQ3: hur kan risken för avhopp begränsas?

RQ 4: vad kännetecknar en solid och stödjande handledningsrelation?

Data kommer att insamlas genom, en webbenkät till doktorander som hoppat av och handledare vid flera lärosäten. Uppföljande intervjuer på Zoom och/eller ansikte mot ansikte, med doktorander och handledare kommer också att genomföras.

Enkäterna kommer att vara webbaserade vari personuppgifter kommer att insamlas kring: kön, ålder, år för avhopp, antal terminer i doktorsutbildningen innan avhopp, antal handledare, ämne och avhandlingens inriktning. Avhoppare samt huvudhandledare (huvudhandledaren kommer i första hand kontaktas, om huvudhandledaren är omöjlig att få kontakt med, så kommer övriga handledare att kontaktas) kommer att erbjudas möjlighet att besvara enkätfrågor om: orsaker till avhopp från doktorsutbildningen; vilka specifika problem i förhållandet mellan doktorand och handledare som kan leda till avhopp; hur kan risken för avhopp begränsas samt vad som kännetecknar en solid och stödjande handledningsrelation?  

En innehållsanalys kommer att göras för att identifiera eventuella mönster och dra slutsatser i enkätsvaren från doktorander och huvudhandledare/handledare. Vilka generella orsaker till avhopp anges? Vilka problem i relationen mellan doktorander och handledare redovisas i enkätsvaren? Vilka åtgärder föreslår enkätrespondenterna för att begränsa risken för avhopp? Vad anges i enkätsvaren som kännetecken för en solid och stödjande handledningsrelation?

Det huvudsakliga bidraget med vår studie är att presentera fallbaserad kunskap kring allmänna orsaker till avhopp och specifikt om relationen mellan doktorand och handledare. Vidare kommer studien att redovisa en förståelse för vad som kännetecknar en gedigen handledningsrelation. Vår forskning kommer att ge såväl doktorander som handledare möjlighet att reflektera över hur de kan agera för att begränsa risken för avhopp och istället sikta på ett framgångsrikt fullföljande av doktorsutbildningen.

Referenser

Corcelles, M., Cano, M., Liesa, E., González-Ocampo, G., & Castelló, M. (2019). Positive and negative experiences related to doctoral study conditions. Higher Education Research & Development, 38(5), 922-939.

Högskoleverket (2012). Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen –  en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01. Rapport 2012:1 R.

Sverdlik, A., Hall, N. C., McAlpine, L., & Hubbard, K. (2018). The PhD experience: A review of  the factors influencing doctoral students’ completion, achievement, and well-being. International Journal of Doctoral Studies, 13, 361-388. 

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-63558 (URN)
Konferanse
Forskning om högre utbildning, Stockholm, 11-12 maj 2023
Tilgjengelig fra: 2023-11-09 Laget: 2023-11-09 Sist oppdatert: 2024-01-12bibliografisk kontrollert
Stigmar, M., Lundberg, A., Leijon, M., Auer, N., Rosenlund, D. & Doerr, K. (2023). Round table: University educators’ profession in post-pandemic hybrid higher education teaching and learning environments- opportunities and challenges.. In: : . Paper presented at NERA Conference 2023, Digitalization and Technologies in Education Opportunities and Challenges, 15 -17 March, 2023, Oslo.. Oslo
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Round table: University educators’ profession in post-pandemic hybrid higher education teaching and learning environments- opportunities and challenges.
Vise andre…
2023 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Oslo: , 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-59198 (URN)
Konferanse
NERA Conference 2023, Digitalization and Technologies in Education Opportunities and Challenges, 15 -17 March, 2023, Oslo.
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council
Tilgjengelig fra: 2023-04-13 Laget: 2023-04-13 Sist oppdatert: 2023-04-15bibliografisk kontrollert
Lundberg, A. & Stigmar, M. (2023). University teachers' shifting views of successful learning environments in the future. Scandinavian Journal of Educational Research, 67(6), 964-979
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>University teachers' shifting views of successful learning environments in the future
2023 (engelsk)Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 67, nr 6, s. 964-979Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

University teachers are expected to continuously improve their practice, but research about their viewpoints of future-ready universities is scarce. The paper contributes to educational research through paired Q methodology and investigates university teachers' shifting views of successful future learning environments, while being forced to move to fully digital solutions due to the Covid-19 pandemic. Four pre-pandemic (January 2020) and two while-pandemic viewpoints (November 2020) are qualitatively interpreted and show that lived experiences during the pandemic led to a polarization of participants' subjective perspectives. Despite challenging conditions, university teachers view digital and distance teaching more positively, but remain skeptical concerning technologically-enhanced on-campus learning environments. Results also indicate a largely unchanged consensus regarding the importance of critical thinking and creativity. This exploratory study's results allow forward-thinking dialogues about new policies in potentially ever more hybrid learning environments with various educational stakeholders, both within the case university in Sweden and other educational institutions.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2023
Emneord
Future-ready, Q methodology, learning environment, hybrid, university teaching, higher education, critical thinking, digitalization
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-55028 (URN)10.1080/00313831.2022.2115127 (DOI)000853491300001 ()2-s2.0-85138360877 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2022-09-20 Laget: 2022-09-20 Sist oppdatert: 2023-10-18bibliografisk kontrollert
Nygren, Å., Stigmar, M. & Sjöberg, J. (2023). Uppdrag och organisation för högskolepedagogiska enheter vid svenska lärosäten. In: Konferensen Forskning om högre utbildning Stockholm 11-12 maj 2023: Översiktligt program och abstracts. Paper presented at Forskning om högre utbildning, Stockholm, 11-12 maj 2023. (pp. 28-29).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Uppdrag och organisation för högskolepedagogiska enheter vid svenska lärosäten
2023 (svensk)Inngår i: Konferensen Forskning om högre utbildning Stockholm 11-12 maj 2023: Översiktligt program och abstracts, 2023, s. 28-29Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Higher education (HE) today is a diversified area which has grown expansively over the last two decades in response to a rapidly changing educational and political climate (e.g., Englund, 2018). In this age of complexity, development and change are omnipresent and intrinsic parts of the university teacher’s practice, from the development of the teachers’ individual practice at microlevel, to the collaborative development of scholarly practice at the meso-level of the department, and to the strategic institutional approach at macro-level, which links to employment and promotion frameworks and the recognition of teaching quality (Bolander Laksov & Scheja, 2020). As changing demands has placed focus on learning and teaching, higher education in Sweden has followed the European development from quality assurance towards quality enhancement (e.g., Pelik, 2016; Nygren & Sjöberg, 2022). The universities are now responsible for developing their own quality assurance systems and more emphasis has been placed on ownership and the possibilities of influencing the process (Swedish Higher Education Authority), which has grown more complex. Through their professional teaching work, academic teachers are expected to strengthen a pedagogical "culture of quality" at the higher education institution (e.g., Elken & Stensaker, 2018).  

What we are witnessing is a more mature quality assurance work which is characterized by increased trust in the universities themselves and the ways in which they choose to organize their quality work. But we are also witnessing the heightened complexity of academic development where academic developers has become involved in work on all three levels (micro, meso, macro), for example, appointment procedures, career structures and promotion criteria. Academic developers have become central to the implementation of these strategies, which has greatly extended the range of their professional activities. This development goes hand in hand with the shift in focus from quality assurance to quality enhancement. By allowing the universities to develop their own quality assurance systems, the new quality assurance system signals a heightened awareness of the importance of ownership and to affect the process, which relates to national governance strategies of teaching and learning. As the changing educational and political demands on higher education have deeply affected the professional activities of the academic developer and the academic teacher, this article addresses the changes and challenges faced.

The present paper will present the results of a study of Swedish academic development units planned to be conducted in early 2023 and which focus on the areas of responsibilities and everyday practice of academic developers today. In the paper, we will discuss the implications for teachers and academic developers in this diversified context. Our aim is also to contribute with further knowledge and understanding of structural and organisational prerequisites for academic development in higher education.

References

Elken, M. & Stensaker, B. (2018). Conceptualising ‘quality work’ in higher education. Quality in  Higher Education, 24(3): 189-202.

Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. SULF Publications XLII.

Englund, C. (2018). Teaching in an age of complexity: exploring academic change and development in higher education. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå University.

Nygren, Å.  & Sjöberg, J. (2022). Om pedagogiskt kvalitetsarbete i högre utbildning: vägen framåt. Högskolepedagogisk debatt: Högskolan Kristianstad.  

Pelik, R. (2016). “Quality assurance and quality enhancement,” i Baume. D och Popovic. D. (Eds). Advancing Practice in Academic Development. London: Routledge: 142-156.

Stensaker, B. (2008b). Outcomes of quality assurance: A discussion of knowledge, methodology and validity. Quality in Higher Education, 14: 3-13. 

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-63557 (URN)
Konferanse
Forskning om högre utbildning, Stockholm, 11-12 maj 2023.
Tilgjengelig fra: 2023-11-09 Laget: 2023-11-09 Sist oppdatert: 2023-11-10bibliografisk kontrollert
Silander, C. & Stigmar, M. (2023). What university teachers need to know: Perceptions of course content in higher education pedagogical courses. International journal for academic development, 28(1), 87-100
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>What university teachers need to know: Perceptions of course content in higher education pedagogical courses
2023 (engelsk)Inngår i: International journal for academic development, ISSN 1360-144X, E-ISSN 1470-1324, Vol. 28, nr 1, s. 87-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article investigates how professional development courses for university teachers are viewed by different stakeholders, specifically students, university teachers, central university management, and the government. The particular focus of the investigation is on the relationship of theory and practice, disciplinary content, and forms of pedagogical knowledge. The results, based on interviews and documents, show that university teachers tend to ask for more practical, hands-on knowledge, whereas the government focuses on the theoretical content of pedagogical courses. Stakeholders were vague in their views about the content of pedagogical courses, indicating that professional development fails to be regarded as a strategic matter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2023
Emneord
Higher education, academic development, professional development, content knowledgecurricular knowledge, pedagogical knowledge, teaching strategies
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-46225 (URN)10.1080/1360144X.2021.1984923 (DOI)000704550100001 ()2-s2.0-85116506377 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2021-10-07 Laget: 2021-10-07 Sist oppdatert: 2023-07-04bibliografisk kontrollert
Lundberg, A. & Stigmar, M. (2022). Deliberative academic development with university teachers in times of crisis. International journal for academic development, 27(2), 163-175
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Deliberative academic development with university teachers in times of crisis
2022 (engelsk)Inngår i: International journal for academic development, ISSN 1360-144X, E-ISSN 1470-1324, Vol. 27, nr 2, s. 163-175Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

When stable and reliable practices were disrupted due to the global pandemic, university teachers were forced to promptly adapt. Through Q sorting and deliberative dialogues, this study reports how university teachers shifted their normative values concerning successful future learning environments during the first year of the pandemic. Results provide valuable insight into first-person accounts of lived experiences and suggest recommendations for the next phase of academic development, including a stronger focus on hybridity and student responsibility. In general, participants held more pedagogical discussions in times of crisis and emerged as more reflective practitioners.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2022
Emneord
Academic developers, crisis, deliberative dialogues, holistic, learning environment, Q sorting
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-54100 (URN)10.1080/1360144X.2022.2084742 (DOI)000823820000001 ()2-s2.0-85134051178 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2022-08-02 Laget: 2022-08-02 Sist oppdatert: 2024-02-05bibliografisk kontrollert
Stigmar, M. & Davidsson, E. (2022). Exploring content in supervision training courses: A literature review across professions. In: : . Paper presented at Postgraduate Supervision Conference: 15 – 18 March 2022 Conference Theme: ‘Transitions, trajectories and transformations in postgraduate supervision – The times they are a-changing. Stellenbosch
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Exploring content in supervision training courses: A literature review across professions
2022 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stellenbosch: , 2022
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-50676 (URN)
Konferanse
Postgraduate Supervision Conference: 15 – 18 March 2022 Conference Theme: ‘Transitions, trajectories and transformations in postgraduate supervision – The times they are a-changing
Tilgjengelig fra: 2022-03-17 Laget: 2022-03-17 Sist oppdatert: 2023-03-03bibliografisk kontrollert
Prosjekter
Snabbkurs i Corona: Covid-19 och digitalisering-konsekvenser för högre utbildning, undervisning och lärande; Malmö universitet
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0190-8227