Institutional design research indicates that natural landscape views can be restorative for confined populations in high-stress environments like prisons. Inmates share some vulnerabilities that may affect coping capacity, sometimes resulting in violence, signifying the value of investigating environmental features that may aid stress management. This thesis has three aims: to map landscapes surrounding Swedish prisons, to assess the association between landscape types and violent misconduct, and to evaluate how institutional stressors may mediate these relationships. Building on the growing body of prison research incorporating mapping methodologies and visual materials from environmental criminology, this study assessed landscape coverage around Swedish prisons using a systematic social observation tool applied remotely to satellite imagery from Google Earth Pro. Findings revealed that while most prisons were surrounded by vegetation, high-security facilities were more common in developed areas or near flat-cut grasslands. Consistent with previous research, vegetation was negatively associated with violent misconduct, while developed landscapes were positively correlated. A notable exception to this was flat-cut grasslands, which also had a positive relationship with violent misconduct. Unfortunately, findings on the mediating influence of institutional stressors lacked significance, potentially due to a limited sample size. Future research may address this by utilising mapping technologies and alternative sources of visual-spatial imagery. Further investigation into the relationship between flat-cut grass and violent misconduct in high-security prisons may also be valuable, along with insights into policymaker priorities during location scouting and the role of visual complexity in attention restoration.

This paper problematizes what can happen when different practices meet in the mathematics classroom. In an educational design research project, researchers and teachers together promote students’ participation in mathematical dialogue through the use of digital tools. Tensions on what is put in the foreground – the mathematical dialogue or the digital tool - as well as tensions of how students can be included or excluded in the dialogue, are analysed using the Learning Design Sequence model. Through the analysis of tensions, further areas for improvement can be identified.

The development of Swedish sports management as well as the field of education and research has been significant in recent decades and is still ongoing to a great extent. In this chapter we describe this development. However, what is included in the field of sports management is a matter of debate. We have chosen to define it based on the four verbs plan, organize, lead and evaluate, which are taken from a trilogy on Swedish sports management (Bäckström et al. 2018, 2019, 2020). To illustrate the development of Swedish sports management, we describe how sports management education expresses itself, as this says something about how we view the subject area in Sweden. Next, we report on the growth of the research field with particular focus on a selection of dissertations and other research production. In conclusion, we highlight how Swedish sports management relates to international ditto. Situating the review in an international perspective is a way of highlighting the particularly Swedish.

Denna studie undersöker samarbetet mellan förskollärare och specialpedagoger i förskolan. Med fokus på deras uppfattningar och förväntningar av varandras yrkesroller. Samt hur detta påverkar skapandet av en inkluderande lärandemiljö för barn i behov av särskilt stöd. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer lyfts fram deras syn om arbetsfördelning, samverkan och utmaningar för samarbetet. Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet att förskollärarna har huvudansvaret för barnens lärande och utveckling, vilket är förenligt med Skollagen (SFS 2010:800) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18, 2018). Förskollärarna identifierar individuella behov och definierar barn i behov av särskilt stöd. Däremot framträder specialpedagogernas roll som rådgivande och stödjande. Det synliggörs även utmaningar som bristande resurser och tidsbegränsningar påverkar möjligheten att ge relevant stöd, och förskollärarna efterfrågar mer kontinuerlig närvaro från specialpedagogerna. Studien identifierar utmaningar för samverkan, såsom brist på öppenhet, vilket i sin tur kan leda till missförstånd. Genom att fokusera på det “gap” som kan förekomma mellan yrkesgruppernas perspektiv ges kännedom om arbetsfördelningen och utmaningar för barnens utveckling och inkludering. Denna studie bidrar till diskussionen om specialpedagogikens roll i förskolan och föreslår förbättringar i samarbetet mellan förskollärare och specialpedagoger.

Enligt Skolverkets rekommendationer (Skolverket, 2016) bör barngrupperna i förskolan innehålla 6-12 barn i åldrarna 1 - 3 år och 9 - 15 barn i åldrarna 4 - 5 år. Tidigare forskning visar att varannan barngrupp i förskolan idag är för stor vilket skapar debatter och diskussioner om hur storleken på barngruppen påverkar förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att studera pedagogers upplevelser av hur de själva, barnen och förskolans kvalité påverkas. Vi vill närmare undersöka hur pedagogers och barnens välbefinnande påverkas av för stora barngrupper samt vilka effekter detta har i relation till att kunna utföra intentionerna i förskolans styrdokument. 

Det empiriska materialet samlas in genom en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare samt en verksam rektor, från tre olika förskolor och kommuner varav två kommunala förskolor och en privat. Denna metod bidrar till en fördjupad och detaljerad verklighetsbaserad bild av vårt undersökningsområde, där respondenterna kan förmedla sina upplevelser och åsikter med egna ord på ett mer detaljerat sätt. För att få syn på barngruppsstorlekens främsta påverkan kunde vi genom sortering av det empiriska materialet göra tematiseringar som ligger till grund för den kvalitativa analysen. Som teoretisk utgångspunkt har vi tillämpat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori för att kunna undersöka hur faktorer i olika system påverkar varandra. 

Resultatet visar att pedagogerna anser att de för stora barngrupperna har en övervägande negativ påverkan på deras och barnens välbefinnande. Stora barngrupper, låg personaltäthet och hög arbetsbelastning skapar stress och ångest samt fysiska besvär såsom värk och ökad trötthet. Resultatet skildrar också försvårade omständigheter och hinder när det kommer till att upprätthålla en god kvalitet, det vill säga att främja det enskilda barnets utveckling och lärande, det minskar också barnens tillgång till pedagoger vilket gör det svårare för deras behov att bli tillgodosedda. De stora barngrupperna utgör ett hinder för den planerade undervisningen där lärandesituationer ofta bortprioriteras på grund av många barn och lite pedagoger. Resultatet visar också på de politiska beslutens stora påverkan på verksamheten.

Nyckelord: barngrupp, kvalitet, pedagoger, påverkan, omsorg, systemteori, upplevelse

The permeability-based assay is commonly used to assess intestinal barrier function, and it relies on using a transwell insert as an essential compartment. The device consists of a semipermeable membrane that is attached at the bottom of the insert and splits the system into the apical and basolateral compartments. However, commercial inserts are standardized with different pore sizes based on the application and offer only a flat plane of two-dimensional cell culture. Herein, we present a simple, low-cost 3D-printed transwell device and a robust method to functionalize the inserts for paper-based 3D cell culture. This 3D-printed device was fabricated from a polylactic acid (PLA) filament, and a paper membrane used to support HT-29 cells for intestinal permeability assessment. A device showed good biocompatibility when culturing HT-29 cells for 48 and 72 h with 97 % and 98 % cell viability, respectively. Together with fluorescence images, cells were attached directly to the microfiber networks of a Matrigel-functionalized paper, indicating that the functionalized paper is biocompatible and bioactive. Furthermore, in a more appropriate culture microenvironment, SEM analyses revealed cellular features differentiating into mucus-secreting cells, evidenced by the formation of microvilli on the cell surface, which was further confirmed by immunofluorescence staining of villin-1. To demonstrate the usability of the 3D-printed transwell device, intestinal permeability was assessed using both chemical and biological stimulation treatments. The permeability results employing FITC-dextran validated the association between a different level of relative fluorescence intensity unit (RFU) and the orange color of live cells by CellTrackerTM. As a result, this 3D-printed transwell device provides a straightforward and cost-effective method for manufacturing a device for customization in many laboratory settings, making it a feasible alternative to marketed transwell devices that do not allow for customization.

The concept of intratumoral microbiota is gaining attention in current research. Tumor-associated microbiota can activate oncogenic signaling pathways such as NF-kappa B, thereby promoting tumor development and progression. Numerous studies have demonstrated that curcumin and its analogs possess strong antitumor effects by targeting the NF-kappa B signaling pathway, along with potent antibacterial properties. In this study, we tested the antibacterial activity of two curcuminoids, Py-cPen and V-cPen, against the Gram-negative bacterial strains Pseudomonas aeruginosa and Escherichia coli and the Gram-positive bacterial strain Streptococcus aureus using in vitro assays and fluorescent microscopy. We observed that both Py-cPen and V-cPen reduced NF-kappa B activation upon lipopolysacharide (LPS) challenge in cell assays. In addition, our findings indicate that Py-cPen and V-cPen interact with LPS, as demonstrated by transmission electron microscopy and confirmed using in silico analyses, thereby modulating LPS activity. Overall, our data indicate that Py-cPen and V-cPen exhibit strong antibacterial and antiinflammatory properties, suggesting their potential as candidates for new multitarget therapeutic strategies.

Purpose - This study explores variation theory-based interventions' contribution to enhancing preschoolers' subitizing abilities during iterative lessons. Results are presented according to low, middle and high achievers, focused on those with prominent challenges. Design/methodology/approach - In total 68 Swedish preschoolers participated. They were randomly assigned to one of the intervention/control groups: 23 mixed design, 24 variation theory design and 21 controls. Data from 59 pupils were analyzed. A learning study with three lesson designs for each intervention group was used in autumn 2022 and spring 2023, respectively. The mixed design met ordinary textbook material and variation theory (VT) group instructions designed by VT during autumn, whereas all met instructions designed by VT in spring. Each group was divided into two subgroups. The controls followed business-as- usual math teaching. Two tests assessed pupils' results before and after the interventions. Findings - All groups showed significant improvements between pre- and post-tests. Pupils in the mixed and VT groups developed more knowledge than the controls. The low-achieving group developed the most. The VT group exhibited a more complex pattern of variation and a greater increase than the mixed group. The intervention groups showed a greater improvement in both tests' results than the controls. Originality/value - There is agreement on the importance of subitizing abilities as a predictor of future mathematical development; however, lesson design and research on pupils' development regarding lessons offered are limited.

I detta avslutande kapitel argumenterar jag för att det idag existerar ett svenskt idrottsvetenskapligt forskningsfält. Skapelseprocessen har pågått under de senaste femtio åren och varit som intensivast under 2000-talet. Fältet kan sägas vara etablerat för ungefär tio år sedan. Processens drivande aktörer har funnits inom både det akademiska systemet, det politiska systemet och den organiserade idrottsrörelsen. Fältets form och innehåll illustreras med empiriska översikter och beskrivs med hjälp av begrepp som återfinns i Pierre Bourdieus fältanalys. Framställningen syftar till att kunna förstå och tolka den idrottsforskning som bedrivits, och som behandlas i antologins övriga kapitel.

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning.

Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet.

Inom förskolan blir stress alltmer vanligt. Förskolan är en institution och en arbetsplats som ständigt är i förändring och som har i avsikt att forma framtidens medborgare. Studiens syfte var att undersöka vad det är som bidrar till förskollärares upplevda stress och förskollärares uppfattning av arbetsrelaterad stress. Med hjälp av den tidigare forskningen får läsaren en inblick i vad som har undersökts sedan tidigare inom ämnet. För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ studie. Vi intervjuade fem förskollärare på en förskola där vi utförde semistrukturerade intervjuer, detta för att låta förskollärarna föra samtalet och ge dem möjligheten att berätta sina erfarenheter. Som analysverktyg använde vi oss av Krav-Kontroll-Stödmodellen samt General adaptation syndrome (GAS) för att analysera vårt empiriska material. I samband med teorierna och det insamlade materialet samt tidigare forskning, kunde vi se mönster och dra paralleller. Resultatet vi fick fram från vår studie visade att förskollärare upplever en aktuell stress i sitt arbete. En känsla av otillräcklighet när kraven ökar, samtidigt som stöd och tid är bristande faktorer. Till följd av att kraven ökar men tiden till dokumentation är oföränderlig, har resultatet visat att det bör ske en förändring gällande att skapa en balans mellan krav och ett hållbart arbetsliv för förskollärarna. 

The purpose of this thesis is to investigate preschool educators' perspectives and approaches regarding LGBTQ issues within preschool activities. Our study is based on the following questions: How do preschools apply LGBTQ-related issues in their operations? And what tension fields can be identified in the application of an LGBTQ perspective in preschool work?

The study is conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with educators in preschools. The interviews were recorded and later transcribed. The transcriptions were color-coded and reduced into three categories.

The foundation of our analysis is a norm-critical perspective with relevant terms. The results of our thesis show that there is a lack of knowledge about LGBTQ issues among preschool educators. The primary tools for applying this were conversations with the children and reading literature aloud. It became evident in their choice of language that norms influence the terms used.

Our conclusions indicate a lack of resources for applying LGBTQ-related issues, such as literature, which is currently very limited. There is a need for more knowledge and training among educators regarding LGBTQ issues at both preschool and higher educational levels. Furthermore, there was a significant emphasis on what was considered overarching terms, rather than addressing direct topics that were perceived as too complex for young children to understand. We identified a tension between the focus of those who deviate from the norm and the work towards creating an inclusive environment for all.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar att främja barns tillträdesstrategier till lek. Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer där huvudfokuset var förskollärarnas tankesätt och arbetssätt kring barnens tillträdesstrategier till lek. Problematiken som är grunden till studien är att belysa samt bredda kunskapen kring hur förskollärare kan hjälpa barn in i lek. Med hjälp av relationell teorin samt lekteori kan det tydliggöras samt analyseras på vilket sätt som förskollärare arbetar med att gynna barnens lek tillträde och lekvärldar. Utifrån genomförda intervjuer och teorier analyseras hur och varför förskollärarna arbetar för att gynna barnens tillträdesstrategier. Resultatet visade att förskollärare interagerar och samspelar med barnen och att relationer är en viktig del för att gynna barns tillträdesstrategier. Slutsatsen av studien är att relationer tillsammans med det dagliga samspelet inom förskolan anses vara en viktig del för att förskollärarna ska kunna arbeta främjande med barns tillträdesstrategier. 

Abstrakt

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna arbetar med digitala verktygför att främja barns språkutveckling, oavsett barns språkliga bakgrund. Studien bygger påintervjuer med fyra förskollärare. I vår analys har vi utgått från Vygotskij sociokulturellaperspektiv där fokuset var den språkliga utvecklingen i den sociala interaktionen. Vi har använtoss av några centrala begrepp såsom mediering, appropriering, proximal utvecklingszonen ochscaffolding. Dagens samhälle har blivit alltmer digitaliserad och ökad digitalisering har påverkatförskolans verksamhet. Förskollärarens roll är central för att barnen ska kunna utveckla den digitala kompetens som behövs för att fungera i ett modernt samhälle.

De digitala verktygen används ofta för att stödja språkutvecklingen och skapa stimulerandelärmiljöer för lärande. Resultatet i vår studie har visat att de flesta förskollärare hade positivainställningar till användning av digitala verktyg i språkutvecklingssyfte. Deras digitalakompetens och förhållningssätt har störst betydelse för språkets utveckling med hjälp av digitalaverktyg. Därför har vi valt att fokusera på förskollärarnas perspektiv och förhållningssätt i dennastudie.

Nyckelord: Digitala verktyg, förskollärare, förskola, digital kompetens, digitalisering,språkutveckling, proximal utvecklingszon, appropriering och mediering.

Alla barn har rätt att vara delaktiga i förskolan, vilket gör att förskollärare samt annan personal ska anpassa verksamhetens olika moment efter barnens förutsättningar och behov (Skolverket 2018, s. 6). Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar för att möta barn med funktionsvariation i förskolan. Texten synliggör hur förskollärarnas dagliga arbete präglas av olika anpassningar i bemötandet av barn i behov av särskilt stöd. Genomförandet av studien har en kvalitativ ansats där vi utgår från semistrukturerade intervjuer med förskollärare som besitter varierande arbetslivserfarenheter. Vidare analyseras det insamlade materialet utifrån den teoretiska utgångspunkten som synliggör det relationella perspektivet och dess begrepp.

Resultatet av denna studie visar på hur förskollärarna arbetar med utformandet av miljön för att alla ska känna sig inkluderade och delaktiga samt hur tydliggörande pedagogik tar sin plats som kommunikationsstöd. Samtidigt visar resultatet att barn med funktionsvariation kräver mer tid av personalen vilket kan påverka att de andra barnen inte får den stöttning de behöver. Slutligen framför resultatet att förskollärarna upplever att deras utbildning inte är tillräcklig för att utföra sitt arbete med barn som behöver specifika anpassningar. En slutsats vi kan dra är att förskollärarna samverkar och skapar relationer med olika individer och yrkesroller i sitt yrke som utgör en stor förutsättning för att kunna möta alla barn men framförallt barn i behov av särskilt stöd. En ytterligare slutsats från denna studie är vikten av att se alla barns olika behov och bygga ett gemensamt arbetssätt för att främja utveckling och lärande. 

I dagens förskola möts pedagoger av varierande och komplexa barngrupper där olika individuella förutsättningar, behov och förmågor ska tas hänsyn till. Förskolan behöver därför se till att verksamheten kan erbjuda en tillgänglig och anpassad förskoleverksamhet för alla barn. Studien syftar till att studera hur pedagoger i förskolan arbetar med tydliggörande pedagogik för att främja alla barns lärande. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats: Vilka metoder använder pedagoger för att tillämpa tydliggörande pedagogik i förskolan? Vad syftar användningen av tydliggörande pedagogik till enligt pedagoger? Vilka utmaningar framkommer i pedagogernas beskrivningar av arbetet med tydliggörande pedagogik? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Göransson och Nilholms tre definitioner av begreppet inkludering samt Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang. 

Resultatet visar att de vanligast förekommande metoderna i pedagogernas berättelser är olika former av bildstöd, TAKK och tydliga rutiner och strukturer. I resultatet framkommer det att alla intervjuade pedagoger använder tydliggörande pedagogik i sitt dagliga arbete för att skapa en trygg och förutsägbar miljö för barnen, där syftet är att underlätta förståelse och självständighet. Resultatet visar också att det framkom tre utmaningar i arbetet med tydliggörande pedagogik vilka är tidsbrist, samsyn och kompetens. Slutsatsen som dras är att den tydliggörande pedagogikens olika metoder är inkluderande och används för att stödja barn på olika sätt. Det framkommer också att alla pedagoger uttrycker en önskan att använda tydliggörande pedagogik i större omfattning för alla barn eftersom de ser dess potential att skapa en mer stödjande och inkluderande lärandemiljö. 

Läroplanen för förskolan är ett av de styrdokument som ska följas inom förskolans verksamhet. Ett läroplans mål är att barn ska ges möjlighet att utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation (Skolverket, 2018, s.14). Syftet med denna studie är att undersöka vilken strategi för språkutveckling som förskolepedagoger anser vara mest effektiv, med fokus på traditionell högläsning jämfört med digitala ljudböcker. Vidare ska pedagogernas syn på för- och nackdelar med respektive metod analyseras. Vårt syfte diskuteras utifrån två frågeställningar: Vilken strategi anses av pedagogerna vara mest effektivt för barns språkutveckling - traditionell högläsning eller digitala ljudböcker? Och hur påverkar barns flerspråkighet pedagogernas val av metoder för att stödja språkutveckling på flera språk?    

Vi använder oss av en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka våra frågeställningar utifrån begreppen flerspråkighet, mediering, proximala utvecklingszonen och språkutveckling, däribland språkinlärning. Resultatet analyseras utifrån ett multimodalt perspektiv samt Lev Vygotskijs sociokulturella teori.  

Resultatet visar att en kombination av den traditionella högläsningen och digitala ljudböcker betraktas som den mest effektiva metoden för att stödja barns språkutveckling. Det visar även att användning av digitala ljudböcker kan stödja barns språkliga utveckling, men att pedagogens förmåga att integrera dessa verktyg har en avgörande roll för effektiviteten. 

Under både högläsning och användningen av digitala ljudböcker är det betydande att pedagogen aktivt skapar dialog och interaktion för att barnens språkliga förmåga ska kunna utvecklas. 

Språk är något som är livsviktigt och är något som följer oss hela livet. Barn spenderar en stor del av sina liv på förskolan och möts av olika människor som de behöver interagera och kommunicera med.  Det är därför oerhört viktigt att redan i tidig ålder ge barn rätt förutsättningar för att kunna utveckla ett stort ordförråd och främja barns språkutveckling. Vi har i vår studie därför presenterat olika delar och resultat om språkutveckling, studiens syfte är att belysa hur förskollärare arbetar för att främja barns språkutveckling. 

För att nå fram till studiens syfte använde vi oss av följande frågeställningar : Vilka arbetssätt och metoder arbetar förskollärare med för att främja barns språkutveckling?  Vilken betydelse anser förskollärare att förskolan har för barns språkutveckling? Hur ser förskollärare kring arbetet med barns språkutveckling i förskolan? Vi använde oss av den kvalitativa metoden, där vi intervjuade fem förskollärare i olika kommuner för att få syn på om förskolans geografiska plats påverkar förskollärares arbete med språkutveckling. Den sociokulturella teorin har använts för att analysera vår insamlade empiri. Vårt resultat visar att förskollärare är medvetna kring sin betydelse för barns möjligheter till språkutveckling. Resultatet visar även att förskolans geografiska plats påverkar förutsättningarna för det språkutvecklande arbetet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna använder för främja barns språkutveckling genom olika verktyg i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på människors interaktion mellan varandra och hur samarbetet och samspelet med olika verktyg leder till barnets språkutveckling. Samtidigt har vi utgått från två centrala begrepp inom teorin, den proximala utvecklingszonen och medierade verktyg. Den valda metoden i vår studie har genomförts utifrån en kvalitativ metod, där vi intervjuade fyra pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet av vår studie visade att medierade verktyg såsom bildstöd, TAKK och högläsning är centrala verktyg i att utveckla språkutvecklingen hos barn. Lekens roll hade en stor påverkan på barnens språkutveckling. Det visade även att pedagogerna hade ett gemensamt engagemang i arbete med flerspråkiga barns språkutveckling, men att det fanns en osäkerhet hos pedagogerna i hur de tolkar läroplanens riktlinjer kring hur arbetet med modersmålet ska tillämpas i verksamheten. 

Due to the declining interest in reading and the increasing inequality within the education system, the government has put forward two proposals – one for the introduction of reading lists in the Swedish language and another to make a cultural canon more accessible to a broader audience, thereby promoting inclusion (Regulation Letter for the 2024 budget year regarding the Swedish National Agency for Education & Dir. 2023:180). The aim of this study is to examine the potential impact of a literary canon in preschool regarding preschool teachers' methods and, consequently, the literature that children are exposed to. Through a quantitative method, a survey was used to ask preschool teachers for their opinions in order to answer the study's research questions, namely whether they believe the proposals could increase interest in literature and contribute to equality and inclusion, which are the main goals of the proposals. 

The results from the survey were analyzed using a sociocultural perspective, where books are interpreted as artifacts that can open worlds for children, which they may also carry into their play. However, the results show that detailed regulation risks leading to a lack of engagement and reduced influence, which can result in decreased interest. Furthermore, the proposals are believed to have positive effects on equality in terms of equal access but it remains unclear how the compensatory mission can be fulfilled when children's prior understanding may vary. A clear theme in the respondents' answers is the importance of having a wide range of literature where all children can feel represented, versus having a large selection. For this analysis, capital theory has been used, where cultural capital is highlighted as a factor that affects whether children are included or excluded when education is primarily based on the Swedish language and culture. Based on the survey responses, a literary canon is believed to have both inclusive and exclusive effects for children in preschool.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier förskollärare och barnskötare använder sig av under högläsning för att främja barns språkutveckling. Studien undersöker även om de använder sig av medvetna eller omedvetna strategier vid högläsning. Denna studie utgår från en kvalitativt inriktad forskning och det empiriska materialet består av observationer på tre olika förskolor under nio observationstillfällen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, och de teoretiska begrepp som har använts är; språkutveckling, mediering, sociala interaktioner och den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att förskollärare och barnskötare arbetar med att skapa språkutvecklande miljöer för att ge förutsättningar för barn att utveckla, använda och stärka sitt språk. De använde sig både av medvetna och omedvetna strategier. Den vanligaste strategin var dialogisk läsning där de diskuterade innehållet och ställde frågor till barnen under läsningens gång. Den andra vanligaste var boksamtal som inträffade efter boken var läst. Utöver detta förekom det sociala interaktioner och kommunikativa samspel bland barnen emellan, men även mellan barn och vuxna som är väldigt betydelsefulla för barns språkutveckling. Barnen blev uppmuntrade och utmanade till att använda sitt verbala språk och kroppsspråk för att uttrycka sina tankar och dela med sig av sina erfarenheter i både samtal och diskussioner.

Nordens medieforskarföreningar ska belysas som ett led i Nordicoms arbete att främja nordisk medie- och kommunikationsforskning. Varför skulle denna belysning vara en del av forskarfrämjandet? Göran Bolin (2010) ger ett svar frågan i sin artikel om medieforskningens möjligheter. Nordiska forskare är mycket dåliga på att referera till varandra och, skriver han, och detta måste åtgärdas om svenska och nordiska medieforskare göra anspråk på att vara ett fält i egen. För det krävs kunskap om respektive nationellt fält.

Denna artikel handlar således om det svenska fältet och den svenska medieforskarföreningen. Artikeln är upplagd så att föreningen först kort presenteras, följt av diskussion av den svenska ämnesutvecklingen. Slutligen diskuteras utmaningar och möjligheter för MKV- och Journalistikforskning inför framtiden.

Housing instability is closely related to housing precarity and inequality. Households experiencing housinginstability change residences frequently, facing difficulties in staying put, which has been proven detrimental forfamilies. This study explores the geographical outcomes of housing instability showing how this phenomenondistributes in Malmo, ¨ Sweden, creating different spatial and temporal patterns. The paper relies on registeredbased data aggregated to geographical coordinates to identify places of transience and uses k-nearest neighbour for measuring the intensity of unstable moves in spatial terms. Furthermore, the mapping of housinginstability across four distinct time frames spanning from 1990 to 2020 illustrates the temporal unfolding of thesepatterns. The findings indicate a progression of housing instability spreading from specific spatial points to amore widespread dispersion of transience. This suggests an overall change in the city which may be linked totransformations in housing politics and policies.

Detta examensarbete syftar till att utforska förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg inom förskoleverksamheten. Fokus ligger på att analysera hur dessa förhållningssätt påverkas av motstridiga synsätt i olika regeringsförslag gällande förskollärares arbetsmetoder och syn på digitalisering i utbildningen. I en tid präglad av ökad digitalisering inom utbildningssektorn är det av central betydelse att förstå förskollärares perspektiv och erfarenheter av att integrera digitala verktyg i undervisningen. Detta sätter förskolan i fokus eftersom den utgör det första steget i utbildningssystemet.Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare med varierande ålder och yrkeserfarenhet. Intervjuerna genomfördes både på plats och via den digitala plattformen Zoom, vilket gav flexibilitet och möjliggjorde för alla deltagare att delta. Genom att tillämpa fenomenologisk teori har vi strävat efter att fånga förskollärarnas subjektiva upplevelser av digitaliseringens inverkan på deras praktiska arbete och undervisningsmetoder.Resultaten indikerar att förskollärarna generellt har en positiv attityd gentemot digitala verktyg, men understryker vikten av att dessa verktyg används med ett tydligt pedagogiskt syfte. Förskollärarna betonar att digitalisering i förskolans verksamhet inte ska ersätta analoga metoder, utan snarare fungera som ett komplement i undervisningen för att stödja barns utveckling och lärande.Studien pekar på att förskollärarna på de specifika förskolor vi har undersökt erhåller adekvat utbildning och stöd i användningen av digitala verktyg för att kunna implementera dem på ett pedagogiskt meningsfullt sätt. Vidare framhävs vikten av att den samhälleliga debatten om digitalisering inom förskolan fortsätter, för att säkerställa att målen är anpassade till de faktiska behoven och utmaningarna i förskoleverksamheten.

Since the end of the conflict in 1999 and Kosovo’s unilateral declaration of independence in 2008, the region has been a focal point for extensive state-building efforts. This thesis examines the European Union’s exercise of normative power in post-conflict societies through the European Union Rule of Law Mission in Kosovo (EULEX), the largest civilian mission under the EU’s Common Security and Defense Policy. Central to this analysis is the EU’s ability to shape international norms and standards, thereby promoting values such as democracy, human rights, and the rule of law beyond its borders. Using a qualitative approach grounded in this concept of normative power and supported by interviews with the EULEX office in Kosovo, this research investigates EULEX’s influence on Kosovo’s legal and governance frameworks from 2019 to 2024, a period marked by the rise of LEVIZJAVETVENDOSJE (LVV) to power, which has introduced new governance priorities and reforms. The political transition is significant for understanding the impact of EULEX on the integration and implementation of European norms, as it affects both the effectiveness of EULEX and Kosovo’s state-building process. The study highlights advancements in judicial efficiency and the rule of law as indicators of Europeanization while acknowledging challenges such as limited self-governance and reliance on external support. The findings suggest that, despite progress, Kosovo’s path to full autonomy and robust governance requires ongoing investment in resources and infrastructure. This research provides a nuanced perspective on the interplay between the EU’s normative power and Kosovo’s state-building and Europeanization processes.

The aim of this workshop is to explore how collages could function as a research methodology that takes seriously power issues connected to hierarchies, by increasing multivocality and pluralism, in order to facilitate dialogue. In small groups, the participants will explore and respond to some collages that teacher educators have created about their desires for mathematics education in migration contexts. The workshop will focus on the following questions, a) how and what desires can be interpreted in the collages? and b) therefore are collages an ethical research method for co-constructing dialogues? 

The research has been carried out by the scientists of the Carpathian Institute of Analytics "FrankoLytics" in the partnership with the NGO "All-Ukrainian Non-Governmental Organisation Poruch"in 2024 with the support of the project "Strengthening Civil Society in the Countries of the EasternPartnership", which is co-funded by the government of the Federal Republic of Germany and theEuropean Union in order to create an evidence base for educational activities for youth to improve mediation skills and conflict-free resolution of arguments based on values and priorities ofthe UN Security Council Resolution 2250. The objectives of the project research component havebeen implemented within the framework of a synthetic methodology of an integrated analyticalapproach by involving the methods of desk research, statistical analysis, surveys and focus groupdiscussions with employees and students of educational institutions in the centre, south, westand east of Ukraine, as well as media monitoring activities.

Barngruppernas storlek är idag ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Forskning visar att det finns ett samband mellan barngruppernas storlek och pedagogernas möjligheter att främja varje barns utveckling och lärande. Dock finns det begränsad forskning om relationen mellan storleken på barngrupperna och pedagogernas möjligheter att skapa trygga relationer. Syftet med denna studie är därför att fylla detta forskningsgap genom att undersöka pedagogernas syn på barngruppernas storlek i förskolan och dess inverkan på relationsskapande mellan pedagog och barn, samt utforska vilka strategier som utvecklas för att skapa trygga relationer till varje enskilt barn. Studien genomförs med en kvantitativ metod genom en enkät som besvarades av 51 pedagoger som alla är verksamma inom förskolan. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av de teoretiska begreppen formellt, informellt och reellt handlingsutrymme för att få syn på pedagogernas uppfattningar om vilket handlingsutrymme de ges för relationsskapande i verksamheten, givet de förutsättningar som råder. Denna studie visar att barngruppernas storlek varierar och att Skolverkets riktlinjer inte följs. Respondenterna anser att grupperna är för stora, vilket gör det svårt att uppmärksamma varje barn. Vidare visar resultatet att strategier för relationsskapande formas både genom formella och informella processer, vilket påverkar pedagogernas reella handlingsutrymme. Här lyfts bland annat att dela upp gruppen, att vara närvarande samt att ha tydliga rutiner för dagen som strategier som pedagogerna utvecklat för att främja relationsskapande. Mindre barngrupper och ökad kompetens hos personalen lyfts även fram som viktiga faktorer för att främja relationsskapande i förskolan.  

This study explores preschool teachers' attitudes and experiences regarding breastfeeding in preschool settings, alongside breastfeeding mothers' perceptions of support during the transition period. Grounded in Noddings' ethics of care, which emphasizes relational care, mutual recognition, and dialogue, the study also incorporates Foucault's concept of power to analyze situations where care ethics alone are insufficient to explain more complex dynamics. Data were collected through semi-structured interviews with teachers and survey responses from both teachers and mothers. The findings reveal that while many teachers express willingness to support breastfeeding, subtle power structures and institutional norms can limit the level of support provided. Additionally, personal experiences influenced teachers' attitudes, although this was not the dominant factor. The study concludes by emphasizing the need for increased awareness and education in preschool environments to foster more supportive conditions for breastfeeding mothers during the transition to early childcare.

När vi har varit ute i olika verksamheter har vi uppmärksammat hur samlingen fortfarande är en central del av förskolans verksamhet. Våra erfarenheter från tidigare arbete i förskolan har givit oss en bild av att förskollärare sällan reflekterar över deras eget förhållningssätt i samlingen, och hur det kan påverka barn och hur deras identiteter formas. Därför är syftet med vår studie att syn- liggöra hur barns subjektskapande kommer till uttryck i samlingen. Studiens syfte har besvarats genom följande frågeställningar som stöd; Hur talar förskollärare om samlingen? Hur talar barn om samlingen? I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där två gruppinter- vjuer med barn och två intervjuer med förskollärare har genomförts. De teoretiska begrepp som utgjort analysen av vår empiri är diskurs, subjektskapande, disciplinering, styrning, barns agens, motstånd.

Resultaten i föreliggande studie synliggör hur en utvecklingspsykologisk diskurs präglar förskol- lärarnas tal om barn. Barnen beskrivs som behövande samt växande och utvecklingsbenägna sub- jekt i relation till förskolans samling. Studien visar att barnen reproducerar de regler och förvänt- ningar som finns, vilket ger ett intryck av att de accepterat en underordnad ställning till förskollä- rarna. I både förskollärarnas och barnens beskrivningar så framställs samlingens starka tidsinrut- ning och rutinbundna struktur som en central del av samlingen. Förskollärarna motiverar den styrda strukturen med att det skapar trygghet för barnen. Barnens agens och motstånd blir knappt märkbar, men deras sätt att förmedla sina åsikter sker främst genom deras vilja att leka.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar samt resonemang kring digitala verktyg och dess användning i förskolan. Studien syftar även till att undersöka förskollärarnas uppfattningar av hur potentiella förändringar i läroplanens digitaliseringsmål kan påverka arbetet med digitala verktyg och därav barns lärande. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika kommuner. Det teoretiska ramverket utgörs av sociokulturell teori med särskilt fokus på begrepp som mediering, artefakter och den proximala utvecklingszonen.

Resultaten visar på varierande attityder och användningsområden av digitala verktyg bland respondenterna. Några såg digitala verktyg som värdefulla pedagogiska redskap, medan andra uttryckte oro för överanvändning. Respondenterna beskrev hur de använder olika digitala verktyg för att stödja barns lärande och utveckling inom områden som språk, matematik och källkritik. Det framkom också en oro kring potentiella konsekvenser av att ta bort digitaliseringsmålen från Läroplan för förskolan Lpfö-18 (Skolverket, 2018) särskilt gällande likvärdighet i utbildningen men också oro kring att det kan leda till digitalt utanförskap.

Studien bidrar med insikter om hur förskollärare navigerar i förskolans digitala miljö och belyser vikten av en fortsatt diskussion kring digitaliseringens roll i förskolans pedagogiska arbete.

Denna studie undersöker vad som kan brista eller anses utmanande i kommunikation mellan vårdnadshavare och förskollärare, samt hur förskollärare upplever konflikter med vårdnadshavare. Denna studie kommer ha utgångspunkt i Bourdieus sociologiska (1986) teori där perspektiv på kunskap och tillgångar av olika slag kan ge en person olika värde i olika sammanhang. 

Studien syftar till att synliggöra de maktstrukturer som kan finnas närvarande i förskolans vardagliga kommunikation med vårdnadshavare, och vilken påverkan det kan få. Studien utgår ifrån frågorna; Vilka aspekter upplever förskollärare är grunden till att missnöje eller utmanande situationer uppstår? Vilka strategier kan förskollärare använda sig av när kommunikationen med vårdnadshavare brister? Och vilket professionellt stöd upplever vårdnadshavare att de har vid utmanande situationer med förskollärare? I denna studie har således intervjuer med fyra olika förskollärare gjorts. Med syfte att höra förskollärares upplevelser kring kommunikation som brister, och hur denna kan präglas av oenigheter eller konflikter. 

De deltagande förskollärarna uppger att det i stora delar av deras erfarenhet är vårdnadshavares tacksamhet i förhållande till förskolans verksamhet som präglar kommunikationen med vårdnadshavare. Trots detta finns det delar av den vardagliga kommunikationen som kan förbättras menar förskollärarna, de uttrycker en önskan om mer jämlikt ansvar i förhållande till de förväntningar vårdnadshavare och förskollärare kan ha på varandra. 

Denna studie visar på att förskollärare kan uppleva en obalans i kommunikation mellan förskola och hem, exempelvis i vilka förväntningar vårdnadshavare kan ha på förskolan i form av undervisning eller omsorgsaspekter så som potträning. Studien synliggör även att makt är dynamiskt och de erfarenheter, meriter eller ekonomiska tillgångar som kan anses ge en individ mycket makt i ett sammanhang, inte nödvändigtvis behöver ge denna samma typ av makt i ett annat sammanhang. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur det kompetenta barnet framställs i barnlitteratur och öka förståelesen för barnlitteraturens betydelse i barns utveckling och lärande. Denna studie utgår från en kvalitativ innehållsanalys med inriktningen tematisk analys. Denna metod använts för att systematiskt analysera fem utvalda böcker av Pettson och Findus. Begreppen som använts för att kategorisera och analysera materialet är utifrån Daniel Sterns teori om självutveckling. Resultatet visar att böckerna konstruerar det kompetenta barnet som ett rikt barn med olika kompetencer, känslor, goda värden och kunskap om sig själv och omvärlden. Detta är ett barn med egen identitet som fritt kan uttrycka sina känslor och tankar, och kan vidta åtgärder på egen hand utifrån sin egen vilja. Resultatet visar även att barnlitteratur medför olika perspektiv som språk, identitet, normer, och värderingar, som främjar barns utveckling och lärande. Slutsatsen av denna studie är att det kompetenta barnet som framställs i böckerna är rikt med kapaciteter, förmågor och känslor, men att dessa kapaciteter kontinuerligt utvecklas med hjälp av barnets upplevelser och samspel med andra.

Background: Foreign-born people often experience poorer health and seek care to a lesser extent. The main reasons for this are perceived racism or discrimination, which leads to a lack of trust in healthcare and a tendency to refrain from seeking care. Nurses are expected to be able to offer good care in a multicultural society and ensure that patients' human rights are respected regardless of race, gender, ethnic, socio-economic and religious background. Nurses are also expected to provide personcentred care.

Aim: The purpose of the systematic review was to explore nurses' experiences of providing person-centered care to patients with a different cultural background than their own.

Method: Systematic review with a qualitative approach, based on work process described by the National Committee for Medical and Social Evaluation (SBU).

Results: The analysis resulted in three different analytical themes The importance of knowledge and a good approach, The care relationship and the partnership and Challenges in the daily nursing work.

Conclusion: Positive attitudes such as empathy, humility and commitment combined with self-reflection and awareness of prejudices provide good conditions for providing respectful and non-judgemental care. Language barriers emerged as the biggest challenge and the use of an interpreter was often necessary to ensure good communication and understanding.

Många barn spenderar nuförtiden en stor del av sin vardag i förskolan och dess miljöer. I den svenska förskolan är utevistelsen en central del i verksamheterna där barnen får utlopp för både lek och lärande. Hur utemiljön är utformad får därför en väsentlig inverkan på vad för möjligheter som erbjuds i miljön för barn när de leker och lär. Interaktionen som sker mellan barn och miljö kan se ut på många olika sätt. Denna studie syftar till att ge inblick kring vilka platser barnen föredrar i förskolans utemiljö, vad som karakteriserar dessa och ifall det finns gemensamma aspekter mellan flera platser. Studien bygger på icke-deltagande, strukturerade observationer genomförda på en förskola där empirin samlades in i form av fältanteckningar. Studiens teoretiska ram utgår från Gibsons affordance-teori som handlar om vilka handlingserbjudanden som miljön erbjuder individen utifrån dess funktion. Resultatet från studien visar att barn föredrar både naturplatser och platser som erbjuder en variation av löst material, både i form av leksaker samt sand och vatten. Den här typen av platser erbjuder barnen fler handlingserbjudanden och gör deras lek mer långvarig. Dessutom gör väder och årstider att dessa platsers handlingserbjudande förändras i större utsträckning vilket gör barns lek mer kreativ, varierad och dynamisk.

This dissertation explores the transformative role of social media in shaping and reshaping stable cultures within equestrian sports. Although equestrianism is Sweden’s second-largest youth sport, there is a limited body of research on the impact of social media on its practices. Social media has expanded traditional stable cultures—once confined to physical spaces—into digital environments, where riders of all ages exchange knowledge, experiences, and insights. However, this shift also raises concerns regarding the accuracy of information and the quality of online knowledge.Adopting a mixed-methods approach, this thesis aims to explore in what way equestrians shape their social media affordances and analyze how the mediatization process influences and reshapes existing stable cultures. Drawing on theories of social media affordances, self-presentation, and social interaction, the research explores how equestrians create, perceive, and navigate their media environments. The findings reveal that while sports federations acknowledge the importance of social media, they often face resource constraints that limit their ability to fully leverage these platforms. In contrast, influencers within the equestrian community have become highly mediatized, strategically adapting their content to engage followers and drive community interaction. These influencers play a pivotal role in reshaping stable cultures, blending entertainment, expertise, and personal narratives to connect with their audiences.While traditional stable cultures remain influential, new dynamics and power relations emerge within the digital media landscape. Social media influencers, seen as more authentic and relatable, enhance their credibility and impact on the equestrian community. However, these shifts also introduce risks, such as the potential for misinformation and the pressure to maintain idealized online personas, which can affect both horse welfare and the well-being of individuals in the sport.

Ultimately, this dissertation underscores the need for sport organizations to understand the evolving role of social media in shaping and re-shaping cultures and norms. For stakeholders, adapting to these digital changes is crucial to remain relevant, and foster meaningful engagement. The study concludes that mediatization is a key factor in the transformation of stable cultures, and understanding how traditional norms and digital practices intersect is vital for ensuring responsible knowledge exchange and the sustainable development of the sport.

To rigorously approach the more-than-human world in design research, we need to become more receptive and better equipped to describe the complexities of relationality. In response, this paper advocates for the articulation of the felt sense -or tacit knowledge residing in our bodies- as a viewpoint for noticing. Assisted by micro-phenomenological interviews, we carefully described our felt senses from our experiences with a telepresence robot and smartphone photography. We illustrate how this viewpoint allowed us to access our pre-judgemental dimension, the vivid liveliness in our experiences with technologies, and the porosity of our sense of self. We contribute the felt sense as a viewpoint for noticing to design researchers interested in integrating their somatic sensibilities into their work with the more-than-human, allowing them to attune to, describe and share with other researchers the normally unattended dimension of our experiences, including aspects concerning the felt dimension of ethics.