I licentiatavhandlingen undersöks litterär piktorialism, ett litterärt grepp som innebär att verkets gestaltade objekt jämförs med, beskrivs som eller representeras i termer av visuella, ikoniska representationer, som till exempel tavlor, fotografier eller skulpturer. För att belysa piktorialismens funktion och effekt analyseras ett antal dikter av Ella Hillbäck och Tomas Tranströmer.

This chapter provides examples of basic analyses of macro and micro levels of intermediality in social media: YouTube entertainment, an example of a multi-layered social media practice, and GIFs, which derive from other media and migrate across different platforms on the internet. Apart from media combination and integration, even the two aspects of media transformation, transmediation and representation, are also persistent intermedial processes in social media practice as content creation. Social media entertainment stages the body, voice and personality, or persona, of a content creator outside the traditional media and acknowledges, or even addresses, the social community directly. In the authenticity discourse of social media entertainment, YouTubers pose themselves as an alternative to traditional media. The chapter looks at the Let’s Play genre and how the YouTuber PewDiePie engages with the social media entertainment dimensions and with his audiences.

The purpose of this study is to create an understanding of and knowledge about the meaning of a present leadership from an employee perspective and to identify which expectations employees have of a present leader. The meaning of a present leadership is a relatively unexplored area, shown by previous research. Qualitative method has been used in the study, in order to be able to analyze the empirical material and answer the aim and  purpose questions of the study. In order to define the work, the focus has been on public HVB operations, the data material consists of interviews with employees from different public HVB. The results of the study show that there are several important factors, such as physical presence, mental presence, trust and relationships, participation, confirmation, openness and receptivity, that are significant for a present leadership. The meaning of a present leadership differs between the respondents of the study, even if some of them have similar perceptions. Based on a constructivist theory, it can be concluded that employees' ideas about present leadership are based, to a large extent, on the concept of leadership, which is something that is constructed by  each individual by themselves. This leads them to creating their own expectations of their managers and how a manager should exercise leadership. 

This chapter explores different relations of truthfulness and discusses the truth claims of the different qualified media types. Truthfulness is a transmedial notion and when we speak of truth in different contexts, we refer to different kinds of knowledge. Truth, facts and authenticity are often used in everyday discourse as part of apparently clear-cut binaries like truth–lie, authentic–fake, fact–fiction. The truth claims of media can be employed in communication to produce a perception of truthfulness. As media products can be truthful both in relation to external perception or inner experience, another way to look at truth claims is to divide them into objective and subjective truth claims. The chapter discusses how different forms of disinformation draw on the truth claims of news media and construct a perception of truthfulness that is based more on internal coherence than on events that actually have taken place.

Lithuania and its neighboring countries have experienced a persistent and significant issue of high suicide rates since the early 1990s. This ongoing problem remains a pressing concern for Lithuania, as it ranks seventh among nations with the highest mortality rates resulting from suicide worldwide. The objective of this study is to examine the historical and socio-cultural context of wars and invasions, as well as the effects of the de-sovietization process in the Baltic States region, and their potential lasting implications in contemporary times. Utilizing key indicators, including GDP, Gini Coefficient, and Alcohol Consumption, to gain insights into the socio-economic developments that Lithuania, Latvia, and Estonia experienced between the years 2000 and 2019. These indicators serve as important metrics for understanding the potential impacts and changes that occurred in Lithuania during this period.

To improve the experiences of children and parents and prepare those who arrange the activities for parental needs the aim of this article is to describe and analyse parental roles in a horse-riding activities for younger children in Sweden and Norway. Horse-riding for younger children is an individual sport but conducted in interplay with others such as parents and horses. To understand these interactions, Goffman’s dramaturgical approach and insights from research on sport and gender have been used. The main result is that during the activity, the child and the parent interact and perform as a team. In addition, the team performance is influenced by gender constructions. The gender construction is, however, different from what former has been shown in research on sport and gender.

Background: The nurse practitioner role has become important globally in handlingthe growing healthcare needs of older adults with chronic diseases. Nevertheless,research shows that introducing the role is a complex process, and more studies areneeded to prepare for its introduction into different healthcare contexts, such as municipalhealthcare.Aim: The aim is to investigate what Swedish stakeholders identify as the preparatorywork needed before introducing the nurse practitioner role into municipalhealthcare.Methods: Data were collected through four focus group interviews conducted virtuallyon the TEAMS digital platform, with three to six participants in each groupand 18 participants total. The transcribed interviews were analysed using a six-stepthematic approach: familiarisation with the data, coding the data, generating initialthemes, reviewing themes, defining and naming the themes and producing thereport.Findings: The findings are divided into two main themes, each with two sub-themes.In the first, clarifying why the nurse practitioner role is needed, participants stressedthe importance of having a clear intention for introducing the role. The second, ensurea national framework to bolster the introduction at the local level, demonstratesthe need for collaboration among national actors to clarify the role's mandate andauthority before its introduction.Conclusions: Adding the nurse practitioner role to municipal healthcare can helpincrease the supply of nursing competence and the quality of patient care, but preparationfor introducing the role requires extensive work. The development of thenurse practitioner role requires decision-makers and leaders to take primary responsibilityfor its introduction. This study can support countries in the early phase ofdeveloping the nurse practitioner role by identifying both best practices and pitfalls.

Förskolan är den miljö och arena där barnen spenderar stor del av sina liv i. Stillasittandet har ökat och allt fler barn rör sig mindre idag. Rörelse är viktigt för att vi ska kunna må bra, samt att det har en inverkan på vår hälsa och utveckling. Vi har därför valt att bygga vår studie kring den fysiska aktiviteten i förskolan. Syftet med studien har varit att undersöka hur förskolans geografiska plats påverkar förskollärares medvetenhet och syn på fysisk aktivitet i verksamheten. Därmed blev frågeställningarna: Hur påverkas förskollärares syn på fysisk aktivitet av förskolans plats? och På vilket sätt kan förskolans plats ha en inverkan på förskollärares arbetsmetoder inom fysisk aktivitet? Vi har använt oss av den kvalitativa metoden genom intervjuer och har sedan med hjälp av den pragmatiska teorin analyserat vår insamlade empiri. Vårt resultat är att det inte är den geografiska platsen som påverkar hur förskollärarnas syn på fysisk aktivitet är, men att den geografiska placeringen påverkar förskollärarnas arbetsmetoder och strategier i undervisningen i förskolans verksamhet kopplat till fysisk aktivitet.

Med tanke på hur många personer som dagligen vistas i förskolans verksamhet och utsätts för höga ljudnivåer under längre tidsperioder, har vi valt att undersöka följande studie. Syftet med studien är att utifrån ett barnperspektiv ta reda på hur barn som vistas i förskolans pedagogiska inomhusmiljö påverkas av ljudnivån. Detta genom att undersöka vad det är som orsakar buller i förskolan, hur det påverkar barnen samt hur personalen arbetar för att främja en god ljudmiljö i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i det miljöpsykologiska perspektivet. Resultatet framställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och observationer på tre olika förskolor. Ytterligare en datainsamlingsmetod var kvantitativa ljudmätningar som genomfördes i samband med observationerna. 

I studiens resultat framkom det att ett flertal faktorer såsom barngruppernas storlek och ytan de har att röra sig på, påverkar ljudmiljön i förskolans verksamhet. Många barn i förskolan reagerar och påverkas av buller och uttrycker detta genom handlingar och uttalanden. Buller leder till både fysisk och psykisk påverkan hos barnen, men även hos de vuxna. Det pedagogiska arbetssättet utgör en viktig del i motverkandet av buller och höga ljudnivåer i förskolans verksamhet.

Background Identifying occupational health hazards among Registered Nurses (RNs) and other health personneland implementing effective preventive measures are crucial to the long-term sustainability of health services. Theobjectives of this study were (1) to assess the 12-month prevalence rates of exposure to workplace aggression,including physical violence, threats of violence, sexual harassment, and bullying; (2) to identify whether theperpetrators were colleagues, managers, subordinates, or patients and their relatives; (3) to determine whetherprevious exposure to these hazards was associated with RNs’ current turnover intention; and (4) to frame workplaceaggression from an occupational health and safety perspective.Methods The third version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III) was used to assess RNs’exposure to workplace aggression and turnover intention. A national sample of 8,800 RNs in Norway, representative ofthe entire population of registered nurses in terms of gender and geography, was analysed. Binary and ordinal logisticregression analyses were conducted, and odds for exposure and intention to leave are presented, with and withoutcontrols for RNs’ gender, age, and the type of health service they work in.Results The 12-month prevalence rates for exposure were 17.0% for physical violence, 32.5% for threats of violence,12.6% for sexual harassment, and 10.5% for bullying. In total, 42.6% of the RNs had experienced at least one of thesetypes of exposure during the past 12 months, and exposure to more than one of these hazards was common.Most perpetrators who committed physical acts and sexual harassment were patients, while bullying was usuallycommitted by colleagues. There was a strong statistical association between exposure to all types of workplaceaggression and RNs’ intention to leave. The strongest association was for bullying, which greatly increased the odds oflooking for work elsewhere.Conclusions Efforts to prevent exposure to workplace aggression should be emphasised to retain health personneland to secure the supply of skilled healthcare workers. The results indicate a need for improvements. To ensure thesustainability of health services, labour and health authorities should join forces to develop effective workplace.

Autism is a neuropsychiatric impairment that is identified during the child's first year of life and can contribute to insecurity in parents and those around them. Parents of children with autism feel uncertain about how their child really thinks and why they behave in a certain way. The inadequacy that parents of children with autism experience is reinforced by the different expectations from society on parenting. The purpose of the study is to describe the state of research regarding fathers' experiences of the parental role. The two central questions that pervade the entire essay are “How fathers of children with autism perceive the parental role?” and “To what extent fathers are involved in the child's life?”. The attachment theory and the theory of masculinity are leading throughout the study. The lack of research on families that have children with autism is great, even greater is that which includes fathers of children with autism. Previous research has mainly focused on mothers and their experiences of parenthood and thus excluded fathers from the research. Fathers are usually not the parent who has the primary care for children with autism because it is the mother who usually has the care. Connection and involvement between children and parents is of great importance, mainly in the communicative skills of the child. Fathers and mothers have different relationships and attachments to their joint children. The fathers are often absent during the child's first year of life and are less responsive and engaged, the child still attaches equally to both parents even if one parent is absent. However, this attachment can also be seen as safe and insecure, which possibly depends on the parents' personality and approach.

Background: In schools, the social pedagogical perspective has begun to occupy a more prominent role in the educational work with students. The foundation of social pedagogy is societal upbringing, which, through social pedagpgical methods, leads to a process of change. The social pedagogical approach is a crucial component in working with students who have ADHD. The social pedagogical framework provides these students with individual conditions to cope with their everyday lives. Purpose: The aim of the study is to investigate the social pedagogical support received by students with ADHD in school. Additionally, the working methods and approaches of social pedagogues in the school for the support offered to students with ADHD will be investigated. Furthermore, the role of the social pedagogue in the school will be explored. Method: A qualitative thematic analysis of the interviewed social pedagogues in schools. Conclusion: The conclusion of the study results in student´s well-being, attendance in school and social difficulties that social pedagogues have promoted. In addition, the collaborative process is important in the social-pedagogical work with students in school. Because the social pedagogue needs to collaborate with other professions for the student´s individual needs. The results show that each student with ADHD needs an individual social-pedagogical plan. 

Background: Stigmatization has tangible negative consequences for individuals with autism spectrum conditions (AST). They have behavior that is labeled as norm-breaking because they do not follow the social norms. This means that individuals within AST are excluded, labeled and discriminated against because they behave differently, compared to a "neurotypical", an individual without a diagnosis within AST. These negative labels and stereotypes from the environment mean that individuals within AST have a higher risk of getting a mental illness than the "neurotypical" and they end up stigmatizing themselves, i.e. self-stigmatization. The purpose: The purpose is to find out what knowledge exists about the stigmatization process and the consequences of stigmatization.

Method: I have used a scoping study to map the research that has been done around the consequences of stigma for individuals within AST. Results: Stigmatization has negative consequences for individuals within AST. Their living conditions deteriorate when they become stigmatized and live in greater vulnerability to exclusion in the labor market, the housing market, in healthcare, economic vulnerability and social exclusion. They place great emphasis on camouflaging themselves in social contexts, which increases the risk of exhaustion and mental illness. Through camouflage, it contributes to a disturbed identity and lower self-esteem. The identity disturbance leads to a worse self-image and instead tries to fulfill the stereotypes that exist around AST.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter.

Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut. 

De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

Bakgrund/problem: Det framgår i diskussioner om förskolläraryrket att det finns en obalans mellan förskollärares ökade krav och deras förutsättningar. Detta bidrar till hög arbetsbelastning som leder till ökad sjukfrånvaro och psykisk ohälsa bland förskollärare. Färre söker sig till förskolläraryrket och verksamma förskollärare byter yrke.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur verksamma förskollärare upplever sina förutsättningar för att bedriva undervisning i förskolan utifrån sitt förskolläraruppdrag. Vilka faktorer möjliggör eller begränsar undervisningen och vad får det för betydelse för undervisningens kvalitet? Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex verksamma förskollärare har genomförts. Teori: Ramfaktorteorin har använts för att analysera empirin utifrån Dahllöf och P. Lundgrens övergripande resonemang kring ramfaktorer där studien främst utgått från reella och upplevda ramar. Även tre olika aspekter av kvalitet vilka är strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet har använts vid analys för att diskutera kvalitet. Resultat: Förskollärarna i studien lyfter olika ramfaktorer som på olika sätt möjliggör eller begränsar undervisningen. Förskollärarna agerar på olika sätt utifrån reella ramar. Reella ramar tillsammans med förskollärarnas förhållningssätt främjar eller hämmar undervisningsprocessen. Slutsats: De intervjuade förskollärarna kompenserar på varierande sätt för begränsande ramfaktorer vilket påverkar undervisningens kvalitet. Förskollärarens förändrade ansvar och uppdrag leder till att vikarier inte uppfattas kunna ersätta förskollärare.

Under de senaste decennierna har dokumentation intagit en allt större roll i förskolans vardag. Samtidigt har ett ökat fokus på lärande och kunskap skrivits fram i de senaste revideringarna av förskolans läroplansmål. Utifrån denna historiska bakgrund och genom en överblick av tidigare forskning formulerades syftet med denna studie: att undersöka hur tillfrågade förskollärare och pedagogistor resonerar kring deras val i dokumentationsprocessen för att belysa vad som berättas om förskolan genom dokumentationsarbetet. Inhämtningen av det empiriska materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer med 3 förskollärare och 2 pedagogistor från Skåne och Småland. Empirin analyseras utifrån ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv och med Ferraris teori dokumentalitet, samt med hjälp av begreppet diskurs som ett sätt att undersöka hur språket formar vår verklighet.

Studiens resultat visar att bilder och videoinspelningar är de främsta metoderna som används för att fånga upp det projekterande arbetet i förskoleverksamheten. Projektarbetet är det som ligger till grund för dokumentationsunderlaget för det systematiska kvalitetsarbetet. Omsorg beskrivs, i relation till dokumentation, som en naturligt förekommande del i förskolans verksamhet vilket påverkar omsorgens position i dokumentationen. En faktor som påverkar pedagogernas val i dokumentationsprocessen är bland annat upplevda förväntningar från ledningen. Som även tidigare forskning visat belyser resultatet i denna studie svårigheter att dokumentera omsorg och att den ofta förkläs i beskrivningar av målformuleringar eller värdegrundsarbetet i förskolan. Genom detta framgår det att omsorg som eget område tenderar att osynliggöras i dokumentationen och därmed i det systematiska kvalitetsarbetet.

Studien är en del i ett tvåårigt projekt som undersökt invånarna i Helsingborgs stads inställning till kommunens nuvarande och önskade dataanvändning och digitaliseringsarbete, specifikt vad rör AI­baseradsamkörning av förvaltningarnas invånardata. Målet har varit att ge Helsingborgs stad, liksom andra kommunder i Sverige, underlag för hur datadriven teknik kan användas på ett etiskt gott sätt, utifrån invånarnas perspektiv.

För att kunna upprätthålla välfärden, och möta de många utmaningar samhället står inför, måste den offentliga sektorn hitta nya, effektivare sätt att arbeta. En möjlig väg för att effektivisera den offentliga verksamheten, skulle kunna vara att utveckla nya sätt att använda data som kommunen samlar in. I detta projekt har Helsinborgs kommun velat utforska den outnyttjade potential av kunskap som finns i de data invånarna har delat med sig av till kommunen. Utgångspunkten är att om data från olika förvaltningar kunde kombineras och analyseras på nya relevanta sätt, oberoende av förvaltningsgränserna, skulle man få en mer komplett förståelse för invånarnas situation och på så sätt kunna erbjuda bättre service och tjänster. En sådan samordning av data skulle dock innebära en ny form av intrång i kommuninvånarnas integritet och det är inte säkert att invånarna förstår eller vill ge sitt samtycke till det. Det är också oklart vad förvaltningarna och kommunen som helhet juridiskt får göra när det kommer till datadelning. Delning av invånardata väcker med andra ord både etiska (vad bör man göra?) och rättsliga frågor (vad får man göra?). Rapporten undersöker medborgarnas inställning till kommunens nuvarande och önskade dataanvändning, samt de rättsliga förutsättningarna för att dela data mellan kommunala myndigheter, och sätter de båda utgångspunkterna i relation till varandra.

Efterfrågan på förskolor av hög kvalitet har ökat, men vad är kvalitet egentligen? Forskarna är oeniga, beroende på vilket perspektiv vi ser begreppet ifrån varierar dess innebörd. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser kring kvalitet som framträder i utsagorna bland vårdnadshavare och pedagoger samt se hur dessa diskurser svarar mot de idéer och perspektiv på kvalitet som framkommer i förskolans styrdokument. 

Empirin samlades in genom kvalitativa enkäter med vårdnadshavare samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Med hjälp utav diskursanalys som teori och metod har fem diskurser kring förskolans kvalitet synliggjorts en omsorgs, marknads, målrationell, målrelationell samt en socialpedagogisk diskurs. Studiens resultat visar att det råder en diskursiv konflikt gällande förskolans kvalitet utifrån förskolans faktiska aktörer och de rent utbildningspolitiska ambitionerna. Därför måste dialogen kring förskolans kvalitet och syfte stärkas.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger kan inkludera barn med trauma och vilken kompetens förskolorna besitter för att kunna hjälpa och stödja dessa barn. Därtill undersöks pedagogers uppfattningar av sitt uppdrag gällande inkluderande arbete med fokus på barn med trauma. Vi använder en kvalitativ ansats i denna studie genom åtta öppna dock strukturerade frågor som förskollärare och specialpedagoger svarar skriftligt på. Frågeformuläret skickades ut till pedagoger för att utforska deras tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med barn som har upplevt psykisk ohälsa eller genomgått en traumatisk händelse. Resonemang och analys i studien byggs på en kvalitativ ansats. Studiens text anses som explicit för att läsaren inte behöver läsa mellan raderna snarare har läsaren möjlighet att sätta sig in i sammanhanget även utan förkunskap.   

Förskollärare och specialpedagoger kommer från Polen och Sverige, för att möjliggöra en bred förståelse i ämnet. Relationen mellan vuxen och barn betraktas som fundamental för barns lärande och utveckling, vilket synliggörs i resultatet. Resultatet belyser att lågaffektivt bemötande, lyhördhet, förmåga att reflektera och en trygg miljö erbjuder utrymme för att konstruera goda och trygga relationer till varje barn. Dessutom belyser resultatet vilka förutsättningar för att bemöta och inkludera barn med trauma som redan finns samt vilka som saknas för pedagogerna i förskolan. Resultatet visar att det finns befintliga och nytillkomna utmaningar för pedagogerna i sitt uppdrag med att inkludera barn med trauma men också att de erbjuds stöd från externa källor i sitt arbete. I studiens slutsats framträder en samstämmig uppfattning med tidigare forskning om att goda och trygga relationer i förskolan är betydelsefulla för utförandet av pedagogernas uppdrag samt barns lärande och utveckling. 

Övergången är en komplex process för alla barn. Tidigare forskning visar att barn med autism har en mer ingående övergångsprocess än andra barn i förskolan, men inte alltid samma förutsättningar. Vårt syfte var att lyfta hur övergångsprocesserna mellan förskola och förskoleklass kan se ut och vilka rutiner som följs vid en överlämning av barn med autism. Studien utgår från en teoretisering av känslan av tillhörighet samt den sociokulturella teorin, som tillsammans har koppling till trygghet och gemenskap. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger från tre olika yrkesroller i två skolformer som genomfördes digitalt. Resultatet visar att det finns varierade men detaljerade rutiner för hur övergångsprocessen ska gå till, dock är det upp till rektorn och samverkan mellan verksamheterna och hemmet som avgör huruvida övergången blir framgångsrik eller inte. Slutsatsen som vi kom fram till är att mer resurser behövs för att tillgodose behoven hos barn med autism och på grund av det ökade antalet barn i behov av stöd kan vidare kompetensutbildning vara en god förutsättning för pedagogerna i skolformerna.

Designing MMLA systems is a complex task requiring a wide range of considerations. In this paper, we identify key considerations that are essential for designing MMLA systems. These considerations include data management, human factors, sensors and modalities, learning scenarios, privacy and ethics, interpretation and feedback, and data collection. The implications of these considerations are twofold: 1) The need for flexibility in MMLA systems to adapt to different learning contexts and scales, and 2) The need for a researcher-centered approach to designing MMLA systems. Unfortunately, the sheer number of considerations can lead to a state of "analysis paralysis," where deciding where to begin and how to proceed becomes overwhelming. This synthesis paper asks researchers to rethink the design of MMLA systems and aims to provide guidance for developers and practitioners in the field of MMLA.

The presence of schools in our lives can not be overstated. In regards to life experiences, school could be argued to be the single most common part of our lives. Memories from school are particularly present throughout one’s life journey and forms the identities of all through powerful memories; good and bad. In terms of our relationship to buildings, the school building is only second to home for most. In a small town the school buildings are oftentimes some of the most present not just in social influence, but also by being sizeable, sometimes the single largest building might be a school. In a town that sports a history primarily of industry and outdoor life the understanding of a structures role in the locality along with the opinions and actions of the citizens might take on a different form than were it to be in a city with a rich tradition of culture. Nevertheless, the population with a relationship with a particular school all have memories and those are subsequently to be shared among each other.

With this in mind, what happens when a school building is demolished or approaches status as condemned? The memories of former students, faculty and others remain through photographs and friendships still close to heart. How does demolition of a physical thing so large and emotional affect people’s opinions and actions in regards to their hometown and each other? This study aims to provide understanding of the relationship between town, inhabitants and school buildings by mapping and analyzing how memories are shared through social media. Loss and collective identity can be respected, neglected, encouraged or misunderstood. Contributions to the understanding of the processes related to this helps further research and potentially courses of actions. The result of working with the chosen material shows that those engaging in discussions online in this forum regarding the buildings collectively contribute to the creation of a common relationship with the past and present within the confines of the topic, even though a consensus in terms of emotional connection and opinion is not apparent. The act of sharing pictures and anecdotes are met with extensive contributions in the form of comments and shows the interest among the population to partake in the exchange of memory.

The goal is to study language development by investigating how the sociocultural learning theory and the language theory SFL are prominent in primary school teachers' narratives about their teaching in the socially oriented subjects with second language students. In addition, I have investigated how multimodal media are used in SO teaching with second language students according to primary school teachers' narratives. My questions are the following: "How does the socio-cultural learning theory and the language theory SFL appear in the social orientation teaching with second language students based on the primary school teachers' narration?" and "How do primary school teachers describe the use of multimodal media within the social orientation teaching with second language students?". The study is based on Lev Vygotsky's sociocultural learning theory, Michael Halliday's systemic-functional language theory and theories of multimodality. The study is qualitative and the empirical data was collected via semi-structured interviews with five teachers from a high index school in Malmö. The result shows that a socio-cultural approach is preferable with second language students, where cooperative learning is highlighted as a successful learning method. Michael Halliday's theory (SFL) is favorable, which is based on starting from the students' prior knowledge in teaching. In addition, the results show that multimodal teaching is important for successful learning with second language learners. In the discussion, reasoning and conclusions are presented based on the results that answer the questions. Furthermore, the discussion part deals with how the research affects the future professional profession and how to do further research on the subject.

Parents with intellectual disabilities are seldomly heard in research about parenting. 

Based on the parents’ own voices, this thesis contributes to deepened knowledge about parenting among persons with intellectual disability. 

By listening to twenty-three parents, my purpose has been to illuminate how parents themselves understand their parenting. The study is mainly based on an interactionist perspective and focuses on how parenting is done. 

To deal with the stigmatizing perceptions and to ward off a perceived threat that the children may be taken from them, the parents use several strategies. These strategies function as a way of counteracting the questioning of their parenting, but above all the parents emphasize giving their children a good childhood. 

In general, the parents experience that their care practices work well when children’s needs are practical and arise in a routinized close to everyday reality. With higher demands on the ability to improvise and financial resources, care is perceived as a greater challenge. Experiences of being listened to and receiving support can counteract feelings of being made suspicious and can promote autonomy and security. But the support can also give rise to feelings of dependence. This is especially valid for women. 

Abstract

Studien avser att undersöka hur förskolan förhåller sig till och agerar gentemot barn som far illa och hur processen ser ut mellan förskola och socialtjänst när en orosanmälan görs. Studien syftar även till att kartlägga hur processen ser ut mellan förskola och socialtjänst när en orosanmälan görs och huruvida processen brister, samt på vilket sätt den brister. I analysen studeras också hur förskola och socialtjänst förhåller sig till barns rättigheter och vad som anses vara barns bästa. Barns rättigheter ställs likaså i relation till föräldrars rättigheter när det handlar om beslut som rör barn. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har varit till användning, med syftet att få en uppfattning om hur orosanmälningar utspelas i praktiken. Studiens deltagare är personer som arbetar inom förskolan och socialtjänsten. 

Studiens analys bygger på det barndomssociologiska perspektivet, som utgår från barns rätt till delaktighet i samhället. Vi har även kompletterat vår studie med tidigare forskning som behandlar professionellas erfarenheter och perspektiv rörande orosanmälningar, samverkan mellan organisationer samt förebyggande arbete vid misstanke om att barn far illa. Studiens resultat synliggör att det är upp till oss vuxna att möjliggöra barns delaktighet i situationer som rör barn. Barns delaktighet visade sig vara reglerad utefter barns mognad och ålder, vilket ansågs vara barns bästa vid orosanmälningar. Resultatet synliggör att samverkan mellan förskola och socialtjänst brister i vissa avseenden, såsom en avsaknad på återkoppling från socialtjänsten och att förskolan inte gör tillräckligt med orosanmälningar. Oavsett är det föräldrarna som beslutar om barn får stöd från socialtjänsten eller inte. 

I förskolans läroplan (2018) beskrivs det att utbildningen ska lägga grunden för det livslånga lärandet. Trygghet sägs vara en förutsättning för att lärande och utveckling ska kunna ske. Därför har vi valt att undersöka vad begreppet trygghet innebär i en förskolekontext. Syftet med studien är att förstå förskollärares resonemang om vad begreppet trygghet innebär i förskolans praktik. Den kvalitativa studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarnas berättelser har analyserats med hjälp av John Bowlbys anknytningsteori. Teorin förklarar människors beteende och relationsbyggande i förhållande till anknytning. Resultatet av vår studie visar att för att ett barn ska trivas och våga utforska, krävs det trygghet och omsorg. Slutsatsen visar utifrån vårt resultat att trygghet, i relation till inskolningen, skapas dels genom pedagogens bemötande till både vårdnadshavaren, barnet och barngruppen och dels via kommunikation och samverkan mellan hem och förskola. 

Studiens syfte är att undersöka vilket arbetsansvar förskolans ledning har i förhållande till utagerande barn. Ofta fokuserar forskning på att analysera barns beteende och se över förhållningssätt. Jag vill istället se över hur rektorer arbetar och vilka resurser man kan erbjuda utagerande barn. För att genomföra undersökningen så intervjuades tio rektorer inom kommunen och en specialpedagog. Den teoretiska grunden består av begreppet KASAM och Tomkins affektteori. Dessa erbjuder en djupare förståelse för vår affektpåverkan i arbete med barn, samt hur människor förstår, hanterar och engagerar i olika situationer. I studien framkom det att rektorn är den som är längst ifrån i arbetet med utagerande barn, men det är de som har det yttersta ansvaret. Befintliga resurser för utagerande barn är främst den befintliga personalen i förskolan och en diagnos påverkar inte resurstillgångar.  

Syftet med studien är att utforska pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan och pedagogernas roll i samband med den. Dessutom strävar vi efter att belysa hur pedagogerna uppfattar att den fria leken kan påverka barns utveckling och lärande. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in analysmaterial och besvara frågeställningarna. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en skånsk stad. För att analysera det empiriska materialet användes Lev Vygotskijs sociokulturella teori och de centrala begreppen den proximala utvecklingszonen, lek, fri lek och artefakter.

Resultatet av denna studie visar att samtliga informanter delar en gemensam uppfattning om att den fria leken bör vara självständig och styras av barnens egna intressen, snarare än av vuxna. Informanterna visar förståelse för den utveckling och lärande som uppstår genom den fria leken. Informanterna betonar vikten av den sociala interaktionen och samspelet mellan barnen. Vidare menar informanterna att pedagogernas roll i den fria leken är att vara närvarande och erbjuda stöd. Detta sker genom användning av olika strategier för att stödja barns fria lek, särskilt när det gäller att stimulera fantasin hos yngre barn. En strategi är att pedagogerna startar en egen lek eller leksituation för att locka barnen att delta och en annan strategi är att erbjuda ett nytt material som fångar barns intresse. Detta innebär att pedagogerna kan ta en aktiv roll i att stödja och vägleda barnens fria lek när det uppstår situationer där samspel mellan barnen behöver stödjas.

Syftet för studien är att utforska och analysera vilka metoder pedagoger använder för att främja barns språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar förskolor i områden med högt socioekonomiskt index för att främja barns språkutveckling i svenska så att de inte hamnar efter vid skolstart? Har personalen den kompetens som behövs för att främja barns språkutveckling? Studien kommer att utgå från en kvalitativ ansats i form av strukturerade intervjuer. Vår empiri har transkriberats och sammanfattats utifrån våra frågeställningar. Vi kommer att utgå från den sociokulturella teorin när vi analyserar vår insamlade data eftersom språk är en central del i barns utveckling och teorin fäster sitt avseende vid det språkliga lärandet då den grundar sig i att barnets kommunikation är väsentligt för dess utveckling och lärande. Resultaten som har redogjorts är att pedagogerna var överensstämmande om att språkets utveckling ligger till grund för all undervisning och att de behöver arbeta kontinuerligt med att stimulera barnens språk i områden med högt socioekonomiskt index. Språkfrämjande metoder och material som pedagogerna använder samt pedagogernas reflektion av bristen på material och resurser för att utöka professionen klargörs. Slutsatser som vi dragit är bland annat att den tidigare forskningen som belyser att högläsning inte förekommer som en strukturerad aktivitet stämmer inte överens med vårt resultat av studien. En annan slutsats som vi kom fram till är att pedagogerna efterfrågar mer möjligheter, gärna tillsammans med andra förskolor, för att få utveckla sina metoder i arbetet med att främja barns språkutveckling.

This article questions the validity of conventional notions of borders as fixed territorial areas. Throughoral history as a method and critique, I examine the narratives of eight persons who are Palestinianstateless refugees from Syrian who have escaped to neighboring Lebanon since 2011. Oral history has amethodological strength that allows access to narratives of past and present events, some of which linkthe mass eviction of people from Palestine in 1948 – known as Al-Nakba (the Catastrophe), to the currentday Syrian crisis, which is perceived by Palestinians from Syria as a new and ongoing Nakba (al Nakbaal mustamirrah in Arabic). The narrators of this often experience border crossing as a pervasive part oftheir reality one that can be described as “social death,” a result of the limitations imposed by borders onthe lives of stateless people. I argue that the accounts presented speak back to a world of borders whilstchallenging the nation-state driven order of borders as fixed spaces. Through strategies of self-reflexivity,shared authority and maintaining relations, I open a discussion of how to use privilege, for example theprivilege of possessing a European passport, and having the recourses to document experiences acrossgeographical areas, as a way of speaking back to a world of checkpoints whilst advocating a process ofresearch decolonization. 

Human Trafficking, also known as Trafficking in Persons, or Modern-Day Slavery, is a multibillion-dollar industry that consumes millions of individuals from diverse social, cultural, racial, national, or gender backgrounds. Human trafficking can take many forms: labor, organ, and sex trafficking. It is a crime where people are treated as objects, goods, and commodities, becoming subjects to mental and physical abuse. 

To this day, women and children are the ones receiving the most attention when talking about this crime, for men are neglected and overlooked due to socially constructed gender roles. However, male trafficking victims are often overlooked and under-researched but are just as subjected to physical, forced labor, sexual abuse, or any other form of trafficking as female human trafficking victims. 

Therefore, this paper aims to provide an introduction to male trafficking victims through the lenses of structural violence, masculinity, (mis-) recognition, and governance theories. Despite an existing focus on female trafficking victims, this study endeavors to draw upon the experiences of male trafficking victims. 

Lastly, acknowledging male trafficking victims could help raise awareness about the main issue and work towards its complete abolishment. Most importantly, it can help break down stereotypes that are circulating around human trafficking and gender roles. 

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på inkludering i undervisningen för barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt syfte vill vi bidra med mer kunskap till inkluderingsarbetet i undervisningen i förskolan. En kvalitativ metod har använts för att samla in den information som behövts för att genomföra undersökningen. Den kvalitativa metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer och studien belyser förskollärares uppfattningar. För att bearbeta materialet har en fenomenografisk metod använts. Vårt teoretiska ramverk i studien är det specialpedagogiska, relationella och kategoriska perspektivet, och används för att analysera vårt insamlade empiriska material.Resultatet visar att förskollärarna har en samsyn gällande vad inkludering innebär i undervisningen för barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna i studien beskriver att inkluderingsarbetet har stor betydelse för hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i undervisningen. Dessutom beskriver de hur relationer är en betydande del av inkluderingsarbetet. Skillnaden utifrån intervjuerna visade att en av förskollärarna hade en annan syn på vilka barn som är i behov av särskilt stöd, samt att stödet som tillämpades grundades på kartläggning som framhöll differentieringar hos barnen.Slutsatsen visar att samtliga respondenter menar att relationer är en väsentlig del av att vara inkluderad i förskolans verksamhet, och därmed inkluderad i undervisningen. Barnen ges möjligheter till utveckling och lärande i enlighet med läroplanen för förskolan där alla barn utifrån individuella förutsättningar och behov ska få känna delaktighet.Det framgår av merparten av respondenterna att inkluderingsarbetet pågår under hela dagen och att förskollärarna i sitt dagliga arbete har tillgång till adekvat stöd för att säkerställa inkludering av alla barn.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningsätt till den fysiska inomhusmiljön i förskolan och hur de arbetar med den för att främja barns utveckling och lärande.

John Deweys teori om barns lärande har varit den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Deweys begrepp lärmiljö, learning by doing och erfarenheter visade sig vara användbara i studien när det gäller hur förskollärarna beskrev skapande av inomhusmiljö.

Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare kunde jag undersöka deras erfarenhet kring ämnet på ett djupare plan. Insamlade empiri analyserades genom den valda teorin och begrepp.

Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om vilken stor roll den fysiska miljön har för barn genom att de skapar sådan miljö som stimulerar barns lärande och behov. Det har visat sig att material ska vara genomtänkt och ha ett syfte och att förskolläraren har ansvar att introducera materialet på rätt sätt om lärandet ska kunna ske. Barn är i konstant görande och enligt förskollärarna är det oerhört viktigt att vara närvarande pedagog, för det är då man ser vad är barn i behov av och utifrån det skapa en lärmiljö som gynnar barn. Resultat visar att inomhusmiljö och dess innehåll ska väcka barns utforskande, vilja att leka och lära genom olika upplevelser som en lärmiljö erbjuder och alla dessa lärande process kopplas till Deweys teori om lärande.

Relevansen att genomföra denna studie är för att inskolningen bygger grunden för barnets kommande förskolevistelse. Det behövs en trygg och stadig grund för att barns utveckling ska gynnas. Vi vill synliggöra hur arbetet med inskolning ser ut på tre olika förskolor. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger aktivt arbetar med anknytning under inskolning. Hur barngruppen agerar/ reagerar när ett nytt barn skolas in kommer även att undersökas. Anknytningspedagogen är en väsentlig del inom inskolningen, hur denna pedagog utses kommer även synliggöras. 

För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med pedagoger som dagligen arbetar inom förskoleverksamheten. Med hjälp av tidigare forskning kopplat till vårt syfte och frågeställningar har vi kunnat dra slutsatser och formulera vårt resultat. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv i arbetet, anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv, har vi kunnat analysera samt dra slutsatser utifrån vårt resultat. 

Resultatet av studien visar att pedagogerna arbetar aktivt med anknytning under inskolningen. Hur arbetet ser ut varierar från pedagog till pedagog. En gemensam faktor som alla respondenter tog upp under våra intervjuer var att inskolningen riktar sig inte bara mot barnet utan även mot vårdnadshavaren. Pedagogerna strävar till att barnen, liksom vårdnadshavarna, ska känna sig trygga på och med förskolan. Det varierar från barngrupp till barngrupp hur barngruppen agerar/ reagerar när ett nytt barn skolas in. Pedagoger, som jobbar med äldre barn, berättar att barnen ofta bjuder in det nya barnet, som är under inskolning, till lek och introducerar förskolan för barnet. 

Denna studie granskar förskolepersonals erfarenheter kring yngre barns anknytning i stora barngrupper. Studien utgår från förskolepersonalens perspektiv, mer specifikt förskollärare och barnskötare, men undersöker även de yngre barnens förutsättningar vad gäller att bygga anknytningsrelationer med personalen. Följaktligen är studiens frågeställningar: “Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka yngre barns förutsättningar för anknytning till dem som personal i förskolan?", "Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka deras möjligheter att knyta an till det individuella barnet?”. Studien använder sig av John Bowlbys anknytningsteori som analytiskt verktyg för att förstå den insamlade empirin. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av fem förskolepersonal som är verksamma på en yngrebarnsavdelning i förskolan. Resultatet synliggör att personalen i förskolan upplever att deras samt barnens möjligheter att knyta an till varandra påverkas av en för stor barngrupp då de känner att det inte finns tid till att bygga en ömsesidig anknytning.

Vår studie påbörjades av funderingar kring arbetet med hållbar utveckling i förskolan, om förskollärarna får förutsättningar för att kunna arbeta med hållbarhet eller om det finns utmaningar. Syftet med vår studie är att se förskollärarens förhållningssätt till fenomenet hållbar utveckling, samt att få en tydligare bild över vilka didaktiska strategier förskollärarna arbetar med. Och detta för att kunna se om barnen erbjuds förståelse och lärande om hållbar utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med ett fenomenologiskt perspektiv i undersökningen. I studien har vi utfört fyra intervjuer med fyra olika förskollärare, som arbetar i olika kommuner. 

Det resultat som framkom av studien är att förskollärarnas förhållningssätt till hållbar utveckling kan tolkas utifrån två olika perspektiv. Ett perspektiv som visade sig vara ett helhetsperspektiv på fenomenet, medan det andra perspektivet var mer ur en förskolekontext. Vilket kan anses problematiskt till hur de didaktiska valen i undervisningen av hållbar utveckling kan ske. Ett annat resultat var de didaktiska strategier som förskollärarna berättade om, för utifrån den icke- certifierade förskolan skedde utbildningen om hållbar utveckling mer som ett tema. Medan de certifierade använde sig av naturen och deras omgivning för att undervisa om hållbar utveckling genom teman. Vidare i resultaten visade det sig även att det fanns utmaningar i form av avsaknaden av fortbildningar inom ämnet. 

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar läroplanen i arbetetmed de allra yngsta barnen i förskolan: ett till två-åringar samt hur detta uppdrag vävs sammanmed omsorg. Det vetenskapliga problemet är de konstaterande, minskande förutsättningarförskollärare har för sådant som inte faller inom ramen för kunskap och ämnesundervisning, iarbetet med läroplanen och de allra yngsta barnen (Johansson, 2018). Empirin är inhämtadgenom semistrukturerade intervjuer, kompletterande observationer samt analys av olika citat iläroplanen. Metoden för studien är kvalitativ med intervjuer som huvudsaklig datakälla.Intervjuerna har hållits enskilda med fem olika förskollärare inom en kommun i Skåne. Detteoretiska perspektiv studien huvudsakligen utgår från är läroplansteori med viss kompletteringav omsorgsetik. De läroplansteoretiska begrepp som återkommer är läroplanskoder,transformering och realisering. Omsorg behandlas under en egen rubrik utifrån Nel Noddingskomponenter. Resultatet visade på en generell positiv inställning till läroplanen somstyrdokument samt på ett stort tolkningsutrymme vad gäller hur läroplanen används i arbetetpå en yngrebarnsavdelning.

Studiens resultat och empiri utgår utifrån fyra teman: Normer och värden, Språk ochkommunikation, Omsorg samt Förskollärarrollen. Motiveringen till valet av dessa teman är attvår insamlade empiri har visat sig ha särskilda mönster som studien fått styras efter. Läroplanför förskolan (Lpfö 18, 2018) har legat i bakgrunden för hela arbetet. Underrubriken Språk ochkommunikation syftar här på förskollärarnas språkarbete både i vuxenfokuserade delar avverksamheten och i mötet med barnen. Under Omsorg lyfts förskollärarnas upplevelser av hurmycket plats omsorgssituationer respektive lärandesituationer tar och ges i verksamheten.Normer och värden är ett av de största avsnitten i dagens läroplan. Det lär därför präglaverksamheten så pass mycket att det upplevdes av högsta vikt för oss, att höra förskollärarnasolika synvinklar kring just det. Slutligen fokuserar Förskollärarrollen på deltagarnasupplevelser av den egna rollen samt vilka skyldigheter och rättigheter de upplever sig hakopplat till läroplanens beskrivning av förskolläraren samt vad som utmärker arbetet påyngrebarnsavdelning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever undervisning i naturvetenskap. Vi har undersökt några förskollärares uppfattningar om hur deras arbetssätt är kopplat till deras utbildning, erfarenheter och intresse för ämnet, samt om det finns andra möjliga faktorer som de anser påverkar deras arbetssätt. För att undersöka detta har vi intervjuat fem förskollärare i olika delar av Sverige. För att analysera vår insamlade empiri har vi implementerat teorierna - läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Fem olika tidigare studier har även presenterats med syfte att kunna användas i diskussionen för att se olika samband mellan vårt resultat och tidigare forskning. Med hjälp av de teoretiska perspektiven visar studien att undervisning i naturvetenskap tenderar ett fokus kring biologi. Detta kan bero på olika faktorer som bland annat förskollärarnas kompetenser och intressen. Samtliga respondenter betonade betydelsen av arbete med hållbar utveckling i förskolan. Det visade sig ta del av det vardagliga arbetet med barnen, och inte ligga i fokus vid exempelvis projektarbeten. Det har därför ifrågasatts varför ledning inte ser det som ett prioritetsområde likt förskollärarnas tankesätt. Vi ser även i resultatet att läroplanen ofta tolkas utifrån situationen som den enskilde förskolläraren befinner sig i. Värderingarna som blir synliga är att barn ska få möjlighet att förberedas för framtiden, att möta undervisning efter vad som händer i stunden samt efter det som barnen visar intresse för. 

Utomhusvistelsen har en självklar roll i förskolan idag och fördelarna med undervisningutomhus har konstaterats med eftertryck. Dock kopplas undervisning utomhus ofta till naturvetenskap, språk och matematik. Målet med denna uppsats är att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, som är mindre omdiskuterade, kan ta form i förskolans utemiljöer. För att utforska detta använder vi Lindströms (2008) modell som definierar fyra olika sorters estetiska lärprocesser: lärande om, med, i och genom estetiska uttrycksformer. Utöver det har vi använt plats som begrepp för att undersöka utomhusmiljöns inflytande. Detta innefattar både platsens fysiska roll och dess potential att laddas med mening, att erbjuda sinnliga erfarenheter och inspirera fantasin. Vi använde oss av kvalitativ metod och intervjuade förskollärare verksamma i förskolor med utomhusprofil. Resultaten visar vilka syften som används i undervisning i estetiska uttrycksformer utomhus och hur undervisningen kan ta form. Estetiska uttrycksformer används till exempel som metod för att lära ut andra ämnen och som medel för personlighetsutveckling och samspel. Även grundläggande kunskaper för att uttrycka sig i olika estetiska uttrycksformer lärs ut. Resultaten visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att möjliggöra för barnen att uttrycka sig fritt i estetiska uttrycksformer. Utomhusmiljöns roll som plats beskrivs som betydelsefull, särskilt i relation till de ytor som finns tillgängliga och möjligheterna de ger i förhållande till rörelse och ljudnivå, men även som erbjudande av sinnliga erfarenheter och inspiration. Resultaten visar även på syften med estetiska uttrycksformer som ligger utanför Lindströms (2008) modell, som att känna en känsla av gemenskap, och rörelse som en funktion för att kunna koncentrera sig på annat innehåll.

The voices of Palestinian women of Syria are often silenced in knowledge produced in humanitarian research and practice. ‘Speaking back’ sessions provide crucial insights into these women’s experiences and their relevance for discussions on rights mobilisation.

Forced migrants are often asked to share parts of their lives with journalists, researchers and humanitarian professionals. Knowledge production is part and parcel of humanitarian practice: humanitarian actors endlessly collect, share and analyse testimonies from marginalised peoples in order to access funding and distribute aid. However, research participants’ wider stories and experiences are often silenced. They are seldom asked to take part in these processes and have little influence over how their words, voices and images are framed. Few researchers have actively engaged in how to empower participants from marginalised communities to act as consultants and experts that inform dialogues on knowledge production about their own communities.

Research on students’ perceptions and understanding of technology has shown that students have a narrow view of technology: for example, technology is often manifested in students’ descriptions as artefacts or objects. This paper aims at investigating how students develop understanding of how technology is manifested during classroom activities in technology. The study was conducted at a compulsory primary school with eight-year-old students.

The data (video and audio recordings) were collected in small-group interactions and whole-class discussions. In the interactions, the students utilised self-taken photographs to visualise their understanding and perception of technology. The analysing process is grounded in Mitcham’s (1994) manifestations of technology: object, activity, volition, and knowledge.

Based on the students’ prior knowledge, they perceived technology as contemporary electrical artefacts. The findings indicate that students achieve a more nuanced perception and understanding of technology as objects during classroom activities in technology.

Det råder delade meningar om digitaliseringen och AI:s allt större utrymme iskolan. Inte sällan leder det till en tämligen polariserad debatt där mänskligavärden ställs mot ekonomiska. I föreliggande artikel problematiseras detta utrymme med utgångspunkt i specialpedagogik, kopplat till tre övergripande teman:digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. De frågor som artikeln merspecifikt kretsar kring är: Vilka problem finns det med externa aktörer och enökad digitalisering inom det specialpedagogiska fältet? Vad händer med denspecialpedagogiska professionen i en skola som alltmer präglas av AI? Det är enexplorativ studie som tar sin utgångspunkt i ett Foucault-inspirerat angreppssättför att analysera de konsekvenser som AIed har inom utbildningsområdet.Materialet består av intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SvT och företagenshemsidor och rapporter. Resultaten pekar mot att EdTech-industrin får konsekvenser för lärarrollen, inte minst i samband med den specialpedagogiskaprofessionen. I många avseenden är det oklart vem – skolan, forskningen ellerföretagen – som styr vad som händer på såväl policynivå som i det individuellaklassrummet och för den enskilda individen. Det väcker i sin tur en rad frågorkring AI och etik.

The present study examines r/WitchesVsPatriarchy, a subreddit hosted on the popular social media platform Reddit, which centres around the themes of women and witchcraft. This thesis employs a mixed methods approach to investigate various aspects of the subreddit. A critical discourse analysis is conducted in conjunction with a netnographic study. Content that is being analysed consists of a forum thread where users get to describe what witchcraft means to them, an introductory post written by the moderators of the subreddit, as well as content posted to the site by other members. The content that was posted was sorted into five different categories: uplifting content, crafts and marketplace, memes and humour, political content, and magic and rituals.

The analysis concludes that the r/WitchesVsPatriarchy community exhibits a distinct feminist undertone, specifically embracing the principles of fourth wave feminism. Furthermore, it also reveals characteristics associated with subcultures. 

The role of witchcraft is analysed and what way the users engage with it. Within this context, witchcraft is predominantly perceived as a tool for self-care and empowerment, rather than being strictly associated with religious or magical beliefs. Notably, the majority of users express scepticism regarding the magical aspects of witchcraft. Instead, witchcraft is seen as a tool used for empowerment and even as a symbol for feminism. 

Regarding subculture theory, the community can be seen as a part of a larger subculture where members use witchcraft for non-religious reasons. Various forms of aspects relating to subculture theory, such as shared identities, sacred objects, resistance, and marginalization. 

The thesis contends that this witchcraft community inherently encompasses a feminist dimension, whereby users harness feminist and political connections with witchcraft to empower both themselves and the broader community.

Keywords: modern witchcraft, witchcraft communities, Reddit, fourth wave feminism

This work by Hafiz, A. A & Lagerstedt, J. (2023). Specialdidactic instruments and strategies for inclusive religious education - High school teachers' and upper secondary school teachers' way of working with all students as well as students with extra support and special needs. Instutionen för Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, is part of a master's degree in subject didactics. The concept of special didactics used here in this essay has its background in the continental German tradition. The purpose of this master's thesis is to investigate the special didactic instruments and strategies that teachers of religious studies use in their work for increased inclusion. The aim is to gather valuable knowledge about how experienced teachers of religious education work when they plan their materials and teach in matters relating to students' life issues and identity, as well as how they work with extra adaptations and special support. 

The research questions are as follows: What special didactic instruments and strategies do teachers in primary and secondary schools, teaching religious education, use in their subject planning for increased inclusion? What problems and opportunities do teachers experience when planning and working towards increased inclusion? 

The theoretical perspective of this thesis is based on a phenomenological theory of knowledge. There are four special education perspectives, all of which were used in the analysis to highlight different definitions of inclusion. Students' identities are explained and theorized as the foundation for inclusion. A religious didactic model is exemplified to illustrate where in the planning process students can be included. Since there is not enough research on special didactics, the various theoretical special education perspectives were used together with subject didactic perspectives to create special didactic analysis methods. 

The study's methodology is based on both exploratory researches to gather extensive knowledge and a case study approach to investigate more detailed information on how teachers work with inclusion in their planning. To obtain empirical material and collect the right data, five teachers working in different primary and secondary schools in Sweden were interviewed. 

The results show that the teachers agree that it is difficult to include students both physically and socially. Teachers have different opinions about the concept of inclusion and work with inclusion in didactic contexts in different ways, adapted to the situation. Instruments and strategies are adapted to students in different ways, with some teachers placing more emphasis on language and others placing more emphasis on questions about the student's identity. Collaboration between teachers, student health services, and school management for the student's best interest occurs, but a quick assessment of the student's situation is always better than a late assessment discovered later. Regarding the subject of religious studies, teachers work to get closer to students' own life questions, worldviews, and identities, adapted to the classroom environment and the students.

Denna studie har som syfte att undersöka och analysera om och hur schack kan användas som pedagogiskt verktyg i förskolans matematikundervisning med fokus på mönster. Tidigare forskning kring pedagogisk användning av schack  koncentreras primärt till barn i grundskolan. Bristen på forksning kring schack i förskolan utgör det gap som vi har valt att undersöka genom en fältstudie som involverar sex barn i 4-årsåldern och som pågick under en veckas tid. I vår studie har vi använt oss av variationsteori som metod och utförde en förbedömning med fokus på mönster, följt av tre undervisningssituationer med schack och avslutningsvis en efterbedömning som var likadan som förbedömningen. 

Resultatet av fältstudien har vi analyserat utifrån Perkins och Salomons teori om transfer och Bishops matematiska aktivitet designa. Utifrån vår analys har vi dragit slutsatser att schackundervisning i förskolan kan skapa möjligheter för barnen att överföra kunskaper om schack till områden inom matematik som ingår i Läroplanen för förskolan. Detta grundar vi på att barnen visade tecken på förändrat kunnande om mönster vid jämförelse av för- och efterbedömningarna. I analysen av vår empiri framkom även transfer i ett flertal olika situationer. Vi har även observerat Bishops matematiska aktivitet designa i analysen av schackundervisningen. Utefter detta har vi dragit slutsatsen att barn med hjälp av schackundevisning kan införskaffa sig mer kunskap om mönster, exempelvis genom att få mer förståelse för reflektion och parallellförflyttning. Även Bishops andra aktiviteter framkommer i analysen.