Abstract: The purpose of this study is to examine how social workers within the substance abuse field view the use of manual-based assessment of risk and protective factors of young adults struggling with substance abuse. The purpose is also to examine how social workers within this field reason about risk and protective factors of young adults struggling with substance abuse. This study is grounded on a critical theory framework which is used to analyse the findings. The method used in this study is semistructured interviews with seven social workers that work in the substance abuse field in Sweden. The results showed that the professionals highlighted positive aspects such as high accuracy and increased legitimacy when it comes to the use of manual-based assessments. Negative aspects were decreased focus on the relational aspect and decreased professional autonomy in their daily work. The result also showed that professionals reasoned that risk-factors such as: adverse childhood experiences, substance abuse within the family, criminality, mental illness can be linked to the development of substance abuse among young adults. Conversely the professionals reason that the opposite factors could be understood as protective factors. This study argues that the manual-based assessment of risk and protective factors need to be adapted to the client and their unique circumstances. The reasoning of risk- and protective factors and assessment needs to be more focused on the organizational aspects of social work, as well as structural aspects of social injustice. 

The aim of this thesis is to examine the ethical dilemmas that social workers face in their daily practice with individuals experiencing substance abuse problems. As well to analyze how these dilemmas are managed in practice based on social workers’ lived experiences. 

In order to further analyze these purposes Sarah Bank’s theoretical framework of “ethics work” was used. 

In doing so, a qualitative research method with semi-structured interviews was conducted with eight social workers practicing within the field of substance abuse treatment from four different units in southern Sweden. The gathered data was then analyzed through a thematic analysis and three themes were formed: Room for maneuver based on guidelines and laws, 

Motivational work and Cooperation. The results revealed ethical dilemmas concerning the balance between client autonomy and professional responsibility, confidentiality, lack of motivation, and insufficient inter-organizational cooperation. Furthermore, the participants emphasized the importance of professional discretion to act in clients best interests, the importance of building trusting relationships through motivational dialogue, as well as the value of peer support in managing ethical dilemmas. 

The results were analyzed using Sarah Bank’s theory of ethics work to offer a practical understanding of how ethics are enacted in the participating social workers' everyday practice. The dimensions of framing work, role work, emotion work, reason work, and relationship work were used to further conceptualize the participants' experiences of ethical dilemmas and ways in which these dilemmas can be managed. Furthermore, the analysis was complemented with previous research to situate the findings within a broader context. 

Compulsory care of children is a central intervention when home environments are harmful for the child, yet its impact on the child’s mental health remains complex. The research indicates that removal from the family can also contribute to negative mental health outcomes. The aim of this study was to examine how compulsory care affects children’s mental health, with particular focus on both positive and negative psychological outcomes. This is a literature study based on peer-reviewed scientific articles. The selected material was analysed using thematic analysis. The results indicate that compulsory care can improve children’s psychological health with adequate and stable support. However, it can also contribute trauma, emotional distress and have a negative affect on children’s attachment. The results highlights the importance of stability, continuity and safety to enhance children’s mental health during out-of-home placement. Compulsory care may function as both a protective intervention and a psychological burden for the child. 

Domestic violence is a serious and dangerous societal problem that can mean lifethreatening consequences for its victims. Traditionally it is a subject that has been viewed from the perspective of the heterosexual relationship. Less is known about the domestic violence affecting the LGBTQ-community. The scarce science on the subject shows that this group can be at a particularly high risk for victimization. Social workers play an important role in identifying, preventing and protecting victims of domestic violence regardless of gender and sexuality. Yet science shows that this work can be significantly limited by the heteronormative discourse where it takes place. The aim of this literature study is there by to try to fill the gaps of knowledge, providing future social workers with a better understanding of the experiences and needs of LGBTQ people experiencing domestic violence in a romantic partnership, as well as to provide tools for more inclusive social work practices. The findings of this study shows that heteronormative structures makes it harder for LGBTQ people as well as serviceproviders to identify risk and victimization of violence. The heterosexualized societal view of the problem as well as gendered beliefs about violence makes it harder for the LGBTQ community to be recognized as legitimate victims of violence. The group's minority status also poses challenges such as; isolation, fears related to help seeking and the heightened risk of discrimination. The findings of this study shows a great need for more inclusive social work; challenging the gender binary and the heterosexual views of domestic violence.

The purpose of this text is to examine what research says about how teachers can work with interculturality in art education. By analyzing research studies and highlighting practical methods for teachers, the text aims to create a more inclusive and multicultural learning environment. This also aligns with the curriculum guidelines on combating racism and promoting intercultural perspectives, which emphasize the importance of developing knowledge, skills, and attitudes to strengthen understanding of other cultures and foster a critical approach to one's own prejudices.

To address my research question, I organized the selected studies into three analytical themes, each illustrating a different way in which visual and education can support intercultural learning. 

The first theme, Art Education as a Platform for Cultural Dialogue, highlights how visual art allows students to express and share their cultural experiences, crafting opportunities for dialogue, empathy and deep understanding of diversity. The second theme, Aesthetic Expression as a Tool for Intercultural Learning, shows how artistic practices such as exploring cultural symbols, identities and narratives can help students recognize similarities and differences between cultures while also addressing challenges such as stereotypes and cultural appropriation. The third theme, The Role of Art Education in Promoting Critical Thinking and Intercultural Awareness,  demonstrates how analysing images, films, and visual symbols enable students to question their own assumptions, reflect on societal norms, and develop a more nuanced understanding of interculturality.

Together, these themes show that visual art education provides a powerful framework for exploring culture, fostering dialogue, and strengthening students' intercultural competence.

In a mapping conducted by the National Board of Health and Welfare, a clear problem regarding stability in foster care placements emerges, where more than half of the 94, 000 placed children included in the study had experienced more than one placement. This indicates that placement breakdowns are a common phenomenon and something that needs to be studied in order to identify the underlying causes and thus be able to counteract them. The purpose of this study is therefore to examine which aspects social workers within foster care services consider to contribute to a stable foster care placement, based on their experiences and perspectives. The methods used in the study consisted of semi-structured qualitative interviews with four social workers responsible for the foster family and four social workers responsible for the child, where the collected material was analyzed using thematic analysis. The results of the study showed that the impact on stability is multifactorial and therefore cannot be explained by individual aspects alone. As the social workers described influencing factors at different levels, the results were presented using Bronfenbrenner’s ecological systems theory, at the micro-, meso-, exo-, and macro-levels. The most prominent influencing factors in the social workers’ accounts were the characteristics of the foster family, attention to the child’s needs, and good collaboration within the three-part parenthood. The conclusion of this study may contribute to increased knowledge regardníng efforts to create stable foster care placements. 

The Swedish school has the aim to foster democratic citizens. It is of importance to understand how democracy can be understood in the context of school and how history education could be organised to achieve this goal. This overview aims to summarize the results of studies researching how to educate students to be democratic citizens through history education by answering the following questions:

1. What does research say about how the concept of democracy could be understood in the context of Swedish history didactics in theory and practice?

2. What does international research say about which methods could be used to promote democratic competence in history education and what would that look like in practice?

Material was found using four main research engines: Education Resources Information Center (ERIC), Education Research Complete (ERC), Google Scholar and SwePub. Additional material was found by searching in the reference lists of relevant sources found. Malmö University’s database Libsearch was used to find physical books in the library.

Results show that there are two main perspectives to understand democracy in a Swedish didactic context: disruptive democracy and developmental democracy. These two perspectives could be understood as teaching for democracy or teaching through democracy and reflect how the syllabus for history and the Swedish curriculum use the concept of democracy. Furthermore, results describe two main methods for education that will promote democratic competence which are called deliberative pedagogy and critical pedagogy. We conclude that these two methods correlate with the two perspectives on democracy found in the Swedish curriculum and syllabus. Teaching competences needed in a disruptive democracy could be done through critical pedagogy and is the main perspective seen in the syllabus for history. Teaching competences desired in a developmental democracy could be done through deliberative pedagogy and is the main perspective in the overarching Swedish  curriculum. Both methods could be used to meet the aim of fostering democratic citizens.

In recent years, Sweden has developed an extensive legal and policy framework aimed at preventing and addressing honor-based violence and oppression. This includes the criminalization of key offenses, the implementation of national strategies, and strengthened political measures. In addition to national initiatives, Sweden adheres to several international commitments in this area. The social services hold a particular responsibility for protection, risk assessment, and case management in honor-based cases, supported by specialized assessment tools. The purpose of this study is to provide an overview and synthesis of Swedish research on how women and girls exposed to honor-based violence and oppression experience the violence and the consequences it entails for their life situations. The study also aims to examine how societal support, particularly the interventions and practices of the social services, is perceived, together with social workers’ accounts of their professional roles and the challenges arising in case handling related to honor-based violence. To address the study’s research questions, a scoping review methodology was employed, enabling a systematic overview of existing research within the field. The findings indicate that exposure is frequently characterized by extensive control as well as physical, psychological, and sexual violence, where honor norms related to chastity, sexuality, and virginity function as central mechanisms of oppression. Such violence severely restricts agency and has far-reaching consequences for mental health, self-image, and opportunities for independence. Furthermore, while various forms of protection and support are available, women’s and girls’ experiences of these interventions vary considerably. Recurrent barriers include lack of trust, insufficient individualization of support measures, and limited understanding of the complexity of honor-based contexts. Overall, the study highlights the need for enhanced professional competence, strengthened inter-agency collaboration, and more context-sensitive approaches in order to effectively prevent and respond to honor-related violence and oppression.

Mandatory reporting of child welfare concerns is a central but complex task within school social work. This qualitative study examines school counsellors’ experiences of handling mandatory reporting to child welfare services and how this responsibility affects their professional practice. Semi-structured interviews were conducted with five school counsellors in compulsory schools in one Swedish municipality and analysed using thematic analysis. The findings show that school counsellors play an important advisory role in supporting school staff when uncertainty or resistance to reporting arises, while simultaneously managing tensions between legal obligations, professional discretion, and trust-based relationships with pupils and guardians. Mandatory reporting is shown to influence counsellors’ professional role by positioning them between support and control, often involving emotional strain and conflict. The study is analysed using perspectives from street-level bureaucracy and theory of professions, highlighting the significance of discretion, legitimacy, and organisational conditions in school social work.

Abstract This study aims to explore how social workers working in women’s shelters describe their approaches and strategies in meetings with women exposed to intimate partner violence. The study also focuses on the challenges and difficulties social workers encounter in their work, as well as the organizational and structural conditions that shape their professional practice. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with social workers employed at women’s shelters. The findings show that social workers emphasize the importance of creating safety, trust and a non-judgemental alliance through validation, emotional presence and flexibility. Central strategies include identifying and validating violence, relieving women from self-blame, psychoeducation and supporting women’s autonomy throughout the support process. At the same time, the results highlight significant challenges related to emotional strain, women’s ambivalence, post-separation violence and difficulties in balancing support with safety concerns, particularly when children are involved. The study also identifies structural obstacles such as limited resources, insecure funding, lack of housing options, limited access to trauma-focused care and system conflicts between different authorities. Social workers describe how system clashes and weak cooperation can undermine women’s safety and restrict their own professional room for manoeuvre. The conclusion of the study is that social workers in women’s shelters operate within complex emotional and structural conditions that place high demands on individual practitioners. To ensure sustainable and high-quality support for women exposed to intimate partner violence, there is a need for improved organizational conditions, clearer collaboration structures and stronger institutional support for social workers.

The showing of historical film in classrooms is a common practice, yet it presents both

significant pedagogical opportunities and substantial didactic challenges. Showing film can be

a complex and difficult matter without the right didactical skillset, and therefore the teacher

needs historical film literacy. Feature films are frequently used to mediate historical empathy

and to create an interest with students but often the didactical goals fall short without a clear

purpose. The purpose of this study is to examine what research identifies for the use of feature

films as a didactic resource in history education, as well as the challenges teachers may

encounter when implementing them in the classroom. Based on this purpose, the following

research question has been formulated:

What purposes does research identify for the use of feature films in history education, and

what challenges may teachers face?

This study is based on a systematic literature review of nine selected peer-reviewed sources

within history education. The findings indicate that feature films can support students'

engagement, historical empathy and historical consciousness in history education, but also

present challenges related to time constraints, historical inaccuracies, and students' critical

understanding of film as a historical source. The result shows that a high level of historical

film literacy is required among teachers. Future research could focus on how historical film

literacy can be developed and strengthened among teachers and students in history education.

Sammanfattning/Abstract

Björkman, Nathalie (2025). En förbättrad elevhälsa? En systematisk litteraturöversikt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Studien förväntas bidra med kunskap om hur samarbete i elevhälsoteam kan organiseras samt vilka faktorer som främjar samarbete i elevhälsoteam. Genom ökad kunskap och förståelse kan bättre förutsättningar skapas för att hantera utmaningar samt utveckla ett fungerande tvärprofessionellt samarbete i syfte att främja elevernas hälsa.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att sammanställa tidigare forskning om elevhälsan med fokus på samarbete. Studien fokuserar på elevhälsans uppdrag och de olika rollerna utifrån nedanstående frågeställningarna:

- Hur organiseras elevhälsan?

- Vilka faktorer främjar samarbete mellan professionerna i elevhälsan?

- Hur arbetar elevhälsan förebyggande och hälsofrämjande? 

Teori

Resultatet har analyserats ur ett professionsteoretiskt perspektiv när det gäller makt, roller och jurisdiktion utifrån de olika professionerna som ingår i skolans elevhälsoteam. Resultatet har även analyserats ur ett salutogent perspektiv samt utifrån olika synsätt, det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.

Metod

För studien har en systematisk litteraturstudie valts som metod. För att uppnå bättre kvalitet och för att öka studiens trovärdighet har litteraturstudien genomförts med systematik. Totalt ingår 10 empiriska forskningsstudier i litteraturstudien, 5 nationella och 5 internationella. 

Resultat

Resultatsammanställningen visar att en framgångsrik elevhälsa kräver rektorns stöd samtidigt som elevhälsoteamet arbetar nära skolans personal. En samsyn inom elevhälsoteamet samt att de olika professionerna har förtroende och respekt för varandra är ytterligare en förutsättning. Dessutom behöver elevhälsan finnas tillgänglig för personal och elever. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Vad gäller områden för förebyggande och hälsofrämjande insatser är goda relationer mellan olika parter något som genomsyrar majoriteten av dessa. I samarbetet mellan olika professioner är ett salutogent förhållningssätt viktigt. Det innebär en kultur präglad av samtal och delaktighet som utgår från ett helhetsperspektiv där elevernas resurser och styrkor lyfts fram. Ett salutogent förhållningssätt innebär inte att det utesluter ett patogent perspektiv, det vill säga att man tar reda på vad som orsakar ohälsa och hinder i lärandeprocessen för eleverna.

Specialpedagogiska implikationer

Resultatsammanställningen visar att otydliga roller och olika förväntningar på varandras professioner i elevhälsoarbetet försvårar samarbete. Därför är det viktigt att specialpedagoger gör det till en del av sitt arbete och ansvar att förtydliga sin professionella roll och uppdrag för de andra professionerna i elevhälsoteamet. Ur ett professionsteoretiskt perspektiv är det viktigt att specialpedagogen lyfter fram sin kompetens som en unik kunskap som vilar på vetenskaplig grund, detta i syfte att stärka sin position och professionalisera sitt verksamhetsområde (Nilholm, 2020). På så sätt kan specialpedagogen få den legitimitet i sitt arbete som krävs och specialpedagogens kompetens kan då uppfattas som värdefull och viktig i elevhälsoarbetet.

Nyckelord

Elevhälsa, elevhälsoteam, hälsofrämjande, samarbete, tvärprofessionellt

French is one of the modern languages that some students perceive as particularly challenging, while others choose to study the language despite its perceived difficulties. Against this background, the aim of this study is to examine the underlying motivational factors that influence upper secondary school students’ learning of French. The focus lies on the relationship between students’ motivation, their self-efficacy beliefs, and their learning strategies, as well as their interpretations of their performance and results, regardless of whether these performances are perceived as successful or unsuccessful.

The study was conducted using a qualitative method, in which four upper secondary school students studying French 4 at a municipal school in Sweden were interviewed. The results indicate that both intrinsic motivation and autonomous extrinsic motivation are the most significant forms of motivation for students’ language learning. Furthermore, the findings show that there is a positive and reciprocal relationship between these motivational forms and students’ self-efficacy beliefs.

In addition, the study demonstrates that students’ interpretations of their performance, when based on internal and controllable causes—such as their own effort—have a positive impact on both motivation and self-efficacy. Finally, the results show that all participants employ strategies for effective learning, which correlates with a high level of self-efficacy.

This thesis presents a narrative literature review examining research on linguistic variation, cultural representation, and intercultural communicative competence in Spanish language teaching, with particular relevance for Swedish upper secondary education. Drawing on eleven studies from the USA, Europe, and Latin America, and informed by theories of pan-Hispanism and intercultural communicative competence, the analysis identifies a shift from monocentric, Eurocentric models of Spanish toward inclusive and pluricentric understandings of language and culture.

Despite this shift, the reviewed research shows that hierarchical norms persist in teaching practice, often devaluing non-European varieties and portraying Spanish-speaking regions outside Spain in limited or stereotypical ways. These patterns are reproduced at structural levels, notably through textbooks and teacher education. 

The study highlights the need for structural change alongside pedagogical development, emphasizing the role of teacher education and teaching materials in supporting inclusive practices. Didactic implications include the use of authentic materials, explicit attention to linguistic and cultural variation, dialogic and contrastive approaches, and strategies that treat students' linguistic and cultural diversity as an asset. By relating international research to the Swedish school context, the thesis demonstrates how Spanish language teaching can promote linguistic variation awareness, intercultural communicative competence, a global perspective, and democratic values in education, thereby supporting student motivation, meaningful language use, and lifelong learning.

 Sammanfattning/AbstractRandowo, Linnea & Christiansen, Helene (2026). Gruppstorlekens påverkan på barns utveckling, lärande och individuella stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Denna studie förväntas bidra med en fördjupad förståelse för hur grupp- och klasstorlek påverkar möjligheterna till individuellt stöd, i synnerhet för barn och elever i behov av särskilt stöd. Genom denna kunskap kan mer välgrundade beslut fattas om hållbara insatser och om hur undervisning och stöd bör organiseras. Resultaten kan stärka den professionella grunden för att handleda och stödja lärare i arbetet med att skapa gynnsamma lärmiljöer. På sikt kan studien bidra till mer inkluderande och kvalitativ undervisning samt ge elever bättre förutsättningar för måluppfyllelse.

Syfte och frågeställningar

Studien syftar, utifrån forskning och ett specialpedagogiskt perspektiv, till att undersöka hur grupp- och klasstorlek påverkar lärande och utveckling för barn i behov av särskilt stöd samt lärarens möjligheter att erbjuda individuellt anpassat stöd.

·      Vad visar forskning om klass- och gruppstorlekens betydelse för lärande och utveckling hos barn och elever i åldern 1-12 år som är i behov av särskilt stöd?

·      Vad framkommer utifrån forskning om klass- och gruppstorlek när det gäller lärares möjligheter att ge barn och elever individuell anpassning?

Teori

Studien grundas i sociokulturell teori, som fokuserar på lärande i social interaktion med begreppen proximal utvecklingszon och scaffolding. Systemteorin används för att förstå organisationens dynamik på mikro- och makronivå samt vikten av team learning för att tillvarata kompetenser och resurser inom organisationen.

Metod

Studien är en litteraturöversikt som inkluderar både kvantitativa och kvalitativa studier publicerade under de senaste tio åren, 2015–2025. Metoden möjliggör en bred och nyanserad analys av grupp- och klasstorlekens effekter på lärande och utveckling, samtidigt som transparens och reproducerbarhet säkerställs genom tydliga inklusionskriterier och dokumenterad sökstrategi.

Resultat

Studien visar att grupp- och klasstorlek påverkar undervisningens kvalitet och möjligheten till individuellt stöd, men att dessa effekter är beroende av pedagogisk kompetens, organisatoriska förutsättningar och lärmiljön. 

Specialpedagogiska implikationer

Specialpedagoger kan genom inflytande på organisatorisk nivå och samarbete med skolans olika professioner bidra till förbättrade lärmiljöer. Studien betonar vikten av att använda vetenskaplig grund för att skapa inkluderande undervisning som möter elever i behov av särskilt stöd och därigenom främjar deras utveckling och lärande.

Nyckelord

Gruppstorlek, individuellt stöd, klasstorlek, lärande, särskilt stöd och utveckling

Historical knowledge, along with knowledge acquired in other subjects, is crucial for individuals to make sense of and engage with the world around them. Evidence suggests that educational systems fail to adequately support disadvantaged groups in accessing the knowledge conveyed through education. This article presents a study comparing the historical knowledge of students attending lower-secondary schools in varying socio-economic environments. Using regression analysis and concept analysis, we examine responses (n=100) to both selected-and constructed-response items from the Swedish national test in history. The sampled items address factual, conceptual, and procedural knowledge types, and the results indicate consistent differences between students from low SES and high SES schools across all types of knowledge. Findings also show that socio-economic status has a larger explanatory value than gender or mother tongue. The differences regarding historical knowledge are discussed in relation to Biesta’s three dimensions of education, providing a philosophical perspective on the broader implications of these disparities in educational success.

Nordiska Rhizom utgör den första volymen i skriftserien Lines of Flight — Transdisciplinary Studies in Art, Culture & Learning. Antologin samlar texter som inte ordnar sig i en linjär struktur, utan bildar ett rhizomatiskt nätverk av förbindelser och korsningar. Här möts perspektiv från konst, kultur, pedagogik och filosofi i en transdisciplinär rörelse som öppnar för nya tankefigurer och praktiker.

Begreppet rhizom, hämtat från Deleuze och Guattaris filosofi, fungerar inte som en metafor utan som ett metodologiskt och ontologiskt verktyg: ett sätt att tänka multiplicitet, heterogenitet och icke-hierarkiska relationer. De ingående texterna är skrivna på svenska, danska och norska och är förankrade i en posthumanistisk tradition, samtidigt som de relaterar till samtida diskussioner inom samhälls- och kulturvetenskap, estetik och lärande.

Antologin fungerar som ett plan av immanens där linjer av flykt uppstår — mellan teman, mellan discipliner, mellan det mänskliga och det mer-än-mänskliga.

Background: Breast cancer is the most common cancer among women. Advances in diagnostics and treatment have led to increased survival, making the long-term consequences of treatment increasingly important to address. Sexual health is a vital aspect of women’s well-being and quality of life, yet it remains insufficiently acknowledged in cancer care. 

Aim: The aim of this literature study was to explore women’s experiences of sexual health following breast cancer treatment.

Method: A literature study with a qualitative approach was conducted. Database searches were performed in CINAHL and PubMed. Ten scientific articles with qualitative designs were included and analyzed using qualitative content analysis.

Results: The analysis identified three main themes: altered libido, identity and relationships, and the importance of communication. Women’s sexual health was affected by treatment-induced menopause, pain, and fatigue, often leading to reduced sexual desire. Changes in body image and sociocultural norms influenced identity and relationships, and many women experienced a sense of obligation toward their partner. Insufficient information and support from healthcare professionals, as well as inadequate communication with partners, emerged as significant barriers to sexual health.

Conclusion: Women’s experiences of sexual health after breast cancer treatment are complex and multidimensional. The findings highlight the need for person-centered care in which sexual health is integrated as a natural part of follow-up and support in cancer care.

Background: Internationally, it is estimated that approximately 15.6 million people live with Substance Use Disorder (SUD). In Sweden, around 80,000 individuals are believed to live with SUD - a psychiatric diagnosis developed as a result of prolonged and harmful use of intoxicating substances. This patient group has a greater somatic healthcare need compared to the general population, for example through various infectious diseases and substance use is often identified when patients with SUD access somatic healthcare services. Aim: The aim of the literatur review was to investigate how SUD-patients perceive and experience somatic care. Method: This literature review employed a qualitative approach, analyzing ten interview studies through thematic analysis to generate the findings. Results: The analysis resulted in four main themes, collectively comprising subcategories that illuminate different phenomena related to the aim of the review. The four main themes identified were: Experiences of care, Patients’ reluctance to seek care, Determinants of positive care experiences and lack of knowledge/competence. Conclusion: The findings show that patients with SUD experience stigmatization, discrimination and inadequate treatment in their encounters with somatic healthcare. Patients with SUD describe several consequences of this and how it affects their health. Reported consequences include inadequate pain management and insufficient or absent treatment for withdrawal symptoms. It also emerges that patients’ experiences of somatic healthcare often lead them to avoid both healthcare facilities and treatment.

Background: Seven out of ten women experience menopausal symptoms. Hormonal changes affect both psychological and physical well-being. Knowledge about menopause varies significantly within nations and globally. Lack of knowledge in society contributes to taboo and stigmatization, leading to uncertainty about where women should seek care and support. Approximately 29% of women seeking menopause-related healthcare feel they have not received sufficient support. Aim: The aim of the literature study was to compile women’s experiences of support from healthcare during menopause. Method: A literature study with a qualitative approach was conducted through searches in CINAHL and PubMed, 10 articles were included. An analytical method was used in which meaning units were identified and coded, and then sorted into categories and subcategories. Results: The results were based on 10 qualitative primary studies, involving 196 women. The findings showed that women’s access to support during menopause was influenced by limited knowledge, restricted access to healthcare, and insufficient medical guidance. Women described a need for emotional and social support, with feelings of worry, loneliness, and uncertainty being prominent. Fear, taboos, and experiences of unequal treatment contributed to women often delaying healthcare-seeking until symptoms had become too pronounced. Furthermore, there was a demand for more individualized, holistic, and proactive support från healthcare services. Conclusion: There is a link between knowledge gaps and insufficient supportive care. For women to feel confident seeking care and thereby receiving support, comprehensive knowledge among both women and healthcare professionals is essential.

Background: Colonoscopy is part of the national screening programme, which means that nurses are expected to meet patients who are about to undergo the procedure. Colonoscopy is used to investigate symptoms, detect, treat and prevent colorectal cancer (CRC), as well as to follow up on inflammatory diseases. Undergoing a colonoscopy involves both physical and psychological strain for the patient. For patients to manage the procedure, it is essential that nurses understand their experiences, which constitutes a fundamental prerequisite for providing person-centered care. Purpose: The aim of the literature review was to explore patients’ experiences of undergoing colonoscopy. Method: This thesis was conducted as a literature review based on ten scientific empirical studies with a qualitative research design. The article searches were carried out in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analyzed using a qualitative analysis method. Results: The analysis resulted in three categories: A vulnerable and tangible bodily experience, A meaningful care process, and A safe and dignified care relationship, along with seven underlying subcategories. The results indicated that each individual undergoing a colonoscopy is unique and that the experience of pain varies from person to person. Conclusion: This literature review contributes to an increased understanding of patients’ experiences during colonoscopy and highlights the aspects that shape the patient’s situation. In summary, the results identified that the nurse’s ability to recognize and meet individual needs is crucial for the patient’s overall experience.

Background: Endometriosis is a gynaecological disease that affects approximately one in ten women of reproductive age worldwide. The symptoms of endometriosis are often subtle and difficult to identify, which contributes to frequent misdiagnosis and inappropriate treatment despite its high prevalence. This literature review seeks to enhance awareness of the condition´s impact. Aim: To explore how women experience living with endometriosis. Method: A literature review based on 11 qualitative primary studies identified in the Cinahl and PubMed databases was conducted. An inductive data analysis was carried out. Results: The analysis resulted in four main categories: “Physical impact”, “Social impact”, “Mental impact” and “The impact of healthcare”, as well as 11 subcategories. Conclusion: Endometriosis had a multidimensional impact on women´s lives, with pain emerging as the most central experience, affecting everyday life, relationships and self-image. The condition resulted in limitations, uncertainty and reduced quality of life. The conclusion emphasized the need for increased knowledge among nurses and healthcare professionals to promote early diagnosis, appropriate treatment, and more individualized care. 

Background/purpose. This article examines the challenges faced by Arab immigrant families in Sweden, specifically in terms of parenting, cultural identity, and educational involvement, in relation to family roles, social capital, and intergenerational relationships. It asks how families emigrating from the Middle East to Sweden negotiate their Arab culture while trying to adapt to the regulations of the new community and involvement in institutions such as the school. Materials/methods. Using a critical ethnographic approach and thematic analysis, the research draws on in-depth interviews with strategically selected participants, based on their immigration background, family roles, and duration of residence, as well as participant observation methods. Ethical standards included voluntary consent and cultural sensitivity throughout the study. Results. Findings indicate that Arab immigrant families in Sweden face complex, multi-layered education integration challenges relating to how traditional parenting norms may clash with Swedish institutional expectations and create emotional strain, a destabilization of family structures and weakened social cohesion. Parents can experience a significant erosion of social capital, which contributes to a sense of disempowerment and reduced involvement in education. Mothers emerged as key figures, using "emotional capital" to preserve cultural continuity and support integratio.n Conclusion. Emotional and social capital are critical to supporting children’s adaptation and sustaining family unity. The study highlights the significance of culturally responsive education policies and inclusive community-based programs in empowering immigrant families and fostering equitable integration through schools and the broader education system.

Teaching social studies at upper secondary school often involves issues that may be perceived as controversial, such as politics, religion or equality. At the same time, the Swedish curriculum emphasizes the school's democratic mission and the importance of providing students with opportunities to express diverse viewpoints in a safe learning environment. Controversial issues can therefore both contribute to students' democratic competence and pose pedagogical and ethical challenges for teachers.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how controversial issues can be integrated into social studies education and what opportunities and challenges this entails for teachers and students. The study is conducted as a qualitative literature review in which scientific articles, doctoral theses and research reports are analyzed. Data collection was carried out through systematic literature searches in relevant academic databases as well as through citation tracking. The results show that teaching controversial issues can strengthen students' critical thinking, democratic skills and understanding of multiple perspectives. At the same time, challenges emerge in relation to classroom climate, the teachers approach, and the risk of students feeling excluded. The study also highlights the importance of clear didactic frameworks and conscious pedagogical leadership in order to address controversial issues in a constructive manner. 

Denna systematiska litteraturöversikt undersöker hur elever uppfattar samhällskunskapens  och  undervisningens roll för deras demokratiska förståelse och upplevelse av inflytande i skolan. Syftet är att identifiera hur elever erfar formella och informella möjligheter till delaktighet, hur undervisningens innehåll och pedagogiska arbetssätt påverkar utvecklingen av demokratisk kompetens samt hur dessa erfarenheter varierar mellan olika elevgrupper. Översikten bygger på en systematisk analys av empiriska studier från svenska och nordiska skolsammanhang publicerade efter år 2000.

Resultaten visar att elever ofta beskriver formella deltagande strukturer, som elevråd och klassråd, som symboliska och utan verklig påverkan. I stället framträder informella och vardagliga möten med lärare som de mest meningsfulla arenorna för genuint deltagande. Samhällskunskapsundervisningen bidrar till elevers teoretiska kunskaper om demokrati, men kan ibland bli för faktainriktad och därmed begränsa möjligheten att praktisera demokrati i klassrummet. Dialogiska och övervägande arbetssätt, liksom undervisning som utgår från elevnära och relevanta samhällsfrågor, främjar däremot engagemang och demokratisk kompetens. Studierna visar också att upplevelser av inflytande skiljer sig mellan elevgrupper, där kön, socioekonomisk bakgrund, programtillhörighet och migrationsbakgrund påverkar elevers möjligheter att komma till tals och känna delaktighet. Sammanfattat visar översikten att skolans demokratiska uppdrag förverkligas ojämnt, och att relationella och didaktiska val är avgörande för att stödja elevers demokratiska utveckling. 

Förväntat kunskapsbidrag

Studiens förväntade kunskapsbidrag är att bidra med fördjupad kunskap om hur personal på skyddade boenden arbetar praktiskt och pedagogiskt för att säkerställa barns och ungas rätt till utbildning under en pågående skyddsplacering. Genom att synliggöra personalens uppfattningar och beskrivningar av sina arbetssätt. Deras samverkan med externa aktörer. Hur lärandemiljöer ges till uttryck på skyddat boende, och ett synliggörande av personalens pedagogiska strategier, kan studien bidra med empiriska perspektiv från en verksamhet som är relativt outforskad ur en specialpedagogisk och utbildningsmässig synvinkel.

Syfte och frågeställningar

Syftet med innevarande studie är att undersöka hur personal på skyddade boenden beskriver sitt arbete med att säkerställa barns och ungas rätt till utbildning. Studien syftar även till att utforska personalens beskrivning av lärandemiljön på sina boenden, samt undersöka ifall personalen ger uttryck för några pedagogiska strategier som stödjer barns utveckling.

Våra frågeställningar har utgjorts av: Hur beskriver personal på skyddade boenden sitt arbete med att säkerställa barns rätt till utbildning under vistelsen? Hur beskriver personalen lärandemiljön på sitt skyddade boende? Framträder några pedagogiska strategier i personalens arbete som stödjer barns utveckling på skyddat boende, och i så fall vilka?

Teori

Vår studie har analyserats utifrån det teoretiska ramverket utvecklingsekologi av Urie Bronfenbrenner tillsammans med de fyra bärande begreppen mikronivå, mesonivå, exonivå och makronivå (Hwang & Nilsson, 2022; Imsen, 2005). Studiens analys utgår även utifrån den praktiska modellen traumamedveten omsorg (TMO) och dess tre analytiska begrepp trygghet, relation och coping (Hellberg, 2018).

Metod

Studiens genomförande har baserats på en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade intervjuer som metod. Totalt har fem respondenter, bestående av verksam personal från fem olika skyddade boenden som tar emot barn i Sverige intervjuats.

Resultat

Studien resulterade i tre teman och två underteman. Arbetet med att säkerställa barns rätt till utbildning, uppfattningar om lärande och utbildning, samverkan som förutsättning och begränsning, lärandemiljön i det skyddade boendet, personalens pedagogiska strategier. Studien visar att personal på skyddade boenden beskriver arbetet med att säkerställa barns rätt till utbildning som betydelsefullt. Men att det till följd av olika förutsättningar och administrativa och säkerhetsmässiga aspekter är komplext, vilket i sin tur kan ha konsekvenser för barnens lärande och utbildning på skyddat boende.

Specialpedagogiska implikationer

Som blivande specialpedagoger finns det ett intresse i att se till alla barns rätt till stöd och utbildning. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv indikerar innevarande studies resultat ett visst behov av specialpedagogisk kompetens på skyddade boenden för en ökad likvärdighet och tillgång till pedagogiskt stöd. En sådan kompetens kan i framtiden bidra till ökad samverkan mellan skyddat boende, skola och socialtjänst, integrering av pedagogiska strategier och utveckling av lärandemiljöer i syfte att säkerställa alla barns rätt till lärande och utbildning.

Sammanfattning/Abstract 

Larsson, Anna och Tran, Marcus. (2025). “Relationen är jätte, jätteviktig” – en kvalitativ studie om specialpedagogers arbete med familjehemsplacerade barns skolgång“Relationships are everything” – a qualitative study of special educators' work with children placed in foster care. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp. 

Förväntat kunskapsbidrag 

Studiens ambition är att synliggöra hur specialpedagoger upplever och beskriver sitt arbete med familjehemsplacerade barns skolgång. Studien undersöker hur relationer, förväntningar och samverkan mellan olika aktörer kommer till uttryck i specialpedagogers erfarenheter av samverkan, stödinsatser och pedagogiskt arbete kring familjehemsplacerade barns skolgång. Förhoppningen är att studien kan bringa ökad klarhet i varför arbetet kring familjehemsplacerade barn ibland upplevs som komplext och utmanande. 

Syfte och frågeställningar 

Syftet med studien är att belysa aspekter av hur specialpedagoger beskriver sitt arbete med att stärka studieresultaten hos barn placerade i familjehem. Vidare syftar studien till att undersöka hur samverkan mellan skola, socialtjänst och familjehem upplevs och fungerar i praktiken, utifrån specialpedagogers erfarenheter av samverkan kring familjehemsplacerade barns skolgång. 

• Hur beskriver specialpedagoger sina möjligheter och utmaningar i arbetet med att stödja studieresultat hos familjehemsplacerade barn?  

• Hur uttrycker specialpedagoger att samverkan ser ut med andra aktörer, såsom socialtjänst och familjehem, för att främja barnens skolframgång?

Teori 

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Bronfenbrenners bioekologiska modell, systemteori samt det relationella perspektivet. Bronfenbrenners modell används för att förstå hur olika nivåer i barnets omgivning påverkar barnets skolgång och utveckling. Systemteorin bidrar med ett helhetsperspektiv där barnets skolgång ses som en del av ett större sammanhang där flera aktörer samspelar. Det relationella perspektivet används för att analysera pedagogiska relationer och samspel i specialpedagogers arbete med familjehemsplacerade barn. Med stöd i begreppen Sam-varo och Sam-verkan synliggörs både det direkta mötet mellan specialpedagog och barn samt samverkan mellan skola, socialtjänst och familjehem, och hur dessa relationella processer påverkar barnets skolgång. 

Metod 

För att möjliggöra en fördjupad förståelse av specialpedagogers erfarenheter och perspektiv på familjehemsplacerade barns skolgång har studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger, då denna metod möjliggör fördjupade beskrivningar av informanternas erfarenheter, uppfattningar och arbetssätt. Ett målstyrt urval har använts för att inkludera informanter med erfarenhet av arbete med familjehemsplacerade barn. Intervjuerna genomfördes under en avgränsad tidsperiod och analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien har genomförts i enlighet med forskningsetiska principer, där informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har beaktats. 

Resultat 

Resultatet visar att relationellt arbete är centralt i arbetet med familjehemsplacerade barn. Specialpedagogerna beskriver att tillit, kontinuitet och närvaro är avgörande för att pedagogiska insatser ska få effekt. Vidare framkommer att familjehemsplacerade barn ofta möts av låga förväntningar eller ett medlidande synsätt, vilket riskerar att påverka deras skolgång negativt. Samverkan mellan skola, familjehem och socialtjänst beskrivs som nödvändig men ofta problematisk. Bristande kommunikation, sekretessbegränsningar och otydlig ansvarsfördelning framträder som praktiska och organisatoriska hinder för ett samordnat stöd kring barnet. Samverkansmodeller med tydliga strukturer lyfts fram som särskilt gynnsamma i skolans arbete med familjehemsplacerade elever.  

Specialpedagogiska implikationer 

Studien visar att specialpedagogens arbete med familjehemsplacerade barn behöver präglas av ett relationellt förhållningssätt, höga men realistiska förväntningar samt en tydlig samordnande roll. Specialpedagogen kan fungera som ett stöd för barnet och som en länk mellan olika aktörer runt barnet. För att detta arbete ska vara hållbart krävs organisatoriskt stöd, tydliga rutiner och gemensam samsyn inom skolan. Resultaten understryker behovet av ökad kunskap om vad relationellt arbete innebär samt hur ett relationellt arbetssätt och lärande kan och bör utformas i skolans praktik. Detta för att skapa trygghet, kontinuitet och likvärdiga förutsättningar för familjehemsplacerade barns lärande. 

Syftet med studien är att synliggöra hur kunskap, makt och styrningsrationaliteter samverkar i sanningskonstruktionen kring barn med funktionsvariationer som elever och skolan som plats för elever med funktionsvariationer. Ugångspunkten ligger i en jämförande analys av historiskt centrala styrdokument i framväxten av en skola för alla samt nutida inlägg på sociala medier från vårdnadshavare till barn med funktionsvariationer. Följande frågor står i centrum för analysen: Hur framställs barn med funktionsvariationer som elever? Hur framställs skolan som plats för elever med funktionsvariationer? Studiens teoretiska förankrin ligger i en socialkonstruktionistisk förståelse av verkligheten, där språk ses som konstituerande snarare än beskrivande, och fördjupas genom en foucauldianskt inspirerad diskurstradition. Centrala analytiska begrepp utgörs av kunskap, makt, sanningsregimer och normalisering. Metodologiskt vilar studien på en kvalitativ ansats med historieskildrande och netnografiska inslag. Det empiriska materialet har analyserats genom en abduktiv diskursanalys med inspiration från Foucaults arkeologiska och genealogiska metoder, med fokus på hur framställningar organiseras, vilka sanningar som etableras samt vilka subjektspositioner som möjliggörs respektive utesluts. Resultatet visar att barn med funktionsvariationer genom historien har framställts genom skiftande sanningsregimer där de konstruerats som icke-elever, avvikande elever med disciplinära behov, elevpatienter, omsorgsbehövande elever och i vissa fall som rättighetsbärande elever. Trots diskursiva förskjutningar över tid framträder en tydlig kontinuitet där normalitet och avvikelse fungerar som grundläggande organiserande principer. De nutida framställningarna från vårdnadshavare synliggör hur dessa historiskt förankrade sanningsregimer fortsatt får genomslag i skolans praktik och bidrar till att skolan framstår som en plats präglad av både inkludering och exkludering, där ansvar och anpassningar ofta förskjuts från institution till individ. Studiens resultat pekar på behovet av en fördjupad specialpedagogisk medvetenhet kring hur normalitet och avvikelse produceras och reproduceras genom skolans styrning, organisation och vardagliga praktik. Genom att problematisera de diskursiva villkor som formar förståelsen av elever med funktionsvariationer kan handlingsutrymmet för dessa elever vidgas i arbetet mot en mer likvärdig skola för alla.

Abstrakt.

Studiens mål är att bidra med insamlat material från yrkesverksammas erfarenheter kring relationsarbetet i skolans verksamhet kopplat till elevers lärande. Syftet är att identifiera framgångsfaktorer för att motverka matematikängslan, kontra vilka riskfaktorer som eventuellt kan påverka elevers lärande. Studien syftar även till att konkretisera fyra olika huvudteman som ett resultat som presenterar exempel på de socioemotionella samt kognitiva förmågorna som ligger till bakgrund för eventuella matematiksvårigheter, för att öka förståelsen hos de yrkesverksamma för att bidra med individuell utveckling. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med forskningsöversikten är att undersöka och beskriva forskning mellan 2015–2025 som synliggör strategier för att inkludera barn med eller misstänkt NPF i social interaktion i leken på förskolan. Målet för sammanställningen är att identifiera centrala teman och eventuella kunskapsluckor kring strategier för barns delaktighet i leken utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. 

Preciserade frågeställningar:       

• Hur beskriver forskningen strategier för att stötta inkludering i leken för barn med eller misstänkt NPF?
• Hur beskriver forskningen specialpedagogens roll i att stötta inkludering i leken?

Teori

Sociokulturell teori utgör ramen för forskningsöversikten, där de tre centrala begrepp artefakt, mediering och scaffolding är analysbärande. 

Metod

Det här examensarbetet har utformats som en forskningsöversikt, och har inspirerats av Göransson och Nilholms (2015b) metod SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies). Författarna menar att metoden syftar till att kartlägga och analysera ett forskningsfält där en bred variation av metodologiska och teoretiska utgångspunkter lyfts fram. Forskningsöversikten har utgått från SMART-metodens fem steg. Stegen är identifiering av forskningsfältet, samanställning av bakgrundsdata, kartläggning, analys samt en djupgående analys. Fyra databaser har använts för att identifiera artiklarna. Forskningsöversikten omfattar slutligen tio artiklar efter att filtrering med inkludering- och exkluderingskriterier genomförts. 

Resultat

I resultatet presenteras en kartläggning av de inkluderade artiklarnas ämne, teoretiska tradition, fokus, metod, resultat och analys, i enlighet med SMART-metoden. Det framträdande resultatet i artiklarna kunde kategoriseras i två teman. Samtliga artiklar har undersökt eller identifierat strategier som kan gynna barn med eller misstänkt NPF:s inkludering i leken. Centrala delar som lyfts fram i resultatet är miljön, stöttning, lek med jämnåriga och kamratmediering. Specialpedagogens roll att stötta i leken synliggörs inte även om professionen i sig nämns i några av artiklarna. En djupgående analys genomfördes där temana som växte fram var scaffolding genom pedagogers stöttning, lärmiljön som medierande artefakt samt kamratmediering. 

Under de senaste åren har ungdomsbrottslighet och gängrelaterat våld fått ökad uppmärksamhet i Sverige, detta har lett till införandet av nya kriminalpolitiska åtgärder som visitationszoner. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur ungdomar i olika bostadsområden upplever lagen om visitationszoner, samt hur dessa påverkar deras känsla av trygghet och tillit till polisen. Studien fokuserar på ungdomars egna upplevelser och tolkningar av lagen snarare än dess faktiska brottsförebyggande effekter.

 Studien bygger på kvalitativ forskningsansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar i åldrarna 16-23 år från olika bostadsområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. För att tolka resultaten används sociologiska teorier om disciplinär makt och panoptikon (Foucault, 2020), territoriell stigmatisering (Wacquant, 2007) samt stämplingsteori (Becker, 1963) 

Resultaten visar att ungdomarna i huvudsak upplever visitationszoner som begränsade och kontrollerade snarare än trygghetsskapande. Deltagarna beskriver känslor av övervakning, kollektivt misstänkliggörande och ras- samt platsbaserad profilering. Dessa erfarenheter bidrar till en minskad tillit till polisen och en upplevelse av orättvisa. Studien visar att visitationszoner riskerar att förstärka socialt utanförskap och territoriell stigmatisering. Vilken kan få negativa konsekvenser för relationen mellan ungdomar och rättsväsendet.

Denna studie undersöker hur flerspråkiga elever i årskurs 8 upplever användningen av bildstöd i engelskundervisningen och hur lärare beskriver bildstöd som en del av sitt pedagogiska arbete. Studien genomfördes på en högstadieskola i ett socioekonomiskt utsatt område, där elevernas språkliga erfarenheter av engelska varierar stort. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med nio elever och tre lärare och har analyserats tematiskt.

Resultaten visar att bildstöd ofta fungerar som en viktig ingång till texter och bidrar till att skapa förförståelse, struktur och trygghet inför läsning. Eleverna beskriver att bilder hjälper dem att förstå sammanhang även när språket är krävande och flera menar att bildstöd minskar stress och gör det lättare att våga delta i undervisningen. Samtidigt framkommer ett visst motstånd mot bildstöd, särskilt bland elever som upplever stödet som barnsligt eller som ett tecken på att de inte klarar uppgiften själva. Studien visar därmed att bildstöd inte är neutralt, utan får olika betydelse beroende på hur det introduceras och används i klassrummet. Bildstöd kan stärka både förståelse och delaktighet men att dess betydelse hänger nära samman med elevers självbild och med de sociala villkor som präglar undervisningen.

Background: Patients with oesophageal and gastric cancer face a poor prognosis and multiple symptoms and problems that negatively affect their quality of life. In view of the prognosis and extensive illness burden, an early palliative care approach is of importance.

Aim: The overall aim of this thesis was to describe and compare symptoms, problems and care needs in relation to the initial treatment strategy among patients newly diagnosed with oesophageal and gastric cancer and to explore how those with incurable illness manage everyday life.

Method: The project comprised three studies with a quantitative (Studies I–III) and one study with a qualitative design (Study IV). Study I and II were based on a Swedish cohort of patients who died from oesophageal and gastric cancer in 2014–2016. Data were collected from the National Register for Oesophageal and Gastric Cancer (Studies I and II), the National Cause of Death Register (Studies I and II), the Swedish Register of Palliative Care (Study I) and the National Patient Register (Study II). The impact of the initial treatment strategy and survival time on the quality of end-of-life care (Study I) and the impact of initial treatment strategy and assignment of a contact nurse on health care use (Study II) were investigated. Study III was a cross-sectional study on patients newly diagnosed with oesophageal and gastric cancer. Data on quality of life, symptoms and problems were collected using the European Organization for Research and Treatment of Cancer (EORTC) instruments QLQ-C30 and QLQ-OG25 and the Integrated Patient Outcome Scale. Study IV was a semi-structured interview study on how persons newly diagnosed with incurable oesophageal and gastric cancer manage everyday life.

Results: Patients with a survival of ≤3 and 4–7 months had higher risk for hospital death compared with patients with a survival ≥17 months. Patients surviving ≤3 months had lower risk for bereavement support and end-of-life information, compared with those with a survival ≥17 months. The performance of an oral health assessment and pain assessment was not associated with survival time (Study I). Patients with palliative treatment and no tumour-directed treatment had a higher incidence rate ratio for unplanned care compared with those receiving curative treatment. Patients with no tumour-directed treatment also had a lower incidence rate ratio for planned care compared with those with a curative treatment. Patients with a contact nurse assigned to them had higher incidence rate ratios for unplanned care and planned outpatient care visits, compared with patients with no contact nurse assigned (Study II). Among all patients, the quality of life was markedly lower than in the general Swedish population, and impairments were found in all aspects of quality of life, particularly role and emotional functioning and symptoms such as eating-related problems, fatigue, insomnia and dyspnoea. The majority of patients reported severe anxiety among family and friends. Among patients with oesophageal cancer, those with a palliative treatment strategy, compared with a curative strategy, reported lower quality of life, and physical and role functioning, and higher intensity of several symptoms and problems. Among patients with gastric cancer, no differences between treatment groups were found (Study III). Interpretation of the interviews resulted in the overall theme “Striving towards normality in an unpredictable situation”, with three related themes, “Trying to comprehend the disease”, “Dealing with the consequences of illness” and “Re-evaluating what is important in everyday life”, and seven subthemes (Study IV).

Conclusion: Patients newly diagnosed with oesophageal and gastric cancer suffer from poor quality of life and several burdensome symptoms and problems and those with the poorest prognosis exhibit the highest risk of receiving unplanned care and low-quality end-of-life care. Patients with incurable illness manage their everyday life by striving for normalcy. The findings emphasize the need for a proactive palliative care approach to enhance patients’ quality of life and ability to manage the new life situation.

Catarina Economou och Eva Bringéus redovisar i ”Shared Reading i skolan – läsning på andra villkor?” en studie där de undersöker hur läsning med elever inspirerad av metoden Shared Reading kan bidra till dessa elevers läsintresse. Studien syftar till att belysa läsecirkelns möjlighet att utveckla läsengagemang och undersöka hur en grupp elever läser och möter varandra i och genom litterära texter. Därutöver jämför de också elevers uppfattning om läsecirkelns metod, inspirerad av Shared Reading, med uppfattningen om den litteraturundervisning de möter i skolan. Det teoretiska ramverket och de analytiska begreppen utgörs av andraspråksforskaren Cummins identitetsutvecklande interpersonal space (2001), litteraturreceptionsforskaren McCormicks repertoarbegreppsmodell (1994) samt litteraturpedagogen Tengbergs läsartsbegrepp (2011). Studiens resultat visar på Shared Reading som en möjlig läsfrämjande väg till läsengagemang. Samtalen om litteratur skiljer sig här på flera andra sätt från den skönlitterära skolläsning som eleverna i intervjuerna beskriver som en uppgiftskultur där de läser och svarar på frågor. Eleverna rör sig fritt i samtalen både mellan sina egna och textens allmänna och litterära repertoarer och mellan olika läsarter och utforskar på så sätt texterna tillsammans. Ju längre in i samtalen de kommer, desto större utrymme och betydelse får den känslomässiga reaktionen, som därmed både bidrar till och utgör en stor del av själva engagemanget.

This study uses qualitative methods in a case study analysis of H&M, focusing on the timeline from year 2019 to 2024. Using the Planet dimension of the triple bottom line (TBL)framework as an analytical lens, the study assesses the gap between the company’s reported sustainability practices and the requirement of the Ecodesign Sustainable Product Regulation(ESPR), with a particular focus on products circularity and supply chain transparencyenabled by digital solutions such as the Digital Product Passport (DPP). The findings reveal a substantial discrepancy between H&M´s voluntary sustainability narratives and mandatory requirements introduced by ESPR. As a result, the mandatory ESPR is expected to shift the company´s sustainability agenda from self-defined initiatives toward legally enforced compliance. Ultimately, this study shows that mandatory regulations, such as ESPR, are essential for standardizing sustainability practices and ensuring genuine accountability with the fast-fashion industry.

This thesis researches the 2022 ‘French Proposal', Council Presidency document on the successful mediation between North Macedonia and Bulgaria to lift the Bulgarian veto on EU negotiations. The framework of Liberal Intergovernmentalism (LI) is used, supported by a qualitative document analysis on four official documents: The ‘French Proposal’, the Council Conclusions adopting the proposal, the 2017 Treaty of Friendship between North Macedonia and Bulgaria and the 2022 Bilateral Protocol that adds to the 2017 treaty. Together with twenty-three academic sources, the analysis’ structure aligns with the three pillars of LI theory: state preferences, bargaining and institutional choice.

The findings have shown that Bulgaria seeks symbolic, nationalist and identity-based demands from North Macedonia, including a constitutional amendment that recognises a Bulgarian minority, textbook and education changes and protection against hate speech. The North Macedonian preferences are focused on unlocking their EU accession process, but has so far not been able to implement the demands due to domestic resistance. France helped mediate in 2022 soon after the war in Ukraine began, seeking EU credibility and national prestige. 

The bargaining outcome was one-sided due to Bulgaria's low-cost veto leverage, allowing it to include bilateral identity demands into EU conditionality, which has not happened before in EU enlargement. The institutional design strengthened their leverage, as the institutions created have minimal enforcement capabilities and the demands themselves remain vaguely worded, open to Bulgarian interpretation. 

It is concluded that the 2022 French Proposal as a mediation and agreement was unrealistic to implement, had elements not seen before in EU enlargement, damaging to EU credibility by legitimising nationalist demands and structurally flawed from the outset.

Protein design has the potential to revolutionize biotechnology and medicine. While most efforts have focused on proteins with well-defined structures, increased recognition of the functional significance of intrinsically disordered regions, together with improvements in their modeling, has paved the way to their computational design. This review summarizes recent advances in designing intrinsically disordered regions with tailored conformational ensembles, molecular recognition, and phase behavior. We discuss challenges in combining models of predictive accuracy with scalable design workflows and outline emerging strategies that integrate knowledge-based, physics-based, and machine-learning approaches.