Modern architecture has generated measurable requirements about users’ interactions with the built environment to create user-oriented architecture through meticulous full-scale testing with subsequent standardization. These requirements have entered the legal framework as minimum threshold values for basic demands that regulate building and physical planning. In the construction of the modern welfare society, building-related requirements have been associated with fundamental ethical values for the societal construction, e.g., equity, health, inclusion, and sustainable development. The programming of architecture through building requirements can be seen as giving the users a dosage of happiness through architecture. The modern welfare state defines an architectural happiness through is legal frameworks. This study analyzed thirteen questions from a 37-question questionnaire, distributed to 122 informants, in thirteen countries. The study aimed at establishing the contemporaneous understandings and uses of the concept of accessibility. The study concluded that, currently, the concept of accessibility has turned into a technical instrument that limits the quest for an increased fit between user demands and needs with the architectural design. Furthermore, there is a loose link between accessibility and sustainability. In conclusion, architectural happiness for the upcoming sustainable society of the 2030s needs to update the concept of accessibility so that the outcome – usability for future users – becomes apparent. 

Enligt de styrdokument som gäller för förskolan ska leken ha en central plats i verksamheten, trots detta blir det allt mindre och mindre utrymme för lek. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den fria leken i förskolan har för barns språkutveckling, samt vilken betydelse pedagogernas roll kan ha för främjandet av språket i den fria leken. För att nyansera det ska en jämförelse göras mellan det språkliga utrymmet i fri lek kontra undervisnings- och rutinsituationer. Jag antog en kvalitativ forskningsmetod där insamlandet av empirin bestod av ostrukturerade observationer av barn och pedagoger. Genomförandet av studien skedde inom loppet av två veckor vid fem observationstillfällen på en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av den sociokulturella teorin, med fokus på begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon, samt teorin om barndomssociologi med fokus på begreppen samspel och kamratkulturer.

Resultatet visade att fri lek kan ha en positiv inverkan på barns språkliga utveckling. Det visade även att pedagogerna som scaffolders i barns fria lek kan bidra till främjandet av språket vad gäller bland annat kommunikativt samspel, uttrycksförmåga och ordförråd. Därtill framgick det av resultatet att barns språkliga utrymme var som störst i den fria leken och som minst i rutinsituationer. 

Purpose: Effective nurse-patient communication is demanding and essential when patients’ treatment changes from curative to palliative approach. We aimed to illustrate nurses’ experiences communicating with patients who have undergone end-of-life breakpoint communication.

Method: Six nurses from both haematology and oncology wards at a hospital in southern Sweden were interviewed. The data were analysed using content analysis.

Result: Three themes with a total of eight categories were identified: Nurses were excluded from the end-of-life breakpoint communication, which impacted the following communication and the dialogue between nurses and patients afterwards; the importance of communication, where the experience of following-up patients, supporting patients and having existential conversations was highlighted; the nurses’ strategies in the communication, included experience of using tools, the need for more information and education, and to be human.

Conclusion: Nurses in today's healthcare system need education to provide the care and the communication that patients ask for and are obligated to receive regarding support and information. In the results, nurses suggest and relate their strategies for effective patient communication, which would also aid nurses working in areas other than palliative care. For example, they propose collaborating more with physicians to facilitate better information flow and patient contact. Moreover, reflective tutorials, including spiritual leaders to aid patients’ existential concerns, are beneficial. The need for further research in this area is crucial for the growth and development of nurse-patient communication.

The rapid expansion of online education has made academic programs moreaccessible, overcoming geographical and physical barriers. However, this learning formatfaces significant challenges, particularly in maintaining student engagement byaddressing their emotional and academic needs.

Brazil is a country facing rapid growth in online education. According to INEP'sHigher Education Map (2023), Brazil saw a 19.4% increase in online programs from 2020to 2021, yet this was accompanied by a concerning dropout rate of 55.5%. Poorinteraction with instructors was cited as a key factor by 63% of students who left theirprograms. In the online environment, the traditional classroom is replaced by a videoscreen, where teachers attempt to engage with students and assess their emotions andacademic needs. However, the ability of instructors to respond effectively is oftendiminished, as crucial emotional cues—such as facial expressions, body language, andtone of voice—are harder to perceive in this setting. This raises a critical question: howcan emotional expressions be accurately recognized in an online learning environment?

The challenge is the quality of teacher-student interaction, with poor emotionalengagement. This case study aims to examine the role of Empathic AI within the digitallearning environment, focusing on how distributed cognitive processes betweenindividuals and technology shape the emotional and relationship dynamics of teachingand learning. The key focus is on the teacher’s responsiveness—how effectively teachersadjust their approach based on students' feedback and needs—enhancing personalconnection and engagement. As digital education continues to evolve, understandingthese interactions and how technology as Empathic AI is essential for addressingstudents’ emotional needs and improving the overall educational experience.

The central question of this study is whether a teacher's responsiveness to students'emotional and academic needs can be enhanced through feedback from Empathic AI tool,which analyzes attentiveness based on a Computational Approach to Emotion (Cowen &Keltner, 2021).

Rethinking the digital space to promote inclusion through the design ofmeaningful and enriched learning experiences, while reframing the relationship between teachers and students with the support of technology, is essential for the future evolutionof online education.

The cotton fabric consists of cellulose arranged in a complex structure with multiple levels of organization at different length scales. Understanding this structure and its interactions with water and oil is essential for developing efficient and environmentally friendly methods of cotton washing. In this study, the structure of raw cotton fabric cellulose and the effects of water and oil were examined across a broad range of length scales using spatially resolved synchrotron small-angle X-ray scattering (SAXS) and auxiliary techniques.

Water was observed to penetrate the cotton fabric and interact across nearly all length scales. Although a certain amount of the material was not affected by water as seen by intact distance between microfibrils, fractal analysis of the scattering data indicated a loosening of the microfibril arrangement after contact with water. This process was hindered if the material had been pre-treated with oil and was not seen after subsequent washing with water or surfactant solution. Analyzing spatially resolved SAXS data using a bi-sinusoidal model and 2D maps of the oil-to-cotton ratio facilitates understanding the structure of the material and its interactions with oil on the molecular, nano and macrolevels.

 Vårt examensarbete syftar på att undersöka hur förskolor arbetar med barn som har språksvårigheter.  Vi vill ta reda på vilka strategier och förhållningssätt olika förskollärare använder, samt hur dessa påverkar både barnens språkutveckling och deras generella utveckling. Genom att göra detta ökar förståelsen för hur deras roll påverkar barns lärande. Studien belyser hur pedagogiska strategier påverkar barns språkutveckling. Den bygger på frågeställningar om hur förskollärare arbetar, kommunicerar och skapar en lärande miljö som främjar barns utveckling. För detta ändamål har vi valt en kvalitativ metod i vårt forskningsarbete. 

Vi har grundat vår studie i den sociokulturella teorin, som hjälper oss att belysa hur  språksvårigheter och lärande formas genom kulturella och sociala samspel. Detta ger oss en ökad förståelse i hur pedagogers och barns interaktioner kan stödja den kognitiva, sociala och språkliga förmågan som vi använder oss av i vår analysdel. Dessutom lyfter studien fram föräldrars delaktighet och kommunikation, som båda är viktiga aspekter för att stödja barns utveckling. Avslutningsvis visar denna studie att samverkan mellan förskollärare, logopeder, specialpedagoger och föräldrar är betydande för att hantera barns språksvårigheter genom strategier som anpassade lärmiljöer och anpassat stöd. Resultatet av studien visar också att föräldrars delaktighet i barnens utveckling är avgörande för att hantera och stödja barns språksvårigheter. 

På senare år har flera studier visat att barns risktagande är positivt för barns utveckling. Samtidigt varnar medier att för stort fokus på säkerhet kan leda till passivisering och att aktiverande material försvinner från förskolor. Internationellt finns det många studier om riskfyllda lekar och barns risktagande men i svensk kontext är det sparsamt. Dessutom saknas forskning kring vad pedagoger uppfattar som risker i förskolan. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka risker som pedagoger uppfattar i förskolan, hur de förhåller sig till dem samt hur riskerna påverkar förskolans vardagliga verksamhet. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Empirin har analyserats med hjälp av Becks teori om risksamhället samt utvalda begrepp, risk, bieffekt och reflexivitet. Resultatet visar att flera olika risker relaterade till barn och vuxnas hälsa blir synliga i intervjuerna. Gällande de risker som kan relateras till barnens vardag i förskolan identifierades riskerna för kränkningar och skaderisker. Angående de risker som identifierades som kan relateras till pedagogerna är mentala hälsorisker, fysiska hälsorisker och yttre hot. I intervjuerna beskrivs en större mångfald av risker kopplade till personalen, och flera risker är knutna till arbetsbelastning och färre personal. I studien framkommer arbetsmiljö, pedagogers förhållningssätt och regleringar som faktorer som påverkar vilka risker som begränsas och möjliggörs. Det finns en komplexitet i hur faktorerna och riskerna förhåller sig till varandra och påverkar både vuxna och barn, vilket även resulterade i dilemman.

Förskoleprogrammet består av två delar: en teoretisk del, som sker på universitet där vi lär oss olika teorier genom föreläsningar, seminarier och inlämningar, och en praktisk del där vi tränar på att omsätta teorier i praktiken, under bland annat i en kurs om totalt 30 hp verksamhetsförlagd utbildning, VFU-kursen. Det problem som arbetet växt fram ur är en fundering om förskollärarutbildningen är innehållsrik eller om delar fattas eller skulle behöva fördjupas. Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare och VFU-lärare upplever att universitetsstudierna har förberett/förbereder förskollärare inför deras yrkesliv. Enkäter och intervjuer användes för att nå syftet. Det teoretiska perspektiv som använts är Grossmans ramverk och som analysmetod har vi använt oss av tematisk analys. I resultat och analys har teman ledarskap, teori, introduktionsperiod och den yrkesnära utbildning hittats. Dessa teman har respondenterna diskuterat ur olika perspektiv. Ledarskap beskrivs som bristfälligt men som svårt att inkludera i utbildningen. Teori är något som respondentgrupperna hade olika tankar om. VFU-lärare ansåg att det skulle vara grunden till all undervisning som görs medan förskollärarna beskriver att de inte använder teorier i deras undervisning. I slutsatsen och diskussionen konstaterades att universitetet förbereder studenterna för yrkeslivet men att vissa aspekter fattas, samtidigt som det blir tydligt att allt inte kan läras ut under utbildningen.

Förskolan är en del av utbildningssystemet och har en egen läroplan. Förskolan vilar på en tradition av både omsorg och lärande. Succesivt har förskolan fått ett ökat lärandefokus, där det finns en oro för att detta kan göra att barnets omsorgsbehov kommer i skymundan. Syftet med min studie har varit att skapa förståelse för hur förskollärare respektive vårdnadshavare förhåller sig till och positionerar sig gentemot förskolans uppdrag. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer med två förskollärare och två vårdnadshavare, samtliga från olika förskolor, genomförts. Begreppet institution har använts som en utgångspunkt för hur förskolan kan förstås. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av positioneringsteori. Resultatet av min studie har visat att både förskollärare och vårdnadshavare betraktar att förskolans uppdrag handlar om att se barnet såväl ur ett nutids- som ett framtidsperspektiv. Detta sett till att barnets omsorgsbehov här och nu ska bli tillgodosett, såväl som lärandebehovet för framtiden. Lärandebehovet lyfts fram mer explicit av förskollärarna än av vårdnadshavarna. Omsorgens betydelse framgår tydligt av både förskollärarna och vårdnadshavarna, där vårdnadshavarna även tillskriver det som det viktigaste för dem. Genom både förskollärarnas och vårdnadshavarnas berättelser är förskolans uppdrag i relation till demokrativärden särskilt framträdande. Förskolan ses som en arena där barnen ska få skapa förståelse för vad det innebär att vara människa i ett demokratiskt samhälle.

Abstract

Enligt regeringen vidtas åtgärder för att minska skärmtiden och öka mängden böcker iförskolor och skolor. Målet är att minska skärmtiden, särskilt för barn i förskolan.Bakgrunden för vår studie är förslagen på förändring av Lpfö 18 (2018) relaterad meddigitaliseringen i förskolan som handlar om begränsning av digitalisering i förskolan. Dennastudie syftar till att undersöka och öka förståelsen för digitaliseringens för- och nackdelar irelation till barns utveckling och lärande.Teoretisk utgångspunkt av denna studie är läroplansteori.Med hjälp av kvalitativa metoden intervjuades förskolepersonalen, i syftet för att undersökaföljande forskningsfrågor: Vilket förhållningssätt har förskolepersonalen till digitalisering?Hur påverkar styrdokumentet förskolepersonalens pedagogiska arbete i relation till digitalaverktyg?I studien deltog fem förskollärare och två barnskötare.Resultatet visar att digitalisering i förskolan är både krav enligt styrdokument och behov somhjälpmedel i olika undervisningar. Även om det fanns skeptiska tankar kring digitaliseringen,har majoriteten av pedagogerna har ett positiv förhållningssätt till digitaliseringen i förskolan.Våra slutsatser av denna studie är att digitaliseringen kan vara givande lärverktyg om det skaanvändas på rätt sätt. För att se positiva sidor av digitala verktyg som underlättar bådeundervisningen och barnens lärande och utveckling, måste pedagogerna ha rätt och tillräckligdigital kompetens.

NyckelordDigitalisering, digitala verktyg, digital kompetens, krav, läroplansteori, undervisning.

Denna studie undersöker hur förskolepersonal tolkar och implementerar läroplanens mål gällandebarns fysiska aktivitet, hälsa och välbefinnande. Utifrån tidigare forskning som påvisar negativaeffekter av stillasittande och positiva effekter av fysisk aktivitet, samt världshälsoorganisationensriktlinjer, ämnar vi genom denna studie skapa en djupare förståelse för hur läroplanens mål omsättsi praktiken. Genom fokusgruppsintervjuer samlade vi in empiriskt material och använde entematisk analys för att undersöka arbetslagets tolkning och implementering av läroplanens mål.Resultaten belyser hur fysisk aktivitet främjas i förskolans vardag och ger en insikt i hurläroplanens mål om fysisk aktivitet efterlevs i praktiken. Vi kommer till slutsatsen att enkontinuerlig diskussion behövs kollegor emellan för att skapa en större medvetenhet och förståelsekring ämnet fysisk aktivitet, samt att pedagogerna är i behov av ett kunskapslyft när det kommertill barns fysiska aktivitet.

Abstrakt

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka förskollärarnas syn på den planerade högläsningen. För att få svar på våra frågeställningar om vad det anser är en bra metod vid den planerade och språkutvecklande högläsningen samt vilka resurser som finns tillgängliga för förskollärarna att kunna ha en planerad språkutvecklande högläsning, har vi valt att intervjua fem förskollärare från samma förskola. I den tidigare forskningen så har det uppmärksammats att barn utvecklade sitt ordförråd med planerad högläsning men vi kunde också se att någon studie så hade man inte språkutvecklande högläsning. Den tidigare forskningen visar också på olika metoder för högläsningens betydelse.

Utifrån syftet och frågeställningarna har vi ställt frågor till förskollärare, transkriberat och arbetat igenom vår empiri och slutligen kommit fram till följande kategoerier, analog metod-högläsning med fysisk bok, mixed methods-analog höfläsning och digital bildprojicering och resurser såsom litteratur, personal och slutligen tid. Dessa kategorier analyserades därefter utifrån några sociokulturella teoretiska begrepp och resonemang, den proximala utvecklingszonen, stöttning, interaktion genom högläsning, mediering genom språk och artefakter. 

Resultatet visar vad förskollärarna anser är viktiga aspekter vid planering av högläsning utifrån ett språkutvecklande syfte. De anser att det är av stor vikt att bekanta sig med bokens innehåll, samt att upptäcka svåra ord för att interagera och stötta barnen på bästa sätt i den fortsatta språkutvecklingen. Det är även viktigt att ha förståelse för vilka metoder som används och deras betydelser. Resultatet visar även hur förskollärarna menar att resurserna kan påverka möjligheter till planering och genomförande av högläsning.

Högläsning främjar barns språkutveckling och hemmets olika miljöer har en betydande roll för barns språkutveckling. Högläsning i den gemensamma läsningen i hemmet har enligt undersökningar minskat. Forskning visar att högläsning som en gemensam aktivitet är nödvändig. Av denna anledning finns ett behov att belysa vikten av högläsning i hemmiljö. 

Syftet med denna studie är att belysa högläsning ur vårdnadshavares perspektiv genom kvantitativ metod. Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersokning riktad till vårdnadshavare.

Resultatet i vår studie visar att vårdnadshavare är medvetna om vikten av högläsning och att den främjar barns ordförråd. I studien framgår även att de flesta vårdnadshavare i stor utsträckning högläser tillsammans med sina barn. Studien visar även att en heltidssysselsättning hos vårdnadshavarna inte tycks utgöra ett hinder för högläsning, vilket vi tolkar som att högläsning blir en daglig rutin. Samverkan mellan förskola och hem kring barnslitteratur förekommer i ytterst få fall enligt våra informanter, vilket i detta sammanhang kräver kommunikativa redskap för bättre samverkan kring barnlitteratur.

Vi ser en avsaknad av högläsning i förskolan och vill med vår studie rikta ljus mot detta dilemma, som vi har observerat under vår verksamhetsförlagda utbildning, på arbetsplatser och förskolor vi har besökt. Syftet med vår studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan för barns språkutveckling. Syftet är dessutom att belysa barnens perspektiv på högläsning i förskolan. 

I vår studie har vi tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med utvalda begrepp inom perspektivet, proximal utvecklingszon, artefakter, interaktion och pedagogens roll. Begreppen har synliggjort delar av det empiriska materialet i Resultat och analyskapitlet. 

Den tidigare forskningen valdes ut efter relevans till studiens problemformulering, med olika aspekter kring högläsningen i förskolan. 

Vi har använt oss av en tematisk analysmetod där den insamlade empirin har tematiseras samt kategoriserats, då vi har sökt efter kategorier och mönster som kopplas till vårt syfte. Metoden som använts är en kvalitativ och semistrukturerad intervjuform. Vi har intervjuat både förskollärare som är verksamma i förskolan från olika förskolor samt barn från en av förskolorna. Vi har planerat, genomfört samt analyserat det empiriska materialet utifrån de fyra etiska överväganden som är, tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. 

Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt för att tillföra utveckling och lärande under högläsning för barnens språkutveckling. Resultatet visar att tillgängligheten av litteratur i lärmiljön gjorde att högläsningstillfällen uppstod oftare när böckerna fanns på barnens nivå. Resultatet visar att barnen tycker om högläsning och får lov att använda sig av sin egen fantasi. 

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskolepersonal uppfattar begreppet undervisning i förskolans pedagogiska kontext samt vilka utmaningar de står inför med att undervisa barnen i förskolan. Undervisning är ett komplext begrepp som oftast förknippas med skolan och den kan definieras utifrån olika perspektiv. I denna studie utgår vi från Björklund & Pramling Samuelssons (2018) definition på undervisning som innebär att främja lärandet av något slag och den präglas av interaktioner, dialoger och samspel. Vi valde att utgå från den definitionen, eftersom förskolan är präglad av sociala samspel och interaktioner mellan barn och personal. Vår studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs syn på lärande, utveckling och undervisning och vi använder följande begrepp inom teorin: proximal utvecklingszon, interaktion och samspel samt ömsesidig undervisning, eftersom begreppen kan kopplas till förskolans undervisning. 

För att uppnå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med totalt 7 förskolepersonal, varav 3 var förskollärare och 4 barnskötare. Resultatet visar att begreppet undervisning blandas oftast med begreppet lärande, där förskolepersonalen har svårt att ge begreppet en exakt definition. Förskolepersonalen beskriver att undervisning kan flätas samman med förskolans vardagliga situationer eller aktiviteter präglade av omsorg och lek genom att främja lärande, där personalen har en viktig roll att utmana, bekräfta och vägleda barnen. Förskolepersonalens utmaningar i undervisningen var i form av barngruppens storlek och barn med språksvårigheter. En annan utmaning var i form av otillräcklig kompetens hos personalen för att kunna öppna diskussion för barnen under undervisningsprocessen. 

Denna studie har för avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar om barns olika villkor i undervisningassitationer för att uppnå en likvärdig utbildning. Barngrupperna i Sveriges förskolor ser olika ut, vilket riskerar en ojämlikhet. Det finns en förståelse kring betydelsen av att förskolepersonal behöver ett specialpedagogiskt förhållningssätt för att kunna möta en större heterogenitet i förskoleverksamheten. Enligt skollagen i 1 kap. 9§ av skollagen (SFS, 2010:800) ska utbildningen inom alla skolformer vara likvärdiga. Det ligger därför även i studiens intresse att undersöka vilken kompetens och erfarenhet förskollärare själva anser sig ha i förhållande till känslostarka barn och barn i behov av stöd.

Studien utgår från en kvalitativ metod innehållande semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. På grund av det komplexa ämnesområdet som berör den pedagogiska yrkesverksamheten analyseras studien utifrån teorierna om relationellt perspektiv, relationell pedagogik, specialpedagogik, tydliggörande pedagogik och omsorgsetik. Analysmetoden som används är en integrerad analys på basis av teman. Resultatet och slutsatsen av studien visar på att förskollärarna uppmärksammar barns olika behov men känner sig ofta otillräckliga då de tvingas att prioritera uppmärksamheten bland barnen. Kompetens och kunskap anser förskollärarna sig få under åren de arbetat samt genom fortbildning som erbjuds. 

Syftet med studien är att undersöka pedagogers föreställningar om skolifiering i förskolan. Studiens frågeställningar behandlar hur pedagogers föreställningar i skolifiering i förskolan kan förstås, samt hur pedagogerna upplever att skolifiering påverkar innehållet i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogers undervisning influeras av begreppen being och becoming.

Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologi med begreppen being och becoming, lekteori samt läroplansteori. Undersökningens empiriska material har samlats in utifrån en kvantitativ ansats med enkät som metod. Totalt deltog 27 verksamma pedagoger inom förskola i Skåne.

Resultatet av studien pekar på att pedagoger i förskolan i största allmänhet är emot skolifiering. Det framställs att de tillfrågade ställer sig mestadels negativa till en skolifiering då de upplever negativa effekter som stress hos barn, högre krav på barn och minskat utrymme för lek och varande. Samtidigt pekar studien på vissa positiva effekter av en skolifiering, så som en likvärdig förskola. Vidare visar resultatet att respondenterna inte anser att en skolifiering påverkar deras handlingsutrymme vad det gäller utbildningens och undervisningens struktur och innehåll. Det framkommer även att pedagoger sällan reflekterar över begreppsparet being och becoming i samband med undervisning.

Läroplanen för förskolan dokumenterar en omfattande och nyanserad yrkesbeskrivning för de pedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att utifrån förskolepedagogernas perspektiv undersöka huruvida de upplever att de har förutsättningarna att utföra sitt uppdrag och ansvar. Vidare vill vi undersöka vilka faktorer som de upplever har en inverkan på deras kapacitet att göra så. Detta syfte kommer att behandlas utifrån följande frågeställningar: Vad är förskolepedagogers perspektiv på deras resurser och förutsättningar att utföra sitt uppdrag och ansvar i relation till läroplanens mål och riktlinjer? och Vilka faktorer påverkar pedagogernas kapacitet att utföra sitt uppdrag och ansvar i relation till läroplanens mål och riktlinjer? 

En kvantitativ forskningsmetod har nyttjats för att undersöka ovannämnda frågeställningar utifrån tre teman: omsorg, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete. Vidare behandlas resultatet med en abduktiv ansats utifrån omsorgsetiken som teoretisk utgångspunkt. 

Resultatet visade att där majoriteten av deltagarna upplevde att de hade förutsättningarna för att genomföra undervisning, var deras kapacitet för omsorg och systematiskt kvalitetsarbete sviktande. 

Resultatet visade även ett mönster för de faktorer som påverkade pedagogernas kapacitet att genomföra sitt uppdrag och ansvar där deltagarna under alla teman som mest pekade ut: barngruppsstorlek, personaltäthet och personalens kompetens. 

Hösten 2024 startar Malmö universitet i samverkan med förskollärare, studenter och forskare ett nytt Ulf-nätverk, Flerstämmig didaktisk analys av musik- och litteracitetspraktiker i förskola (Famuli). Projektet fokuserar på musik och litteracitet samt hur man genom didaktisk analys kan utveckla praktiken. Utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv undersöker denna studie Ulf-deltagares förväntningar inför ett projekt som fokuserar på analys och musik/språk. Studiens syfte är att undersöka och analysera Ulf-deltagares förväntningar inför medverkan i Ulf-nätverk med fokus på analys av undervisning i musik och litteracitet. Studien använde en kvantitativ materialinsamling i form av en enkät och därefter utfördes en kvalitativ analys av enkätsvaren med utgångspunkt från de didaktiska frågorna, vad, hur och vem. Resultatet visar att deltagarnas fokus inför projektet är att de i ämnesinnehållet fokuserar på musik som medel för språkutveckling. De tänker sig att detta kommer att ske genom grundliga kunskaper i didaktiska modeller och teorier, samt en strävan efter att utveckla sin analytiska förmåga. Genom kollegialt lärande och i samverkan mellan verksamma i förskolan och forskare förväntar sig deltagarna ett utbyte och lärande. På detta sätt hoppas de utveckla sin egen profession och förskolans verksamhet.

Forskning av musik i förskola har tidigare gjorts med olika syften, men av den tidigare forskningen har få haft som mål att undersöka barns reflektioner i relation till musikundervisning. Bristen på tidigare forskning inom området gör att en kunskapslucka identifieras. Studiens syfte är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera barns reflektioner i relation till musikundervisning. Ur syftet växte två forskningsfrågor fram med viljan att undersöka vad barn reflekterar om i relation till musikundervisning samt hur de reflekterar. 

Det empiriska materialet för studien består av film och ljudupptagning från tre genomförda musikundervisningar i en svensk förskola tillsammans med åtta barn i åldrarna tre och fem år. Musikundervisningarna planerades utifrån tre av musikens dimensioner; den strukturella-, emotionella-, och kinestetisk-motoriska dimensionen. Studiens teoretiska resurs utgörs av musikdidaktisk teori och begreppet fascination. Teorin utgör en resurs för analys och tolkning av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att barns reflektioner i relation till musikundervisning till största del berör objekt, känslor och relationer och att dessa reflektioner främst ges uttryck genom berättande/återberättande, frågor och visad fascination.

Samtida svensk finansiering av utbildningsforskning tenderar att i allt högre utsträckning främja tillämpad och praktiknära forskning, där forskningsfrågor initieras genom samarbeten mellan praktiker och forskare. Även om det finns ett värde i sådan forskning, hävdar författaren till denna essä att tillämpad forskning framför allt kan bidra med kunskap som inte utmanar den nuvarande ordningen. Författaren hävdar vidare att kritisk forskning däremot har potentialen att bidra till oförutsägbara resultat och värden som inte kan definieras eller fastställas innan forskningen genomförts. På så sätt har kritisk forskning potentialen att bidra med nytta som går utöver det som på förhand tas för givet, vilket kan öppna för kunskap om underliggande, överraskande och undantryckta aspekter av olika sociala praktiker. Syftet med denna text är att argumentera för den kritiska utbildningsforskningens existensberättigande och nytta genom att introducera och förespråka begreppet oförutsägbar forskningsnytta, som ställs i kontrast till begreppet förutbestämd forskningsnytta.

Both music education and learning environments are two important research topics in the field of early childhood education but they are rarely combined with each other; a combination that I will refer to as musical learning environment. In order to find examples of musical learning environments I have sought out music-oriented preschools. The purpose of the study is to examine and analyze the musical learning environments of music-oriented preschools. The study is done through qualitative interviews with teachers and observations of children's explorations of musical learning environments. The material is analyzed with theoretical concepts from music didactics and posthumanism. The results of the analysis show that the music-oriented preschools have arranged well thought out musical learning environments with a variety of musical instruments to explore. There are however differences in what the musical environments look like, how they are used and how the different teachers talk about them. Most of the teachers think that the musical environments should be accessible but there are still cases where they keep the instruments out of the children’s reach. To promote further work with musical learning environments in early childhood education I have created a didactic model called music didactic prism that illustrates how the physical environment relates to children’s music learning in preschools.

This one day workshop will explore queering as a design technique for troubling data and AI systems, ranging from quotidian personal data to recent Generative AI tools. By surfacing numerous instances of queering data or AI, we will come together to develop an archive of techniques for queering or artful subversion. From this archive, participants will select a technique and develop a speculative prototype or artifact via critical making. In doing so, we resist techno-determinism and conventional narratives of AI harms and benefits by tracing queer possibilities outside these categories.

Denna studie lyfter problemet med avsaknad av musikens som språklig resurs i förskolan. Studien har för avsikt att ge verksamma inom förskolan en djupare förståelse för musik som just språklig resurs för att synliggöra alla barnens språk. Syftet med studien är att undersöka och analysera barns återberättande av en saga, berättad respektive musicerad. De frågor som ställs är vad barn väljer att återberätta och reflektera över när de får ta del av en berättad kontra musicerad saga samt vilka skillnader och likheter det går att se i deras återberättande och reflektioner. Studiens metoder utgörs av observationer och ritsamtal och frågor ställs till barnen för att ta del av deras tankar och reflektioner. De teorier som används för att analysera är didaktik och musikdidaktik, litteracitetsbegrepp och translanguaging. Resultatet visar att barnen använder sig av sina narrativa förmågor när det kommer till vad de återberättar samt att artefakter har en framträdande roll i hur och vad de återberättar. Dock visar resultaten på minimala skillnader i vad barnen väljer att återberätta efter de olika utföranden och att det inte går att säga om barnen dragit nytta av de språkliga resurserna eller inte. Snarare handlar om en blandning mellan de olika semiotiska och språkliga resurserna som varit betydande, framför allt i barnens återberättande när de själva dramatiserade.

This study analyze data from three national contexts in which teachers worked with the same teaching materials and inquiry classroom activities, investigating teachers’ use of strategies to promote interaction and scaffolding when participating in a professional development program. The data material is collected from three case studies from the Netherlands, Norway, and Sweden, respectively. Each case is from a teaching unit about green plants and seed sprouting. In one lesson in this unit, students were involved in planning an experiment with sprouting seeds, and this (similar) lesson was videotaped in three national settings. The main research question is, as follows: How do primary teachers use questions to scaffold conceptual understanding and language use in inquiry science activities? The data analysis shows that teachers ask different kind of questions such as open, closed, influencing and orienting questions. The open, orienting questions induce students to generate their own ideas, while closed orienting and influencing questions often scaffold language and content-specific meaning-making. However, both open, closed, orienting and influencing questions can scaffold student language and conceptual understanding. Often, teacher questions scaffold both language content-specific meaning-making at the same time. The study shows the subtle mechanisms through which teachers can use questions to scaffold student science literacy and thereby including them in classroom interaction.

Context. Carbon abundances in first-ascent giant stars are usually lower than those of their main-sequence counterparts. At moderate metallicities, stellar evolution of single stars cannot account for the existence of red-giant branch stars with enhanced carbon abundances. The phenomenon is usually interpreted as resulting from past mass transfer from an evolved binary companion now in the white dwarf evolutionary stage.

Aims. We aim to confirm the links between [C/O] enhancement, s-process element enhancement and binary fraction using large-scale catalogues of stellar abundances and probable binary stars.

Methods. We use a large data set from the 17^th data release of the SDSS-IV/APOGEE 2 survey to identify carbon-enhanced stars in the Galactic disk. We identify a continuum of carbon enrichment throughout three different sub-populations of disk stars and explore links between the degree of carbon enrichment and binary frequency, metallicity and chemical compositions.

Results. We verify a clear correlation between binary frequency and enhancement in the abundances of both carbon and cerium, lending support to the scenario whereby carbon-enhanced stars are the result of mass transfer by an evolved binary companion. In addition, we identify clustering in the carbon abundances of high-α disk stars, suggesting that those on the high metallicity end are likely younger, in agreement with theoretical predictions for the presence of a starburst population following the gas-rich merger of the Gaia-Enceladus/Sausage system.

Objectives: Posttransplant infections may lead to dire consequences in immunocompromised organ recipients. Oral foci of infection are therefore often eliminated prior to solid organ transplantation to reduce posttransplant morbidity. However, despite increasing numbers of organ transplantations the necessity of pretransplant dental treatment and its effect on transplant outcome remains uncertain. The aim of the present systematic review was to evaluate the impact of oral foci of infection and pretransplant dental treatment on adverse events following solid organ transplantation.

Methods: Studies on adult patients undergoing solid organ transplantation with/without oral infection or with/without pretransplant dental treatment were eligible. An electronic search in PubMed, Scopus, Web of Science, CINAHL and Cochrane was conducted up to June 11, 2024. Screening of eligibility, data extraction and risk-of-bias assessment of the included studies with the Newcastle-Ottawa Scale were done independently by two reviewers. Data were synthesized with a narrative approach.

Results: In total, 4035 unique publications were identified. After full text assessment of 75 studies nine cohort studies on liver, kidney, heart and/or lung transplantation based on 727 patients were included. Two studies based on 161 patients found a significant increase of infectious complications after liver transplantation when no dental treatment was performed. Presence of oral foci increased the risk of hospitalization after kidney transplantation in one study but was associated with lower infection rate after lung transplantation in another study. No studies found significant impact on mortality or on organ rejection. Overall, the quality of the included studies was good with low or medium risk-of-bias.

Conclusion: To our knowledge, this is the first systematic review on the impact of oral infection on organ transplantation. The results suggest a possible link between persisting oral infection and posttransplant infectious complications, thus lending support to the elimination of oral infectious foci before solid organ transplantation.

This article focuses on citizens’ experiences of enablers of- and barriers to obtaining digital citizenship. E-applications for social assistance are used as an exemplar. In Sweden, as in many countries, there is political pressure on welfare services to become more digitalized, and to offer different kinds of self-service technology such as e-applications. Even if the goals of implementing these technologies are to increase efficiency and transparency and offer faster services to citizens, there is a risk of expanding the ‘digital divide’. and making it more difficult to obtain one’s digital citizenship and gain access to social rights. This article draws on a qualitative interview study. and explores citizens’ experiences using e-applications in two Swedish municipal social assistance agencies. Results show that most citizens had positive experiences applying for social assistance online, but there were some potential barriers. There were also differences in experiences in the two municipal social assistance agencies. We discuss how the increased digitalization of welfare services seems to push towards a blend of digital and social rights. In this process, social workers play an important role in countering new types of inequalities that emerge in evolving social assistance organizations. The article identifies several areas that merit further research.

Background: The aim of this study was to investigate how different scanning protocols affect the accuracy (truenessand precision) of intraoral scanning of complete arches with implant cylinders.Material and Methods: A master model was designed with five cylinders. One scanner, TRIOS2 (3shape), was usedto scan the model with four different scan protocols: ROCK (wavelike scanning in a pendulum movement), ZIG-ZAG (wavelike scanning technique), OBP (occlusal, buccal, and palatal), and OWBP (occlusal, wiggling, buccal,and palatal). A total of 30 scans were performed using each of the four protocols. The master model was digitizedwith an industrial ISO-certified ATOS scanner. GOM inspect software was used to compare the scans to the mastermodel and evaluate any deviation between the scan protocols and the master model. The data was analyzed usingthe One Sample t-test (p=0,05).Results: The precision (standard deviation) ranged from 23-83μm for protocol ROCK, 22-147μm for ZIGZAG,21-170μm for OBP, and 23-116μm for OWBP. The trueness (mean deviation from master model) was 5-41μm forROCK, 7-97μm for ZIGZAG, -21-29μm for OBP, and 1-24μm for OWBP. All protocols showed statistically signi-ficant differences to the master model in multiple distances, except OWBP, which had a single significant differencein comparison to the master model.Conclusions: Protocol OWBP has a higher trueness than other tested protocols. All tested protocols have highertrueness and precision when scanning smaller distances than inter-arch measurement. Clinical significance;Thetrueness and precision of intraoral scanning is generally better in smaller spans due to less deviation. The protocolOWBP, that is recommended by the manufacturer, has the least deviating trueness in comparison to the mastermodel.

In the digital age, where new generations increasingly engage with technology and media, finding innovative methods for teaching subjects, including language acquisition, is crucial. Music, a universally accessible resource, is underutilized as a tool in language education, particularly in English language learning. With that we saw that there was a lack of research done, specifically on how music as an extramural activity could be beneficial for language learners. This study explores the experiences and perceptions of upper-secondary students in southern Sweden regarding the impact of listening to music in English as an extramural activity on their language skills. Utilizing a mixed-method approach, questionnaires were administered, and data were collected from 43 upper-secondary students. The study aims to shed light on how students perceive the influence of music on their vocabulary acquisition, pronunciation, and overall speech anxiety. The findings of this research indicate that listening to music in English positively affects various aspects of students’ language skills, such as vocabulary acquisition, improved pronunciation, and reduced speech anxiety. The study also highlights the role of music in creating a low-pressure, immersive environment that enhances linguistic self-confidence and encourages active language use. However, it emphasizes the need for further research to fully understand the potential of music as a language learning tool, specifically English as an extramural activity, and to explore its potential for integration into formal educational settings. By bringing attention to this underexplored area, this paper advocates for the recognition of music as a valuable and effective resource in language education. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar samt anpassar verksamheten för att tillgodose de yngsta barnens behov av anknytning och omsorg vid inskolning i förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt är anknytningsteori och omsorgsetik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använt oss av semistruktuerade intervjuer med sex förskollärare för att få fram deras strategier och metoder i deras arbete med anknytning i inskolning samt föreslår förbättringsmöjligheter. Genom att fokusera på betydelsen av förskollärarens roll och samverkan mellan hem och förskola, bidrar denna forskning med insikter som kan förbättra inskolningsprocessen och barns välmående. Utifrån resultatet har vi fått syn på att förskollärare aktivt arbetar för att skapa en trygg anknytning till barnen under inskolningen. En viktig faktor var att involvera vårdnadshavarna och låta barnen ta den första kontakten.  

Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers kunskap om barn med språkstörning, development language disorder (DLD), och vilka anpassningar som görs i förskolan för dessa barn. Studien genomfördes genom både kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger. Vi valde att använda oss av båda metoderna för att få en bredare förståelse och inblick i deras arbetssätt och erfarenheter. Resultaten visar att pedagogerna har en bristande kunskap kring språkstörning, som i sin tur påverkar arbete och relationer med barnen. Dock finns det en önskan om att skapa en bättre förståelse och inhämta mer kunskap kring DLD. Förhållningssättet präglas av en oro hos pedagogerna som upplever att de inte alltid kan tillgodose varje barns individuella behov. Trots att anpassningar görs, så menar pedagogerna att dessa är generella och inte individuellt anpassade. Studien påvisar även att pedagogernas relation till barnen är central för deras utveckling. Våra slutsatser lyfter vikten av att integrera utbildning om språkstörning i förskollärarutbildningen för att kunna säkerställa en likvärdig utbildning för alla barn. Studien understryker betydelsen av att kombinera en god omsorgsrelation med pedagogisk kompetens för att optimalt kunna stödja barn med språkstörning i deras utveckling. 

Background: Today about 10% of the world's women live with endometriosis. The chronic disease is characterized by pain during menstruation, intercourse and urination and symptoms of anxiety and depression may occur, which affects women's quality of life. There is a lack of knowledge about the cause of endometriosis, which leads to delayed diagnosis. The nurse has six core competencies, one of which is evidence-based care. This means that the nurse takes an approach based on research with consideration of the patient’s needs and resources with the goal of achieving good and safe care. Thus, there is a need to increase nurses' knowledge of the disease and highlight how the diagnosis affects women's quality of life. Aim: To explore women’s experiences living with endometriosis and its impact on their quality of life. Method: This qualitative literature review was based on ten qualitative studies from the databases Cinahl and PubMed. The articles were reviewed according to SBU's review template and then an analysis was made according to the Popenoe analysis model. Result: Two main categories and seven subcategories. The main categories are named as: “Consequences of endometriosis and its impact on quality of life” and “health care staff’s level of knowledge and its impact on women’s well-being”. The subcategories are named as: “Endometriosis-related pain”, “mental health”, “feelings about possible infertility”, “relationships”, "insufficient information about endometriosis”, “delayed diagnosis” and “need for social support and counseling”. Conclusion: Endometriosis causes suffering and a reduced quality of life in women. There is a lack of knowledge about endometriosis, and it is perceived as a difficulty to get a diagnosis. As a result, the women do not feel seen by the health care system. Therefore, the need for support from healthcare professionals and relatives is important. The nurse's task is to plan nursing interventions based on a person-centered care as all women have different needs in order for the women to experience a good quality of life.

UNECE-strategin (2022) vitaliserar HESD-initiativ för digitalt utökad verklighetsbaseradutbildning. Utmaningar med hybridmöten utanför klassrummen måste synkroniserasoch digitalt koppla samman deltagare i olika tidszoner. Utmaningar som identifieratshandlar om hur ett dagsprogram skulle kunna se ut under en konferens, med fokus påhur lärare kan överbrygga djupt rotade normativa lärande- och undervisningsmönsteroch uppmuntra ekoreflexivt tänkande för att fånga hållbarhetsinlärningsmöjligheterinspirerade av icke-formella (dvs. gräsrotsorganisationer som en grund för hållbarutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer närlärarstudenter erbjuds innovativa verktyg för att transformera och designahybridlärande-aktiviteter för Caretakers of the Environment International (CEI), ettinternationellt hållbarhetsfokuserat nätverk av skolungdomar och ämneslärare, inför enhybridkonferens CEI 2024 i Sverige i juni 2024.En MOOC lanserades som samverkansprojekt via Malmö högskola för skolungdomar13-19 år (n=350) från tjugo länder i samverkan med Landskrona kommun. På MaUInnovation Center genomfördes ett hackathon för vidare forskning ochutbildningsutveckling av högskoledidaktik för hållbarhet, distansutbildning, didaktiskmodellering, Bildung och kritiska eko-reflexiva perspektiv. Inom det sammanhanget utformade lärarstudenter lärandeaktiviteter i förlängningen av MOOC-kursen om"Utbildning, reglering och samarbete för en hållbar framtid" för CEI 2024, för att ökamedvetenheten om vikten av kunskapsbildning i professionella nätverk, pedagogiskutveckling av hybrida lösningar och digitalisering av lärandemoment för att dela ochimplementera kritiska kunskapsförmågor mellan olika aktörer i samhället. Resultatenbelyser lärarstudenters kamp med innovativa koncept, dvs entreprenöriell design kontrastereotypa lärarroller. Studien drar slutsatsen att ämnesdidaktik och didaktiskmodellering är fördelaktiga inom ramen för systematisk design thinking och möjliggörför lärarstudenter att leverera en substantiell kvalitet i kraftfull hållbarhetskunskapvilket främjar augmented learning via hybrida kontexter samt ongoing realities.

För att elevers ska utveckla sin matematiska förmåga behöver de samtala kring huroch varför man gör som man gör och tänker. Det har forskningen kring områdetkonstaterat. Man behöver kommunicera och använda sitt språk mer.Skolforskningsinstitutet (2017) menar att det är i utforskande samtal som lärandetväxer. Jag har tillämpat en språkutvecklande arbetsmetod, Collaborative Writing(CW), i matematikundervisningen för att öka förekomsten av utforskande samtal.Kortfattat innebär den att elever genom skrivande förbereder sig i tanken för samtalsom sker i anslutning till skrivandet. Det jag i denna studie undersöker är hur CWdels påverkar den matematiska begreppsanvändningen, dels vad CW gör för dematematiska samtalen i sig och slutligen vad CW gör för elevens aktivitet underlektionerna. Två klasser i årskurs fyra har under läsåret 2023/2024 fått arbeta medCW i olika former och arbetet har dokumenterats på olika sätt: ljudinspelningar avgruppsamtal, insamling av skriftligt material, frågeformulär och bilder på eleverslösningar. Resultatet påvisar att med hjälp av den språkutvecklande arbetsmodellenCW har eleverna tränat att uttrycka sina tankar i matematik både skriftligt på sitt egetunika sätt och sedan muntligt. De har läst vad andra tänkt och tillsammansreflekterat kring både sin egen och andras matematiklösningar. Den skriftligaförberedelsen har för tysta elever fungerat som ett stöd i deras utveckling mot attgöra sig hörda både i mindre och större sammanhang. Gruppsamtalens karaktär harhaft inslag av utforskande dialoger men i mindre utsträckning. Med CW harelevernas matematiska tankar utvecklats och de har blivit bättre på att sätta ord påsina matematiska lösningar om än utan att alltid använda korrekta matematiskabegrepp. CW har potential att öka elevernas samarbetsförmåga inte bara undergruppsamtal utan även när de tränar i helklass. De pratar om matematik och dettysta räknandet minskar. En iakttagelse som också gjorts är att CW kräverförberedelse och lärares engagemang så att utrymme för matematiksamtal ges.

Jag skulle inte alls bli lärare, det var ju min mamma, och som rebellisk tonåring vill man juinte gå i sin mammas fotsteg. I brist på annat jobb så fick jag vikariera på en skola och fannsnabbt att det var min plats. Om jag skulle bli lärare skulle jag definitivt inte undervisamatematik, men det var den enda lediga lärarutbildningen. Den sista rebelliska andan i mig sadå att jag ska i alla fall inte lära ut så som jag hade blivit undervisad, där regler presenteradesoch sen skulle man minnas och härma det bäst man kunde. För ungefär på högstadiet tog minförmåga att minnas alla minnesregler slut. Så i min undervisning är det absolut viktigaste atteleverna förstår. Att känna tilltro till sin förmåga och att det är de som kommer med idéerna.En undervisning som gör det möjligt för eleverna att själva hitta lösningarna. Som Ulla Öbergsäger: Allt viktigt ska sägas av eleverna själva.Elevers lärande i matematik är synnerligen intressant. Genom denna studie har jag fåttmöjlighet att fördjupa mig i elevers möjlighet att utveckla sin taluppfattning istället för attfastna i rutinmässiga räknemodeller.Jag vill framförallt tacka min handledare för stödet under processen, i att våga lita på minaegna tankar och resonemang. Jag vill även tacka Gudrun Malmers stiftelse för stipendiet sommöjliggjorde chansen att få fördjupa mina kunskaper och färdigheter i matematikdidaktik.

Vad är egentligen det vi kallar matematiksvårigheter och vad är elevernas egna tankarom detta? Vad beror på rent matematiska svårigheter och vad beror på andra orsaker?Jag kommer att genom djupintervjuer med elever ta reda hur de som befinner sig i detnu tänker och känner samt vad eleverna som till slut klarat matematiken tyckte varvändpunkten.Många studier har gjorts ur ett lärarperspektiv vad gäller matematiksvårigheter, och jaghar även stött på många kvantitativa undersökningar där man tittar på tex slutbetyg,andel F etcetera. Jag vill göra min studie ur en kvalitativ aspekt där eleverna får berättautförligt om sin syn på svårigheterna de befunnit sig alternativ befinner sig i.

Denna studie undersöker förskollärares arbetsmiljö och hälsa. Syftet är att bidra med kunskap om sambanden mellan förskollärares arbetsmiljö och påverkan på deras hälsa. Både enkäter och intervjuer används, i såväl kvantitativt som kvalitativt avseende och inkluderar yrkesgruppen förskollärare. Dessa metoder används i arbetet för att besvara frågeställningar och uppfylla studiens syfte. Studiens empiri analyseras med hjälp av Karasek och Theorells teori, krav, kontroll och stöd. Resultaten i studier visar på tre faktorer i arbetsmiljön som upplevs har störst betydelse för förskollärares hälsa. Dessa tre faktorer är barngruppernas storlek, personalbortfall och personalomsättning. Studien lyfter fram utmaningar som förskollärarna ställs inför i arbetsmiljön samt deras upplevelser, tankar och åsikter.

• Denna studie undersöker användningen av musik i flerspråkig förskolemiljö som ett hjälpmedel för språkutveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett dynamiskt flerspråkighetsperspektiv fokuserar studien på hur pedagoger använder musik i vardagsaktiviteter för att hjälpa barn att utveckla sina språkkunskaper. Genom 

  Semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger  undersöker studien deras attityder, strategier och utmaningar i att använda musik som en metod för att förbättra språkkunskaperna. Resultaten visar att musikens rytmiska och repetitiva egenskaper hjälper flerspråkiga barn att tillägna sig nya ordförråd och språkliga mönster. Dessutom visar resultat att musik ses som ett verktyg att skapa gemenskap och stärka flerspråkiga barns sociala interaktioner. Resultatet tyder på att musik kan användas som en brygga mellan barns modersmål och svenska, vilket gör att de kan få självförtroende och språkliga kunskaper. Studien identifierar dock även utmaningar, såsom skillnaderna i musikalisk kompetens bland pedagoger och utmaningarna i samband med att anpassa musikaktiviteter till en rad språkliga kunskapsnivåer. Resultaten lyfter fram värdet av flerspråkiga pedagoger, samarbete med föräldrar och professionell utveckling för förskolepedagoger som undervisar i musik och antyder att musik kan vara en viktig del av inkluderande, uppmuntrande undervisningsmiljöer.

Detta examensarbete undersöker synen på manliga pedagoger inom förskolan, med fokus på hur de uppfattas av vårdnadshavare och kollegor samt hur de själva upplever sin yrkesroll. Studien syftar till att bidra till en djupare förståelse av de utmaningar och möjligheter som manliga pedagoger ställs inför i en kvinnodominerad yrkesmiljö. Vi har valt att använda oss av två olika teorier i detta arbete. Den första teorin som används är maskulinitetsteorin och den analyserar de normer och förväntningar som påverkar hur manliga pedagoger uppfattas i en kvinnodominerad arbetsmiljö, särskilt genom begreppen hegemonisk och underordnad maskulinitet. Den andra teorin, omsorgsetiken, används för att undersöka hur män utför omsorgsarbete och hur denna handling uppfattas. Med fokus på naturlig och etisk omsorg enligt Noddings, belyser vi de utmaningar och reflektioner som män möter i omsorgssituationer. Genom en kombination av enkätundersökning och intervjuer samlades data från vårdnadshavare, pedagoger och tre manliga förskollärare. Resultaten visar att vårdnadshavare tenderar att känna en viss oro till manliga pedagogers roll i omsorgssituationer, medan kollegor har en mer positiv inställning till dem. Studien identifierar också könsrelaterade förväntningar som påverkar hur manliga pedagoger uppfattas och hur de navigerar sin yrkesroll, särskilt i fysiska omsorgssituationer. Samtidigt framkommer att manliga pedagoger kan fungera som förebilder för barn och bidra till att utmana traditionella könsnormer. Studien föreslår vidare forskning kring hur relationen mellan manliga pedagoger och vårdnadshavare kan förbättras, samt hur löner och arbetsvillkor kan påverka mäns val att söka sig till förskolan.

Utvecklingen av förskolan är något som ständigt måste fortsätta (Lpfö 18, s. 11). Därför fann vi ett intresse för att följa hur utvecklingen såg ut i förskolans introduktion. Syftet med studien är att undersöka hur en förskola gjort förändringar i sin introduktionsprocess. Förändringarna som gjordes var att införa ett introduktionssamtal, att vårdnadshavarna skulle befinna sig på samma plats under introduktionen och att inte ha en förutbestämd anknytningsperson till barnet. För att studera detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra förskollärare och observerade två introduktioner. Med hjälp av John Bowlbys anknytningsteori har vi analyserat den insamlade empirin. Resultatet visade att förändringarna tillkom då förskollärarna tidigare upplevde sig styrda utifrån förutbestämda ramar och mallar kring hur introduktionen skulle ske. Förskollärarna menade att kommunikationen med vårdnadshavarna var bristande och att relationen mellan pedagoger och vårdnadshavare var viktig för barnens trygghet. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv visar studien att vårdnadshavare är en bidragande faktor till barnens trygghet i introduktionen och för att de ska våga utforska och utvecklas. Slutsatsen visar att barnens trygghet kommer från vårdnadshavarens trygghet till pedagoger och att pedagoger i sin tur kan bli barnets trygghet för att kunna utvecklas i förskolan. 

This article explores the discursive linkages between violent misogyny and violent right-wing extremism in the popular Swedish online discussion forum Flashback, which affords anonymous and relatively unmoderated commenting. Empirically, it focuses on the articulations of misogyny and anti-feminism mapped onto extreme right ideology including white supremacism in user comments posted across 16 Flashback threads. To analyze the extensive data set, we first drew on a collocation analysis of user comments (N = 20,359) scraped from a strategic selection of threads. From this sample we chose 36 combinations to be considered for a closer reading. In the second analytical step, critical discourse analysis coupled with the Essex School’s logics approach helped us unpack the logics of conspiracy and male entitlement, as well as the fantasmatic projections of Swedish women as both “race traitors” and “victims” at the heart of extreme right discourse in and beyond Sweden today.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today’s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context. In order to investigate these questions, we have collected data from caregivers who live, or have lived, with tight finances through surveys, as well as interviewed active preschool teachers. Our results have been analyzed using ethics of care and norm criticism. We also used the concepts of power, inclusion and exclusion. 

Our results show that many preschools today do not have the tools to handle socioeconomic gaps within the preschool environment. Additionally, the extra expenses that sometimes arise in preschool can negatively affect caregivers and cause feelings such as inadequacy, shame, anxiety and enormous stress. The results of the study show that major changes are required within the policy in preschools to deal with these financial gaps, in order to offer a preschool experience that is as equivalent as possible for all involved.

Flera studier har etablerat att särskilt begåvade barn nedprioriteras i förskolan. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur förskolan arbetar för att möta särskilt begåvade barns behov, och hur svenska kulturella normer påverkar deras utbildning. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer av förskolerektorer genomfördes och empirin analys- erades utifrån normkritisk pedagogik. Ett betydande resultat är att rektorerna upprepande frångår särskilt begåvade barns behov för att diskutera alla barns behov. Detta har tolkats som ett osynliggörande som oavsiktligen försummar individens behov i andan av likvärdighet. Ett annat betydande resultat är att efter rektorernas positiva beskrivningar av särskilt begåvade barn följer regelbundet negativa beskrivningar tätt därefter. Detta har jag valt att kalla utjämnare eller kompensatorer och tolkas som ett försök att jämna ut positiva och negativa aspekter för att framställa barnet som normalt och dess förmågor som socialt accepterat. I en respondents förskoleverksamheter förekommer arbetssätt som uppfattas möta särskilt begåvade barns behov. En betydande skillnad mellan dessa verksamheter och de andra är att här har pedagogerna genomgått fortbildning inom områden angränsande till särskild begåvning.

Syftet i denna studie är att undersöka hur olika hjälpmedel används av förskollärare för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan, med ett särskilt fokus på ett sociokulturellt perspektiv. 

Kvalitativa metoden, som genomfördes genom intervjuer av fyra förskollärare, har gett oss en inblick i hur dessa hjälpmedel; som TAKK, bildstöd, digitala verktyg och estetiska uttrycksformer, används i en flerspråkig förskolemiljö. Vi har även upptäckt de utmaningar som förskollärare bemöter i sin vardag, såsom brist på tid, resurser och kompetens, vilket har påverkat hjälpmedels effektivitet, vilket undersöks i vår studie. 

Studiens resultat och insikter belyser vilka möjligheter som erbjuds i användningen av hjälpmedel och hur användningen av dessa hjälpmedel påverkar barnens identitetsutveckling och språkutveckling. Med hjälp av att kombinera några medierande hjälpmedel med förskollärares vägledning stöds barnens språkutveckling optimalt. 

Betydelsen av samarbete framgår i studiens slutsatser, då vikten av samarbetet mellan hem och förskola behöver stärkas för att uppnå hjälpmedlens effektivitet, samt för att optimera barnets språkutveckling.

In the beginning of the 19th Century, 12 Swedish men founded an association which they named the Gothic League (Götiska förbundet). They joined due to their shared admiration of the Nordic past and its remnants. Together they staged a performative, scientific and artistic scene where the heritage of the Old Norse were to come back to life and restrengthen the nationalist spirit of Sweden. 

A central aspect within this ambition was to select, construct and maintain a national heritage for the nation, a heritage which they meant owned a knowledge of the essential soul of the Swedish people. They spread this knowledge through their journal Iduna which was published 1811-1844. In this thesis the Gothic Leagues prescribed management procedure and evaluation of heritage is investigated, especially in the sense of what symbolism it was perceived to bear, and what kind of ideological and ontological positionings legitimized such practices. 

The findings were that historical remnants were put through a spatial and symbolic transformative process through the Leagues procedures, a process of heritagization. Remnants became heritagized through their reconstruction into mediators of the past and symbols of continuity, a shared identity, and tools to aim for a selected future. The historical stories which were attached to the heritage were intended to create a preferred national character and was as such a sort of nationalist propaganda. The league’s ideological perspective upon the heritagization process allowed them the power to become architects of memory and select what symbolic and historical frameworks were to be foundational for the Swedish national character. 

The past was considered particularly powerful to the League, as they considered its remnants to be mediators of a dynamic interaction between past and present, where both continuously affect one another. This process was seen to have a goal, when all historical eras came into recognition of each other, the supreme national character was to be fulfilled. In the thesis the concept synthetic temporality is suggested to describe such a dynamic and interdependent view upon the interaction between past, present and future. In the end the heritagization process was constructed and enacted by the Gothic League to create mediation between past and present to fulfill the ultimate end goal of an awoken and enlightened nation.

Ett medvetet urval av barnlitteratur kan visa på olika sätt att leva och vara, på ett likvärdigt och normerande sätt. Litteraturen kan likaså vara ett verktyg för barn att bearbeta och sätta ord på upplevelser i sina egna liv. Vår studie grundar sig i en nyfikenhet att undersöka om och vilken litteratur det finns inom området socioekonomisk utsatthet, vilket leder oss ner till vårt syfte; att undersöka hur barn som lever i socioekonomisk utsatthet porträtteras i bilderböcker. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteoretiska perspektiv samt i det normkritiska perspektivet för att kunna upptäcka rådande diskurser samt vilka normer som kan synliggöras. I vårt arbete har fem bilderböcker valts ut utifrån våra kriterier och avgränsningar för att grundligt analyseras via en kvalitativ bilderboksanalys. Kategorierna som legat till grund för vår analys är; barnets perspektiv, familjekonstellation och miljöns skildring. Resultatet av vår studie visar att bilderböckernas innehåll inte speglar den aktuella demografin av barn som lever i socioekonomisk utsatthet, exempelvis då vår analys synliggör att det enbart är ensamstående föräldrar med ensambarn som utgör denna grupp. Variationen som framställs i böckerna är således begränsad. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet hos barnen som lever i socioekonomisk utsatthet om sin situation och att det finns en oro för vad andra ska tycka samt en önskan om en annan tillvaro. Den framställning som görs, menar vi därför kan bidra till att skapa en bild av att barn som lever under dessa förhållanden avviker från normen och därmed förblir den marginaliserade gruppen i samhället.