Delmi Policy Brief 2023:2 summarizes the main results of two EU-funded projects. The projects study how refugee integration policies stand in relation to the EU-directives and other EU countries, in contrast to the experiences of beneficiaries of integration policies.

This report presents a data inventory on available statistical data on various aspects of post-2014 migrant settlement and integration, as well as contextual characteristics in small- and medium-sized town and rural areas (SMsTRA). Understanding various aspects of migrant integration at different governance levels is crucial. To do so, quantitative data on integration policies, outcomes and contexts are particularly useful in conducting cross-country comparative analysis and in understanding trends over time. Furthermore, data allow us to analyse the role that policies play on migrant integration outcomes. This report therefore lists and explains the main sources and datasets on integration policy, integration outcomes, public perception and attitudes and social cohesion. Our analysis shows that despite improvements in data availability in the EU, there is still a lack of sub-national data on these issues, which limits cross-country and cross-locality comparisons. 

The climate impact of the construction sector, due to energy and material usage, constitutes the largest global climate burden. In Sweden, the construction sector accounts for 40% of the total energy consumption and 18% of greenhouse gas emissions. The country aims for net-zero emissions by 2045. Despite efficient new buildings, total energy usage in the sector is increasing. Enhancing energy efficiency in existing buildings is vital to reduce its climate impact. Prioritizing renovation of existing structures, instead of building new construction, is an effective strategy. This study aims to evaluate energy savings and climate impact of diverse renovation measures on 70s villas. The goal is to identify the renovation measure with highest energy savings relative to their climate impact throughout various stages of its lifecycle, productstage, transportation and construction process stage. Calculations were done using VIP-Energy and Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. The study's calculations are based on a 1970s detached house in Ängelholm, used as a case study with an assumed remaining lifespan of 50 years. When calculating energy savings, the total savings over 50 years were included. Regarding climate impact, the analysis period implies the number of times a measure needs to be carried out during that time. The frequency depends on the technical lifespan of the renovation measure. Renovation measures included extra insulation for walls, upper level floor, crawl spaces, window replacement and installation of an exhaust air heat pump. Three insulation materials researched were: mineral wool, wood fiber and cellulose. Results for all measures were presented in terms of saved kilowatt hours per kilogram of CO2 equivalent emissions. The results show that upper-level insulation provides the most energy savings per kilogram of CO2 emissions, regardless of choice of insulation material. This is due to its longer technical lifespan, reducing overall climate impact. Installation of an exhaust air heat pump showed significant energy savings thanks to its ability to use recycled exhaust air for water heating. The results for window measures show how the choice of window frame material is directly linked to the extent of climate impact during window replacement.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar språkfrämjande med barn som inte har svenska som modersmål. Vi ville genom denna studie ta reda på hur de arbetar med att främja barns språkutveckling i det svenska språket samt vilka metoder och verktyg de använder som stöd i arbetet. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Teoretisk utgångspunkt är den sociokulturella teorin av Lev S Vygotskij där samspelet med omgivningen är avgörande för barns lärande och utveckling. Resultatet i studien visar enligt förskollärarna att språkliga aktiviteter såsom högläsning, sångstunder och lek är ledande i det språkutvecklande arbetet när det gäller att främja det svenska språket för barn som inte behärskar språket tillräckligt. Metoder och verktyg som förskollärarna främst använder sig av för att stödja barn i deras språkutveckling är digitala verktyg, bilder och TAKK vid kommunikation. Andra faktorer som visade sig vara betydelsefulla i resultatet är samverkan med föräldrarna och modersmålet.

This article explores how a bilingual preschool teacher creates mathematical preconditions and socio–psychological premises that advance children’s understanding of mathematical concepts, and considers factors such as language and materiality that influence mathematical activities in a multilingual Swedish preschool. Elements of situation theory (devolution processes) and of actor-network theory (materiality as mediator) interact. This article highlights whether some didactic contracts promote interactions between materiality and multilingual children in two mathematical activities, one planned and controlled by the teacher to introduce the concept of shapes and the other spontaneous, in which the teacher follows the children’s desires.

The aim of our study is to create knowledge about preschool teachers' work with TAKK (signs as alternative and supplementary communication) to improve verbal language in preschool. This study is based on a socio-cultural theory which focuses on how we learn with or through other people and with cultural tools such as signs and pictures.  

We used a qualitativ method and have conducted interviews with four educators about how and why educators use TAKK in preschool. We see a broader use of TAKK in preschools where there doesn't seem to be a clear structure and no requirement for education. We will in our study explain how the effects of TAKK are described by the educators. All four educators agree that TAKK is a supplementary communication tool that does help the children to communicate when the spoken language does not exist within the child for different reasons. The educators think that TAKK has proven many positive results such as the rate of speech at the teachers which makes it easier for the children to understand the words and by using signs the teachers notice that they also pronounce the words more accurately. In this paper we will present the many positive aspects of using TAKK but also some negative ones according to the educators that participated in our study.

Sedan implementeringen av digitala verktyg i läroplanen har en polarisering uppstått kring användandet av digitala verktyg med yngre barn där forskning visar både positiva och negativa aspekter. Massmedia lyfter fram att det råder delade åsikter kring användandet av digitala verktyg bland förskollärare. Syftet med denna studie är därför att undersöka förskollärares perspektiv på användandet av digitala verktyg i sin undervisning med yngre barn. Vi undersöker förskollärares attityder till att använda digitala verktyg tillsammans med yngre barn vilket kan synliggöras genom diskurser. I studien lyfter förskollärarna att de främst använder de digitala verktygen, projektor och lärplatta. Föreliggande studie har utförts med grund i en kvalitativ forskningsmetod med individuella semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska grunden samt analysmetod som tillämpats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Transkriberingen har analyserats utefter Faircloughs tredimensionella modell som ingår i den kritiska diskursanalysen. 

Resultatet av studien påvisade att förskollärarnas perspektiv på digitala verktyg med yngre barn handlar om att vara uppmärksam om hur och med vilket innehåll verktygen bör och ska användas. Uppmärksamheten tolkas ur förskollärarnas konstruktion av två integrerade diskurser: medvetenhets- och vaksamhetsdiskurs, vilket kan spåras till både förskolans styrdokument och vetenskapliga texter. Studien synliggjorde förskollärarnas attityd och säkerhet i talet i relation till användandet av digitala verktyg med yngre barn utifrån hur de talade och deras konstruerade diskurser.

Brottsigheten har de senaste åren gått längre ner i åldrarna påpekar Justitiedepartimentet (2023) och regeringen har lämnat in en rad åtgärder som ska bekämpa denna utveckling. Det var med detta i åtanke som jag formulerade mitt syfte, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de hanterar och hjälper känslostarka barn i den dagliga verksamheten på förskolan. Det ligger även i studiens intresse att undersöka vilken kompetens och kunskap förskollärarna anser sig ha när det gäller att använda sig av ett lågaffektivt bemötande.

När jag samlat in det empiriska materialet har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semistruktuerade intervjuer. Eftersom detta är ett komplext ämnesområde har jag valt relationellt perspektiv, relationell pedagogik, pedagogiska relationer, omsorgsetik och tydliggörande pedagogik som analysverktyg. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärarna uppfattar att känslostarka barn ibland har svårigheter i att uttrycka sig verbalt och att de därför behöver hjälp och stöttning i att tyda och hantera dessa starka känslor. Förskollärarna uppmärksammar barns olikheter samt att alla barn behöver olika för att uppnå likvärdighet i den dagliga verksamheten på förskolan. Vidare uppfattar förskollärarna sig få kompetens och kunskap genom åren på förskolan eftersom det erbjuds fortbildning. Trots att jag haft svårigheter att hitta vetenskapliga belägg för att det lågaffektiva bemötandet fungerar, upplever jag att förskollärarna som deltagit i min studie upplever metoden som användbar i den dagliga verksamheten på förskolan.  

Bakgrunden till studien är jag uppmärksammat att det finns en ojämn balans i vilka barn som får mest utrymme i förskolan, vilket kan ses som ett osynligt problem. Syftet med undersökningen är att synliggöra några förskollärares uppfattning, bemötande och inkluderande av de tysta barnen i förskolan. Tre frågeställningar har utformats i syfte att besvara problematiken kring ämnet. Undersökningen har genomförts via semistrukturerade intervjuer, med fyra förskollärare, vilka sedan transkriberades och delades in i teman. Valda teorier och inriktningar som använts för att analysera resultaten är det relationella perspektivet, teoretiska perspektiv på introvertism samt ett inkluderingsperspektiv.

Studiens resultat visar att det är de tysta barnen som uppfattas hamna i bakgrunden i förskolan. En tolkning, vilken bildas utifrån förskollärarnas sätt att tala om de tysta barnens tendens att hamna utanför, kan innebära att förskollärarna inte riktigt verkar vara medvetna om problematiken kring tysta barns beteende. Däremot menar förskollärarna att de arbetar för att inkludera och bemöta tysta barn, exempelvis genom att dela in dem i mindre grupper och bygga relationer till dem. En ytterligare slutsats med studien är att tysta barn inte prioriteras i förskolan eftersom undervisningen ska utgå från alla barn och inte specifikt de tysta barnen.

The United Nations have issued concerns regarding children’s right to play, which is one of the rights that are written in the Convention on the Rights of the Child (1989). One prominent concern revolves around how increasing educational requirements push the right to free play aside in order to offer education to children. This study aims to shine light on how preschool teachers in Sweden describes free play, how hey motivate it and how they work with it. This study is based on interviews with five preschool teachers to get their understanding of these questions. By using theoretical concepts of: instutionalization, the threatened play and play enrichment, the information told by the participants have been analyzed. 

The result of the study shows that play is rated highly by the teachers and that they motivate it mostly from the perspective of its function to teach. Even though the preschool teachers work in different ways, all of them aspires to foster free play in preschool. However, the study shows that there is a tendency from the adults to only define something as play if they find a purpose in what the children are doing. If they don’t find a purpose in the children’s actions then it is not considered play and gets interrupted by the teacher. This means that there is a risk that some play is not approved by the teachers in preschool, and that the children might be limited in their ways to play. 

This study explores the application of multi-agent reinforcement learning (MARL) to enhance the decision-making, safety, and passenger comfort of Autonomous Vehicles (AVs)at uncontrolled intersections. The research aims to assess the potential of MARL in modeling multiple agents interacting within a shared environment, reflecting real-world situations where AVs interact with multiple actors. The findings suggest that AVs trained using aMARL approach with global experiences can better navigate intersection scenarios than AVs trained on local (individual) experiences. This capability is a critical precursor to achieving Level 5 autonomy, where vehicles are expected to manage all aspects of the driving task under all conditions. The research contributes to the ongoing discourse on enhancing autonomous vehicle technology through multi-agent reinforcement learning and informs the development of sophisticated training methodologies for autonomous driving.

This research explores the possibilities which can emerge from a potential relationship between dance and sustainability. The purpose of this research has been to investigate what discussions around the subject of sustainability are already happening within theoretical circles, dance institutions and what practical avenues are being explored for furthering efforts toward sustainability in the latter. To give practical context to this, the Malmö-based contemporary dance company of Skånes Dansteater is explored as a case study; with reference to the company’s operations and performative works, as well as a significant exploration, in the specific context of cultural sustainability, of the archival project Bevara Rörelse, created and developed by resident archivist Celine Orman. 

The results reveal that there is indeed a fluid and vibrant discourse around the subject of sustainability occurring, to varying degrees, within dance institutions, throughout the industry. Furthermore, the case study of Skånes Dansteater reveals how sustainability does not originate solely from institutionalised policy-making. Instead, the results found that sustainability manifests itself in multiple ways and that cultural practitioners – be they artists, archivists, dancers and so on – can respond to issues of sustainability via their respective practices. These practices can be seen as methods of engaging with sustainability; even without definitive intention on the part of the practitioner. 

It is hoped that this research will offer some insight(s) into what this could mean for future dance practice, with the instrumental power it possesses, in communicating sustainability and for other means of creative practice – engaging with dance or otherwise – that engage with cultural sustainability. The hope is that such engagements can be valued, with their respective contributions, on the same scale as that of social and natural scientific engagements. 

I Sverige måste alla förskolor följa den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 18. Samtidigt finns det olika pedagogiska profiler med individuella värderingar, barnsyn och föreställningar om barns lärande. Jag har undersökt hur de pedagogiska profilerna Reggio Emilia och Waldorf förhåller sig i det potentiella spänningsfältet mellan den egna värde- grunden och de statliga styrdokumenten.Mitt syfte har varit att undersöka hur pedagoger, som arbetar utifrån dessa två profiler, arbetar med barns estetiska uttryck som kommunikationsmedel för att i förlängningen kunna se möjligheter och hinder för arbetet både utifrån läroplanen och de pedagogiska profilerna.För min undersökning har jag använt en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger från båda inriktningarna. Det empiriska materialet har analyserats i relation till profilernas karakteristiska drag, tidigare forskning samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell.Jag har kunnat konstatera att barns estetiska uttryck, jag har fokuserat på bilder barn har ritat, används som kommunikationsform inom båda Waldorf- och Reggio Emiliapedagogiken. Estetiska uttryck används både som metod för lärande och som innehåll för barns lärande. Min analys har visat skillnader i relation till barnsynen mellan de profi- lerna. Detta grundar sig i deras historiska bakgrund som leder till olika föreställningar om hur vårt samhälle bör se ut. Det i sin tur präglar hur pedagogerna bemöter och ser på barn.Waldorfpedagogiken ser barn som fria och den friheten kan begränsas genom statliga styrdokument som oavsett måste följas. Reggio Emiliapedagogiken beskriver barn som kompetenta och lägger vikt på demokratifostran som även är ett centralt innehåll av Lpfö 18.

Digitalization has posed challenges for individuals with mental health disorders, creating a digital divide that hinders their integration into the digital society. This case study delved into the experiences of members at the Fountain House in Lund, a group of people diagnosed with mental health disorders. The study aimed to uncover the digital barriers they faced, thus contributing to the discussion on digital inclusion and the divide. Through extensive research, the study examined the digital divide comprehensively, emphasizing the role of social sustainability in achieving digital inclusion. Barriers such as missing skills, technical, external, and individual were meticulously analyzed. Based on these findings, a prototype was developed to bridge the digital divide and foster digital inclusion. The study's efforts in addressing digital barriers at the intersection of digitalization and mental health disorders offer insights into the digital divide and practical strategies for achieving social sustainability in the digital age. 

Med denna studie ville jag undersöka och belysa hur förskollärares relationella kompetens kommer till uttryck i olika omsorgssituationer. Baserat på en kvalitativ metod har fyra förskollärare fått läsa tre olika fallbeskrivningar på vardagsnära situationer på förskolan. Utifrån dem har de fått besvara ett antal frågor kring hur de tror att de skulle agerat. Utöver det har frågor kring lärande och ledarskap ställts. Studien visar på att de intervjuade har en god uppfattning om vad relationell kompetens är. De visar i sina svar att de använder sig av både Noddings och Aspelins teorier kring relationell kompetens. De använder sig såväl av etisk och naturlig omsorg som modellering, dialog och bekräftelse

Syftet med detta examensarbete var att få en djupare insyn i förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd i undervisningen. Vi har undersökt hur förskollärare förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd för inkludering i undervisningen. Denna studie uppkom genom våra tidigare erfarenheter som vi fått genom våra VFU perioder samt den tidigare forskningen som lyfter olika aspekter angående saknad kompetens, dålig inställning och svårigheter med inkludering. För att undersöka detta har vi gjort semistruktuerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Den insamlade empirin analyseras och kategoriseras för att få en överblick, därefter analyseras resultatet med hjälp av tre stycken perspektiv det sociokulturella, relationella och kategoriska perspektivet. Sedan fördes en diskussion i relation till vad tidigare forskning tar upp jämfört med vad våra resultat tog upp. Genom att analysera resultatet uppkom många slutsatser som att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och brett, men att förskollärarna kontinuerligt arbetar för att anpassa och möta varje barns behov. Genom att skapa metoder och strategier som kan stödja arbetet med inkluderande undervisning för alla. Förskollärarna i studien är eniga om att inkluderande undervisning är en undervisning som är anpassad efter de behov barn besitter och inte alltid handlar om att utföra en gemensam undervisning.

  I vårt examensarbete undersöker vi pedagogers syn på omsorgssituationer i förskolan som också är en del av vårt syfte med arbetet. Vi har intervjuat fem pedagoger på olika förskolor och analyserar deras tankar och erfarenheter kring omsorgssituationer i förskolans vardag. Analysen görs med stöd i anknytningsteorin och begreppen trygg och otrygg anknytning. 

    I vårt resultat har vi kommit fram till att anknytning och trygghet är någonting som pedagoger i förskolan tillämpar i sina strategier när de bemöter barn i omsorgssituationer vilket visar sig i vårt insamlade material genom tre teman. Första temat handlar om pedagogers berättelser om omsorgssituationer där pedagogerna utgår från olika typer av omsorgssituationer som de möter i förskolan och hur de väljer att bemöta barnen i situationerna. Andra temat handlar om pedagogers roll i omsorgssituationer, där resultaten visar på hur pedagogerna reflekterar kring deras roll i omsorgssituationer. Sista temat pedagogernas reflektion kring etiska ställningstagande visar på pedagogernas reflektioner kring etiska ställningstagande i olika omsorgssituationerna. Exempelvis lyfts etiska reflektioner kring blöjbyten, toalettbesök eller på- och avklädning. 

    I vår slutsats diskuterar vi det kvalitativa metodvalet vi har valt, resultat från vår studie, vår slutsats, studiens betydelse för vår yrkesutövning samt idé för ny forskning. 

In this study I will research Sis LVM-home and treatment home works withfemale drug addicts for a placement according to § 27. To prepare a drug addictfor treatment have different approaches in Sweden. Where if the drug addict is ina serious drug addiction they can be forcibly acquired and placed in a locked drugtreatment institution before they can start their treatment in more open treatmentoptions according to § 27.Based on that I have chosen to study how staff work from the lockedrehabilitation facilities, Statens institutionsstyrelse LVM-hem for women and onetreatment home. Works with the transition from locked rehab facilities to openfacility paragraph § 27 for women from 18 years and above. Due to the broaddrug treatment in Sweden where there are many kinds of forms of locked facilitiesand open facilities, I have chosen SIS LVM-homes and treatment home wherethey live. The reason why I chose to study women drug addicts is based on(Statens institutionsstyrelse (2020) that they are in general more exposed thanmen during drug addiction.In this study, I have conducted 11 semi structured interviews where six are fromSIS LVM-homes and five from treatment home. The choice of theoreticalperspective is cooperation, coping and social network. As stated in the results,with a continuous strategic cooperation you can improve the transaction fromlocked to open facility. Where it is important that the concerned units commonlystudy the client's needs with the intention to improve the clients' coping strategiesso they can build up a resilience against drug addiction. By studying the socialnetwork, one can chart what kind of impact different kind of individuals have onthe client’s social network. This is used to guide the drug addicted person towhich people have a good impact on them so they can maintain a life sober whenthe rehab is done.

How can actors and agencies in post-conflict societies construct activities and navigate theirways through the challenges affecting locally owned peace process? What are the majorchallenges obstructing the goals for peace-building in local post-conflict societies? How canthese challenges be tackled to enable local peace process to become sustainable? These questionsare deeply motivated by the presumably failed peace-building processes in Myanmar. This thesisseeks to contribute to the feasibility of peace-building in local context. To highlight thechallenges of locally owned peace process which- are shaped by the elements of local ownership,this thesis offers a layout on which peace practitioners, policy makers and donor agencies canembed their framework for local peace operations in post-conflict societies. The existing elementof local ownership distorts reality and creates numerous challenges for post-conflict internal andexternal actors and agencies implementing peace framework. To counter the impediments oflocal ownership in post-conflict peace-building, this thesis argues for external-local ownershipand cooperation, as a means to promote and strengthen transparency of all forms of supportsnecessary to achieve sustainable peace-building goals in local post-conflict societies.

Children’s in-session involvement in child and family therapies correlates with both positive and negative treatment outcomes. Thus, it is important to gain a better understanding of the clinical practices that facilitate children’s involvement in therapy sessions so that practitioners can employ them with greater precision. To address this need, we conducted a study to answer the following question: What clinical practices facilitate children’s in-session involvement in child and family therapies? The data consisted of 16 extant audiovisual recordings of child and family therapy sessions and 24 stimulated-recall interviews with the participants in the recordings. Following constructivist grounded theory and incorporating storyline as an additional analytical technique, we have constructed a framework consisting of four involvement-enhancing practices: managing time, staying relevant, adjusting intensity, and facilitating inclusion. Furthermore, by detailing some of the complex processes that practitioners navigate when they facilitate children’s involvement, our study adds a multilayered and dynamic dimension to the list of already established involvement facilitators. It may be used to moderate an overstandardized work culture that continues to characterize services that address children’s needs. The results may be applied to other institutional encounters, providing resonance beyond the analyzed therapy sessions.

Som blivande förskollärare finns där en viss ovisshet inom oss som utförde denna studie gällande vad som uppfattas krävas av oss som blivande förskollärare. Uppfattningar kring förskollärarrollen och nyutexaminerade förskollärare är idag ett forskningsområde som forskning är avsaknad inom. Syftet med vår studie är därav att undersöka vilka uppfattningar yrkesverksamma förskollärare har på förskollärarrollen och nyutexaminerade förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt består av fenomenografi och begreppen uppfattning/ar och kompetens som används för att analysera den insamlade empirin. Studien använder både en kvalitativ och fenomenografisk metod. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med yrkesverksamma förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. 

Resultatet visar att yrkesverksamma förskollärare beskriver sin professionsidentitet genom uppfattningarna att förskollärarrollen är krävande av social kompetens, stresstålighet och problemlösning, ledarskap och en förståelse för att förskollärare aldrig är fullärda. Uppfattningar kring specifikt nyutexaminerade förskollärare är att de är nyfikna och nytänkande. Resultatet visar även på att vissa brister kan finnas hos nyutexaminerade förskollärare vilket är kopplat till säregna individer, men även själva förskollärarutbildningen. Slutsatserna som dras utifrån resultatet inkluderar att studien bidrar till en förståelse kring kompetenser som kan krävas av nyutexaminerade och yrkesverksamma förskollärare och till viss del bidrar den till en förståelse av vad yrkesrollen innebär.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur begreppet familj framställs i förskolan, eftersom vi idag möter en rad olika familjekonstellationer i förskolan, så som kärnfamiljer, regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer. För att studera framställningar av familj i förskolan har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju. Genom fokusgruppsintervjun, får vi syn på förskollärarnas reflektioner gällande begreppet familj samt hur de arbetar med familjekonstellationer i förskolan. Fokusgruppen bestod av fyra förskollärare från olika geografiska platser i Skåne. Förskollärarna kom från tre olika förskolor där barnantalet samt förskolans storlek skiljde sig åt. För att analysera och tolka gruppintervjun utgick vi från queerteorin, heteronormativitet samt tidigare forskning som berör familjekonstellationer samt samhällets normer gällande familjekonstellationer. 

Vår studie visar att familjekonstellationer inte synliggjordes i den utsträckning som förskollärarna önskade. Studien visade även att pedagogerna hade olika föreställningar om betydelsen av begreppet familj och vad familj symboliserade. Likaså framkom hur pedagogernas arbete varierade i möjliggörande och synliggörande av olika   familjekonstellationer, vilket potentiellt sett kan medföra kunskapsskillnader hos barnen. 

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på konflikter mellan kollegor i förskolan. Genom studien önskar vi belysa konflikter mellan pedagoger i förskolan samt vilken inverkan konflikter kan ha på pedagogers samspel, trivsel och välmående. Vi fann här ett GAP i den forskning som vi hittat inom området konflikt och konflikthantering.

Vi använder oss av en kvantitativ metod genom enkäter för att samla in empirisk data. Enkäterna besvarades av 171 pedagoger i 28 skånska kommuner. Den insamlade empirin analyseras genom deskriptiv statistik och tolkas utifrån Jordans (2015) begrepp: robust samarbetskultur och självinsikt, konfliktnivåerna: individnivå, relationsnivå och systemnivå samt Galtungs ABC-modell.

Resultatet visar att det i stor utsträckning förekommer konflikter mellan kollegor i förskolan samt att dessa kan komma att inverka på samspel, trivseln och välmåendet om de förblir olösta. Trivsel anses vara högt prioriterat av respondenterna och trots förekomsten av konflikter verkar respondenterna trivas på arbetsplatsen. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att majoriteten av respondenterna uppfattar begreppet konflikt som negativt betingat. En annan slutsats är att det behöver finnas kunskap om konflikter och konflikthantering kollegor emellan för att kunna skapa ett gott sampel samt ökad trivseln och välmåendet hos pedagoger på arbetsplatsen. 

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet kommunicerar med flerspråkiga vårdnadshavare. Fokuset log på att undersöka vilka strategier pedagogerna har tillgång till i informella respektive formella möten med flerspråkiga vårdnadshavare. Samt hur pedagogerna inkluderar flerspråkiga vårdnadshavare i deras verksamhet. Studien genomfördes av åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i mångkulturella förskolor.  Ett interkulturellt perspektiv är den teoretiska utgångpunkten som vi utgick ifrån för att analysera vår empiri. Kommunikation, inkludering och interkulturell kommunikation är de centrala begreppen som berört syftet med vår studie.  Det framkomna resultatet av empirin har jämförts med både svensk och internationell forskning.  Resultatet av studien pekar på att pedagogerna anser att det inte finns någon skillnad i hur kommunikationen ser ut gentemot vårdnadshavarna i deras verksamhet. Däremot visade resultatet att det kan uppstå hinder och missförstånd i kommunikationen med flerspråkiga vårdnadshavare eftersom pedagogerna och de flerspråkiga vårdnadshavarna har olika kulturella bakgrunder. Därav hänvisade pedagogerna till att de har olika strategier som de tar hänsyn till, om det skulle uppstå missförstånd under kommunikationens gång.  Studien är yrkesrelevant eftersom Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle som präglas av människor med olika etniska bakgrunder. Förskolan är en av många plaster där både pedagoger och vårdnadshavare möter det mångkulturella samhället. 

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur förskolepersonal förhåller sig till och arbetar med  introduktionen i förskolan. Studien är en kvalitativa studie som grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer, som gjort på olika förskolor. Intervjupersonerna som deltog i studien är pedagoger som i sin verksamhet arbetar med att introducera små barn i förskolan samt har erfarenhet av olika introduktionsmetodik. Baserat på tidigare forskning som nämns i studien, har man upptäckt att introduktion är en komplex process. För att uppnå trygg introduktion samt för att barnen ska få en bra tid på förskolan krävs det tid och engagemang från de vuxna. Tidigare forskning lyfter också att barnets trygghet i förskolan skapar möjligheter för barnet att utforska och leka vilket i sin tur leder till ett livslångt lärande.

Det insamlade materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och anknytningsteorin som gav oss både sociala och psykologiska aspekter. Vår tolkning av resultaten i studien gav oss insyn att det finns vissa aspekter som väger tyngre än andra. Introduktionen är en individuell process och bör anpassas efter varje enskilt barn. Att bygga tillitsfulla relationer är avgörande för att skapa en trygghet på förskolan. Genom en god samverkan med vårdnadshavare samt tydliga strategier, förhållningssätt och rutiner grundar en god introduktion i förskolan.  

Studien grundar sig i ett problem som framkommer vid stadieövergången från mellanstadiet till högstadiet där elevers uppfattning kring bildanalys brister. För att nå kunskap kring vad som kan orsaka elevernas uppfattning kommer denna studie att undersöka fyra lärares didaktiska val och uppfattningar kring bildanalys på mellanstadiet.

För att undersöka detta har två kvalitativa metoder valts ut, dokument i form av lärarnas lektionsplaneringar samt semistrukturerade intervjuer. I studien har de didaktiska frågorna varit grund för att strukturera och skriva fram det insamlade materialets resultat. Resultatet har analyserats mot sociokulturell teori som grundar sig i människan lärande och utveckling.

Det framkommer i studien att bildsamtal är den metod som är övervägande. Bildanalysmetoder utförs ibland som bildsamtal och lärare väljer ut delar av en analysmetod. Analysmetoderna förekommer relativt ofta då flera av lärarna gör bildanalys i andra ämnen, det vill säga ämnesintegrerat. Bilder som väljs ut är ofta beroende av vad eleverna jobbar med i andra ämnen, i bildämnet är det övervägande konstbilder. Lärarnas uppfattningar kring bildanalys är förhållandevis gemensam och stämmer väl med teorin.

I studien framkommer att lärarna inte alltid förmedlar till eleverna att det är ett ämnesintegrerat arbetsområde, vilket teorin men även forskningen beskriver ha stor vikt för elevernas förståelse. Det framkommer även att lärarna anser att elever har svårigheter med bildtolkningar och baserat på teorin kan det finnas ett samband med att lärarna i studien inte alltid arbetar med bildanalysmetoder i sin helhet.

Var tredje polis i Sverige planerar för att lämna yrket, vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för säkerheten i samhället. Vi blev nyfikna på vad som lockar människor till yrket från första början. Tidigare forskning har utforskat den frågan utifrån vuxnas perspektiv - syftet med vår studie är att undersöka vad ungdomar ser som motivationsfaktorer för att välja det närmaste en polisutbildning som gymnasieskolan erbjuder: uniformsförberedande inriktning.55 respondenter som läser den specifika inriktningen har svarat på en digital enkät som vi klassificerar som kvantitativ metod med element av kvalitativ analys i svaren; enkäten var försedd med frågor som går att mäta kvantitativt respektive analysera kvalitativt.De teoretiska verktyg vi har använt oss av består av utvalda kapitalbegrepp enligt Pierre Bourdieu; kulturellt kapital och symboliskt kapital, samt begreppet sammanbindande socialt kapital av Robert Putnam.Vår undersökning visar att ungdomars val av uniformsförberedande gymnasieutbildning motiveras av faktorer som har att göra med vidare studier, arbetsmarknad och yrkesprestige, möjligheten att få arbeta med samhällsnyttiga frågor samt en positiv konnotation till uniformen i sig.

To obtain a fundamental understanding of mechanisms of hydrogen embrittlement (HE) and its prevention in advanced high-strength steels containing novel nanoscale mixed-metal precipitates, it is necessary to study local microstructure, H trapping, and crack path with new multiscale experimental and simulation approach. Spatially resolved hydrogen mapping via SKPFM is used together with investigation of the crack path using highresolution EBSD and HMPT, and global trapping behavior of the alloys by TDS. These results are combined with newly introduced method to elucidate real-time distribution of hydrogen in the alloy using high-energy synchrotron X-ray diffraction (HES-XRD). Mixed-metal precipitates improves HE resistance of the alloy, due to nature of the trapping sites, e.g. irreversible H-trapping by carbon vacancies inside novel nanoprecipitates and high total length of PAGBs. This is because of lower possibility of build-up of critical local hydrogen content at PAGBs for intergranular hydrogen-assisted cracking due to hydrogen-enhanced decohesion mechanism. Less weakly trapped hydrogen also reduces frequency of dislocation activation and enhanced dislocation slip in {011} slip plane due to hydrogen-enhanced localized plasticity in regions with affinity for transgranular hydrogen-assisted cracking at lower local hydrogen content. Direct evidence of carbon vacancies in novel nanoprecipitates is observed for the first time via HAADF-STEM.

The aim of the present study was to contribute knowledge about how adult L2 learners perceived their possibilities to use and develop the target language (Swedish) when formal language teaching was combined with placements. Situated in the context of Swedish for Immigrants (SFI), the study drew inspiration from action research and ethnographic methodology. A thematic analysis was conducted underpinned by the systemic-functional linguistic concepts of field, tenor and mode. The findings showed that the students highly valued interaction with L1 Swedish speakers outside of the classroom. Several of the students described rich opportunities to interact socially, which, however, also entailed anxiety about their status as L2 speakers. A few of the students reported accessing field-specific language and literacy practices that aligned with their current career goals. However, students with placements relating to kitchen, garage and warehouse work voiced feeling isolated and having little opportunity for social interaction. While students in the first of two course instances found it difficult to discuss and exemplify language they had learnt, a vocabulary assignment developed for the second course instance facilitated discussions about placement-related words and expressions. Implications for teaching are discussed, including using authentic examples of workplace discourse as preparation for placement visits.

Background: Colorectal cancer is the third most common cancer diagnosis globally and is increasing in both incidence and prevalence. Despite evidence showing that family members of persons diagnosed with cancer have supportive care needs, no validated questionnaire measuring the needs of family members of persons diagnosed with CRC exists in Swedish. Thus, the objective of the present study was to translate, culturally adapt, and evaluate the psychometric properties the Supportive Care Needs Survey - Partners and Caregivers 45.

Methods: The translation and cultural adaptation followed a systematic yet iterative process. Firstly, the questionnaire was translated using a forward-backward approach. Secondly, face and content validity and comprehensibility were evaluated by two expert panels of colorectal cancer specialist nurses and family members, respectively. Lastly, the psychometric properties, validity, and reliability of the translated questionnaire were evaluated among 45 Swedish family members of persons diagnosed with colorectal cancer.

Results: The face, content, and construct validity of the translated questionnaire were evaluated as satisfying. Moreover, psychometric evaluations showed high data quality and satisfactory internal consistency. However, the results also revealed unsolved issues regarding relevance, targeting, and internal consistency, as well as a probable scaling failure.

Conclusion: The translated and adapted questionnaire can be used to identify family members unmet needs of support throughout the colorectal cancer trajectory. The questionnaire showed promising validity and reliability in the target population. However, it needs to be further evaluated in a larger sample, preferably involving factor analysis and stability over time.

Plain language summary: Colorectal cancer is the third most common cancer diagnose globally. At times of cancer, also the health and wellbeing of the surrounding family members is negatively affected. As a result, family members of persons diagnosed with cancer report that they too need support. Still, no validated questionnaire that enable measurement of family members needs of support throughout the colorectal cancer trajectory existed in Swedish. Thus, the present study undertook the process of translation of a questionnaire from English to Swedish. Thereto, evaluated it among Swedish family members of persons diagnosed with colorectal cancer. The evaluation showed a successful translation and the translated questionnaire appeared reliable and useful for measuring the family members´ needs of support throughout the colorectal cancer trajectory. However, it requires further evaluation.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida designen och innehållet på en mindre förskolegård bidrar med begränsningar eller möjligheter till det sociala samspelet. Ett etnografiskt förhållningssätt har använts som metod och innefattar deltagande observationer samt medföljande observationer, så kallade go-alongs. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av två teoretiska begrepp, och de är agens och affordance. Resultatet av studien visar att designen på förskolegården påverkas av storleken och framför allt friytan av densamma och att detta sedan påverkar vilket innehåll som möjliggörs. Innehållet i sin tur har visat sig bidra med både begränsningar och möjligheter till det sociala samspelet, vilket i denna studie handlar om den fria leken på förskolegården. Resultatet av denna studie tillsammans med den tidigare forskning som finns inom området men även de riktlinjer och rekommendationer från myndigheter är samstämmiga när det gäller designen och dess innehåll på en förskolegård. Nämligen att alla förskolegårdar bör vara stora nog för att möjliggöra en design vars innehåll är så varierat som möjligt för att bidra med mer möjligheter än begränsningar till det sociala samspelet fri lek. 

Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning. 

Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande. 

Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen. 

Gravimetric sedimentation is known as a relatively simple method of determining density of spherical particles. When the method is applied to water-swollen starch microparticles of about submillimeter sizes, it becomes evident that a careful selection of the experimental setup parameters is needed for producing accurate testing results. The main reason for this is that the mean particle density is very close to the density of water, and therefore, a dynamic model accounting for the so-called Bassett history force should be employed for describing the unsteady accelerating particle settling. A main novelty of this study consists in deriving a priori estimates for the settling time and distance.

After consolidation following the Second World War, the Yugoslav regime began modernising thecountry and transforming means of production, which resulted in a fragile economy and increasinglabour surplus. The reforms coincided with economic development and increasing demand formigrant workers in several countries in the western hemisphere. Consequently, the migration ofYugoslav labour emerged and expanded for more than a decade. This article discusses developmentsconditioning and sustaining Yugoslav labour migration and Yugoslav workers’ labour marketperformance in industrial countries of Western Europe. This article draws on empirical literatureand theoretical understandings of labour migration merged with the perception of temporariness oflabour migrants’ relocation. The article argues that Yugoslav workers’ labour market performancein Western Europe was an outcome of interactions between driving forces of Yugoslav labourmigration, practices of its main agents, and the surrounding socioeconomic contexts. 

Abstrakt

Stora barngrupper i förskolan är något som alltmer visas på media, och betraktas vara ett samhällsenligt problem av många. Stora barngrupper i förskolan är ett område där det inte finns så mycket forskning om kopplat till lärande och utveckling. Vilket skapade undersökningens problemområde.

Ur problemområdet skapades syftet, som i sin tur var att studera pedagogernas upplevelser kring fysisk miljö och personaltäthet i relation till barns lärande och utveckling. För att kunna besvara syftet i undersökningen skapades frågeställningar, som även blev centrala genom hela arbetet. Frågeställningarna är följande: Hur ser den fysiska miljön ut i relation till barns lärande och utveckling? och Vilka konsekvenser upplever pedagoger att personaltätheten får för barns lärande och utveckling?. Under studiens arbetsgång gjordes kvalitativa forsknings intervjuer om barngruppen, fysisk miljö och persontäthet. Vidare kopplades successivt de teoretiska utgångspunkterna in i form av sociokulturella perspektiv och begrepp. 

Utifrån det som kommit fram av frågeställningarna, metoden, och teoretiska perspektiven kunde analyser framställas. Analyserna visade i sin tur vilka resultat som kommit fram i undersökningen om syftet och problemområdet. Resultatet som visade sig var att det skapas många olika konsekvenser i barns lärande och utveckling i följd av de olika faktorer som finns i förskolans verksamhet. Det visade även att förskolans ytor ofta inte är utformade efter barngruppernas storlek och behov, vilket i sin tur kan leda till oro och konflikter. Vidare kom det fram hur personaltätheten i förskolors verksamheter är låga och att detta ofta leder till att pedagoger känner sig otillräckliga. Analysen visade även hur pedagoger i förskolans verksamhet hela tiden försöker arbeta utifrån barnens behov. Avslutningsvis kom det fram till att det behövs forskas vidare om stora barngrupper i utemiljön och hur det påverkar barns lärande och utveckling, samt hur ett vidare utvecklingsarbete kan genomföras.

Abstract

I Sverige är strävan om en likvärdig förskola fundamental för att kunna uppfylla dess kompensatoriska uppdrag men enligt Skolinspektionens (2018) rapport visar det sig att likvärdigheten inte uppnås. Då brännpunkten för en likvärdig utbildning enligt Persson (2015) är de pedagogiska relationerna blir det en kontrovers eftersom förskollärarna får ett alltmer utökat uppdrag utanför barngruppen. Vi identifierade därmed ett mellanrum vi tyckte var intressant att utforska och vårt syfte blev därför att undersöka förskollärares förutsättningar för att skapa och upprätthålla de pedagogiska relationerna för en likvärdig utbildning. För detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer där det relationella perspektivet blev vår ledstång genom analysen. Vi valde detta perspektiv då det är en praktiknära ansats som kunde hjälpa oss att synliggöra möjligheterna för de pedagogiska relationerna.

Vårt resultat synliggör vikten av de strukturella förutsättningar för att skapa den balans som behövs för att kunna uppfylla hela förskolläraruppdraget. Den specifika skepnad som de pedagogiska relationerna enligt Persson (2015) har blev därför bristfällig i empirin. Slutsatsen som föreföll var att de strukturella faktorerna påverkar förskollärarnas möjligheter att utföra hela uppdraget vilket i sin tur leder till svårigheter att upprätthålla de pedagogiska relationerna för en likvärdig utbildning.

With the rise of modern technologies, digital transformation (DT) has become an issue in nearly all industries. In enterprises, DT means to digitalize internal processes, offer digital services and products, and enhance the customer experience. However, complex barriers hinder the successful transformation. Our study follows an explorative mixed-method design. Through a qualitative data collection with 46 participants and a quantitative data collection with 824 participants, we sequentially identify the barriers to DT and transfer them into a testable research model. This paper offers a proposal for an instrument to measure barriers to DT. The identified predictors explain 50% of the alteration problems of the transformation process. The results offer further research an existing instrument to build upon. Also, the instrument is helpful for managers to measure hinders in DT processes and to develop counter-measurements. Our results indicate that many barriers depend on organizational issues rather than the individual level. 

Ordförråd är en väsentlig del av det svenska språket för elever i grundskolan. För att klara de nationella proven i årskurs 3 är det viktigt att eleverna har ett tillräckligt utvecklat ordförråd i det svenska språket. Om inte det svenska språket praktiseras regelbundet, även utanför skolans väggar, då blir det för svårt att kommunicera verbalt och skriftligt med ett grundläggande ordförråd. Lärare i ämnet svenska behöver ha med sig i sina planeringar hur undervisningen anpassas utifrån elevernas behov. Det är viktigt att läraren i ämnet svenska inte utgår från att alla elever förstår alla instruktioner eller samma delar i en text, dvs. en generalisering.

Metoden som användes var systematiska sökningar i olika databaser för att få fram forskning utifrån den valda frågeställningen. Hur kan lärare arbeta med utveckling av ordförråd i en språkligt heterogen klass?

Materialet till kunskapsöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter frågeställningen. Artiklarna har kategoriserats i en tematisk analys där följande fyra teman valdes: stöd i undervisningen, kollegialt samarbete, elevförutsättningar, språkutvecklande arbetssätt.

Resultatet av kunskapsöversikten visar utifrån artiklarna att lärarens interaktion med eleverna är en viktig del i elevernas språkutveckling och att ordförråd utvecklas i sammanhang med stöttning från lärare och stödlärare för andraspråkselever, samt att bygga broar mellan modersmålet och det svenska skolspråket. Andraspråkselever behöver mer tid än förstaspråkselever att lära sig ett fungerande ordförråd, då det är viktigt att alla lärare ger dessa elever den tid som de behöver. Kunskapsöversikten ger en tydlig bild gällande behovet att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och av att involvera alla vuxna i skolan för att det svenska språket ska utvecklas. Eleverna har olika förutsättningar redan när de börjar i grundskolans första årskurs på grund av föräldrarnas olika engagemang och föräldrarnas utbildningsnivå. Alla vuxna som arbetar i skolan behöver samarbeta kollegialt för att eleverna ska kunna utvecklas språkligt i så stor utsträckning som möjligt. Sammanfattningsvis visar resultaten på att motivationen hos eleverna gällande ordförrådet måste stimuleras i alla ämnen, som lärare behöves undervisningen vara intressant för eleverna. Lärare i svenska behöver arbeta aktivt med lässtrategier för att lyckas utveckla ett grundläggande ordförråd i svenska.

The rise of digital technologies is a macro trend, forcing organizations to transform digitally. This so-called digital transformation (DT) is affecting the field of higher education, too. Higher education institutions (HEI) digitalize internal processes and offer digitally-enabled education services. Different types of barriers are challenging a successful DT and need to be mastered. Our study follows a longitudinal research design by surveying different student cohorts in the same courses. Before the pandemic, we identified the barriers to DT and transferred them into a research model. Pre-pandemic, we surveyed the influence of barriers perceived by management students on the DT process of their HEI. Taking the pandemic as a solid external driver on DT, we examined students’ intra-pandemic perception in the same courses as the pre-pandemic analysis. With pre-pandemic data, the projection explains over 50% of the adjustment problems of the DT process. Based on intra-pandemic data, the explanation decreases to 45%. Hypothetically, we expected a better explanation degree as an impact of the pandemic. Interestingly, results indicate that intra-pandemic perceptions got more complex and, therefore, less significant. 

The ongoing process of digital transformation in manufacturing – known as Industry 4.0 - hauls fundamental change. The whole value chain of enterprises is affected. As the digital transformation of businesses is still ongoing, many enterprises struggle with the challenges arising. This paper aims to show these struggles but also to contribute by analyzing how enterprises are transforming. We take a phenomenological view of the ongoing transformation. To get in-depth insights, we conducted and analyzed 18 interviews with 10 companies. For most companies, the digital transformation starts in operations with the vision of building a smart factory. Other primary and support activities also need to transform. These essential changes lead to restructuring and extensions of the strategy of manufacturing companies. Following these changes, companies will not need to choose either cost advantage or differentiation as a strategy but instead can do both.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas syn i arbetet med matematik i spontana aktiviteter i förskolan. Intresset för studiens grundtanke väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där vi la märke till att spontana aktiviteter med matematiskt innehåll sällan förekommer. I vår studie besvarar vi två frågeställningar: På vilka sätt uttrycker förskollärarna sig om matematiskt innehåll i spontana aktiviteter samt hur uttrycker förskollärarna sig om barns matematiserande i spontana aktiviteter. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Bishops (1988) sex universella matematiska aktiviteter och begreppet matematisera (Björklund & Palmér, 2018). Dessa teoretiska perspektiv har vi valt för att på ett tydliggare sätt kunna förstå arbetet med matematiskt innehåll och dess olika aktiviteter. Resultatet av studien visar på en viss avsaknad av matematiskt innehåll i de spontana aktiviteterna. Det visar även på att förskollärare uttrycker svårigheter kring att fånga upp barnen utifrån deras intressen med matematiskt innehåll i spontana aktivieteter samt hur miljö och material påverkar barns matematiserande. En av slutsatserna vi dragit är att förskollärare behöver vara uppmärksamma och närvarande för att kunna se varje enskilt barn. Till följd av studien har vi fått en bredare kunskap i matematiskt innehåll och en insikt i hur värdefull matematiken är. 

I denna studie har vi haft som ansats att belysa problem som uppstår när pedagoger i förskolan ställs inför att förhålla sig till WHOs (2019a) dokument samt Lpfö 18 (2018), eftersom dessa två dokument emellanåt motsäger varandra. Syftet med uppsatsen är att genom ett normkritiskt perspektiv och ett diskursteoretiskt angreppssätt undersöka vilka diskurser och ‘sanningar’ som lyfts kring skärmtid hos barn, utifrån tre empiriska delar. Analysen görs utifrån de två dokumenten Världshälsoorganisationen (WHO 2019a) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018) samt främst fritext-svar från en enkät bland pedagoger i förskolan. För att undersöka syftet används två frågor; ‘På vilket sätt skildras och förstås skärmtid inom förskolan med hänsyn till WHO, Lpfö 18 och pedagogers tankar?’ samt ‘Vad framställs som ‘sanningar’ och normer rörande digitalisering inom förskolan?’.  

Analysen är baserad på tre empiriska delar som nämns ovan. Diskursanalys och Bolander och Fejes (2019) frågor används som metod för textanalys. I analysen identifierades ‘vad’ som synliggörs i texterna, ‘hur’ skärmtid framställs, vilka ‘subjektspositioner’ som förekommer och vad som ‘utesluts’. Resultatet visade att de tre empiriska delarna hade olika syn på skärmtid, några en mer kritisk blick och andra en mer positiv inställning till skärmtid i förskolan. I diskussionen framkommer det att de gemensamt strävar efter att främja barns välmående och hälsa.   

According to Wikstörm’s (2012) Situational Action Theory (SAT), engaging incriminogenic behaviour is influenced by a person’s crime propensity, such as self-control and morality. Moral rules applied to a setting, and their degree ofenforcement, are stated as crucial since individuals are in constant interaction withtheir surroundings. Criminogenic exposure, such as having criminal friends and thetime spent with friends, is according to SAT (ibid.) influential on criminogenicbehaviour. The purpose of this study was, through hypothesis testing, to investigatethe applicability of SAT based on different environmental contexts. Aggressivecriminogenic behaviour was measured through bullying. Offline- andcyberbullying corresponded to aggressive criminogenic behaviour in differentenvironmental contexts. This study found that morality, self-control, andcriminogenic exposure, were significant in relation to offline bullying. Self-controland having criminal friends were significant in relation to cyberbullying. Genderwas used as a confounding variable and showed that girls are more prone tocyberbullying than boys, and that boys were more prone to offline bullying thangirls. Testing SAT applicability by comparing online and offline criminogenicbehaviour is understudied, further research on other online criminogenic behavioursis therefore encouraged, as well as the relationship between gender and anonymityas well as their influence in SAT.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares erfarenheter kring att använda digitala verktyg i sin språkutvecklande undervisning. I studien tydliggörs vilka digitala verktyg som används av förskollärare, hur de används samt vilka möjligheter och utmaningar som tillkommer. I den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en växande betydelse i förskolan, vilket även speglar samhällets digitala utveckling. Genom kvalitativa intervjuer har vi interagerat med respondenterna på ett djupare plan för att kunna undersöka deras erfarenheter av ämnet. Den insamlade empirin har sedan satts i kontext till ett designteoretiskt perspektiv och relevanta begrepp. Kortfattat visade resultatet av vår studie att förskollärarna främst använder lärplattan och projektorn som ett supplement i sin språkutvecklande undervisning. Genom appar och kompletterande material i undervisningen får barnen utveckla sitt språk på olika sätt. Slutsatsen visar att förskollärarna beskriver olika möjligheter med att använda digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen. Dessa är att teckenläror kombineras och att undervisningen blir mer varierad. Det framgår också att barn idag har förkunskaper om digitala verktyg hemifrån vilket förskollärarna ser som en möjlighet. Utmaningar som kompetens, tidsbrist och kostnadsfrågor visar sig vara ett hinder för att utbildningen i förskolan ska bli likvärdig.

The thesis purpose is to gather recommendations to adapt participatory design to elderly users, through the involvement of an association of elderly museum volunteers. The outcome is the result of a participatory process that included forms, interviews, cultural probes, and workshops where the volunteers and designer collaborated tightly to explore volunteers’ needs and find solutions to address them. This process led to the design of a platform that empowers volunteers' work and recognizes its value. The platform includes sections managed by the volunteers to archive information about the museum pieces, share organized activities, and receive feedback from visitors to improve their work.