Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares tal om hur den fria leken skulle kunna påverka barns utveckling samt sina egna roller i den fria leken. Problemområdet som vi utgår ifrån i vår studie är: om förskollärarna borde delta i den fria leken, och i så fall hur och varför. Vi använder kvalitativ metod för att samla in empiri med hjälp av semistrukturerade intervjuer som besvaras av förskollärare. Studien utgår ifrån två teoretiska utgångspunkter: utvecklingspedagogiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare har olika roller i den fria leken. Rollen som säkerhets/beteendeövervakare var den vanligaste rollen bland våra respondenter. Några respondenter hade en kombinerad scenchefsroll och lekförstärkare/lekkamrats roll. I resultatet framgår det även vad respondenterna tycker att den fria leken har för påverkan på barns utveckling. I denna del framgår det att barnen utvecklas i den fria leken genom samspel, fantasi och konflikthantering.

Forskning visar att barn i särskilt utsatta områden gynnas mest av att gå i en förskola med god kvalitet. Kvalitet i relation till förskollärares kompetens i ett särskilt utsatt område är något som det forskats mindre om. Vår studie kommer att undersöka vad förskollärare och rektorer anser vara särskilt viktiga kompetenser för arbete i förskolor i särskilt utsatta områden. I studien genomfördes intervjuer med en rektor, två förste förskollärare och två förskollärare från fyra kommunala förskolor i södra Sverige. En fenomenografisk ansats användes för att analysera empirin utifrån ett interkulturellt perspektiv. Hur man ser på förskolans placering i ett särskilt utsatt område framträder tillsammans med de rådande förutsättningarna som förskolan har. I studien identifieras tre huvudsakliga kompetenser som behövs mer i ett särskilt utsatt område och resultatet visar på olika synvinklar av begreppet kompetens kopplat till interkulturalitet, språk och samverkan.

In the midst of the formidable challenges imposed by the COVID-19 lockdown, the "Stop Violence Against Women" campaign emerged as a resilient and proactive response, harnessing the influential capabilities of social media and strategic communication to combat the pervasive issue of gender-based violence in Thailand. This comprehensive study, deeply rooted in the realms of public sphere theory, development theory, and digital activism, explores the multifaceted dimensions of the campaign's profound impact. Through an extensive examination of its strategies, narratives, and outcomes, this research illuminates how the campaign adeptly leveraged social media platforms to heighten awareness, promote inclusivity, and empower victims during a period of elevated vulnerability.

In pursuit of a holistic comprehension, this study navigates the theoretical foundations that steered the campaign's conception and implementation. Within the contours of public sphere theory, the campaign effectively transformed digital spaces into virtual town squares, where individuals could congregate, deliberate, and amplify their voices on the pressing issue of gender-based violence. Through compelling visuals, strategic hashtags, and resonant narratives, the campaign transcended geographical boundaries, nurturing empathy, and galvanizing action within a global audience.

Inclusivity stood as a central tenet of this endeavor, intricately interwoven with the campaign's strategic alliances and dialogues involving diverse stakeholders. By amplifying marginalized voices and orchestrating participatory development, the campaign evolved into a dynamic crucible, where diverse perspectives converged to drive profound societal transformation. The campaign's harmonious engagement with development theory further fortified its impact, addressing not only the social but also the economic repercussions of gender-based violence while fostering a participatory ecosystem wherein survivors, allies, and advocates coalesced in unity.

At the heart of this transformative narrative lies digital activism—a paradigm of empowerment that united stakeholders in a harmonious symphony of awareness, empathy, and advocacy. In alignment with the principles of public sphere theory, digital activism emerged as an influential force for socio-political change, transcending the confines of the virtual realm to manifest tangible policy shifts and instigate societal change.

This study diligently uncovers not only the campaign's remarkable accomplishments but also the challenges it encountered, providing valuable insights into the intricacies of harnessing social media and communication strategies to combat gender-based violence. Woven together through a rich tapestry of theoretical frameworks, narratives, and strategies, the "Stop Violence Against Women" campaign stands as an enduring testament to the compelling impact of theory-infused activism, engendering profound transformations in the domain of gender-based violence awareness and prevention.

Keywords: Gender-based violence, social media, public sphere theory, development theory, digital activism, inclusivity, strategic communication, COVID-19 lockdown, Thailand.

This Degree Project presents the antiracist practices in the Italian social media scenario, and specifically on Instagram to create new contributions on the literature of antiracism and social media, serving as a framework to identifying racist behaviours and discourse. The strategies and tools of antiracist practice are used for the analysis, in addition to critical race theory and critical discourse analysis for the methodology. Texts and specific keywords are analysed through different social media accounts and posts, in order to find out what terminology is used and whether different minorities use the same kind of language or what changes. The focus for the analysis is on what ways minorities are represented and in what media format, what types of representation, words and stereotypes are used and what forms of counter-storytelling are the authors creating. Counter-stories stand in opposition to dominant narratives, the so-called majoritarian stories and represent the main thread across all social media posts analysed, with the aim of undermining racist behaviours and practice. Racial discrimination in everyday life and personal stories of racism discrimination appeared to be among the main categories chosen by the creators to build up social media posts and to create counter-storytelling. The three organisations selected are aware of the antiracist discourse and key words repeated include racism, discrimination and white (privilege), also in hashtags. The engagement rate and reels views reveal how involved the followers are with the content and what type of posts are more successful, including twice the prevalence of video content over static one. On top of Instagram, 4 YouTube videos were also analysed, showing how different minorities in Italy are perceived by Italian white people, with the focus on what kind of biases and stereotypes emerge the most. 

Bland förskollärares många uppdrag ingår ansvaret för att varje barn utvecklar förtroendefulla sociala relationer, vilka utgör en central del av den pedagogiska relationen. Dessa relationer har avgörande betydelse för barns utveckling och deras framtida framgång i skolan. För att uppnå detta krävs profesionell relationskompetens hos förskollärare, och denna kompetens är beroende av flera aspekter. Dessa aspekter kan påverka möjligheten att skapa både positiva och negativa relationer med barnen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter som förskollärare anser ingår i relationskompetens och hur de arbetar med och reflekterar över pedagogiska relationer med barn i förskolan.

Den här studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen baseras på teorin om sociala samband samt Aspelins relationskompetensmodell, tillsammans med bregreppen socialt tillvägagångssätt och relationellt förhållningssätt. 

Resultaten visar att förskollärare har olika tolkningar och förståelser av relationskompetens, som inkluderar lyhördhet, anpassning, respekt och tydliga gränser för att upprätthålla en balans i relationen. Förskollärare använder olika strategier och metoder för att skapa positiva pedagogiska relationer, där kommunikativ kompetens framträder som central. Resultaten visar även vilka faktorer som påverkar när relationerna blir negativa. Studien bidrar till att öka förskolans insikt i hur relationskompetensen hos deras förskollärare kan påverka barn som de ansvarar för och den belyser fördelna med att aktivt fokusera på relationsbyggande inom dess verksamhet.

Nyckelord: förskollärare, pedagogisk relation, kommunikation, lyhördhet, respekt, relationskompetens

Avsikten med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på femårsavdelningen och dess syfte, särskilt i relation till dess skolförberedande funktion. Det sker en förändring i utbildningssystemet där kunskap nu ses som en ekonomisk tillväxtfaktor och forskare diskuterar kring att förskolan har fått en allt mer skolförberedande position. Förskoleklassen som 2026 blir nya årskurs 1 och därmed försvinner har gjort oss intresserade för hur detta påverkar femårsavdelningarnas verksamhet och syfte.  

Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med förskollärare. För att analysera femårsavdelningarnas syfte har vi använt oss av Biestas tre begrepp för god utbildning; kvalificering, socialisering och subjektifiering. Resultatet visar att femårsavdelningen har en tydligt kvalificerande funktion, att förbereda barn inför nästa steg i utbildningssystemet genom att ge dem ämneskunskaper och kunskaper kring de sociala förväntningar som kommer finnas på dem i skolan. Samtidigt har femårsavdelningen också ett syfte i att skapa trygga individer. Vi har kommit fram till att femårsavdelningen har en skolförberedande funktion och att dess syfte kan ses som sammansmält med förskoleklassens syfte. Att femårsavdelningen är skolförberedande kan leda till en utökad skolarisering, att skolan mer och mer inkräktar på förskolans traditionella roll. Större fokus på mätningar och vikten av tidiga insatser i förskolan kan också ses som produkter av det nya globala utbildningssystemet där förskolan, i detta fall femårsavdelningen, ses som ett viktigt steg i att förbereda barnen inför skolstarten. 

Läsförståelsen hos barn i skolan har minskat och det diskuteras vilka insatser som behövs för att vända denna trend redan i förskolan. Vi har därför valt att skriva om högläsningen i förskolan och vilka faktorer som påverkar dess möjligheter/utformning. Detta då förskning visar på att den tidiga högläsningen har betydelse för barns framtida språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn görs delaktiga under högläsning, samt hur de bjuds in till att delta i deliberativa samtal. 

Vi har använt oss av en kvalitativ metod i studien då vi genomfört fem observationer på fem olika förskolor i Sverige. Vi valde denna metod för att se hur barn görs delaktiga under högläsningen och eftersom vi satt med gjorde det att vi såg och hörde exakt vad som hände. Materialet vi fick från våra observationer har vi analyserat med våra teoretiska begrepp och delat in i olika faktorer. Faktorer som vi såg påverkar högläsningen är miljön. barns aktörskap och förskollärarens roll. 

Slutsatsen vi har kommit fram till i denna studie är vikten i de olika faktorerna och vilka möjligheter de kan bidra med beroende på hur de tillämpas till högläsningen. Miljöns utformning samt artefakter är betydelsefulla, men även hur förskolläraren bjuder in barnen till samtal för deliberativa samtal om boken. Vi ser även en koppling mellan de olika faktorerna, hur de är beroende av förskollärarens kännedom om dem för att på så vis skapa goda förutsättningar i högläsningssituationer. Denna studie ger ett perspektiv på hur förskollärare kan arbeta med högläsning så den blir gynnsam för barn.

The aim of this research project was to study children's multilingual communications in learning conditions. And how children can use their first languages and how preschool teachers perceive how different first languages are being used in learning conditions. Sweden is influenced by numerous different languages and cultures, which also influences the preschool context. The preschool education should be equivalent (likvärdig) in all preschools in Sweden. This led us to the question if all preschools in Sweden can meet the notion of equivalence regarding the curriculum goal of the child being able to develop both the Swedish language and their first language.  

A sociocultural perspective provides an understanding about languages position in the learning context. With different concepts of mediation, cultural tools and scaffolding the findings have been analyzed and interpreted. Linde studied curriculum theory and with his concepts of realization and transformation the preschool teachers' understandings of the writings in the curriculum and how they put it into practice have been analyzed. 

With the help of observations of educational conditions, children ages three to five were observed, two preschool teachers were also interviewed. The result showed that children's opportunity to use their first languages ​​varied in the two preschools studied. Children are not given equal (likvärdiga) opportunities to develop their first language. This highly depends on the educator's knowledge in the different spoken languages. 

The general aim of this thesis is to explore the relations between children’s interaction and places within preschool activities. How children’s interaction opportunities are conditioned by the physical and social environment in the preschool yard (study I), as well as place-making processes in various contexts in mobile preschool activities (studies II and III), are examined within the framework of this purpose. As these three sub-studies have different research focuses, they use different theoretical perspectives. 

In study I, special attention is given to how the physical environment and teachers emerge in the contexts of children’s (aged 1–3 years) interaction in the preschool yard. Study II focuses on how children (aged 3–4 years) use the spatiality of a mobile preschool to create places in a recurring fantasy play. In study III, the focus is directed on both children’s place-making within fantasy play and how children and teachers create “place” together in a mobile preschool. Destination choices can be part of place-making processes of a mobile preschool; therefore, which aspects considered as important, in choosing a destination, are investigated. 

The first study starts from sociocultural perspectives on children’s interaction (e.g. Vygotsky, 1930/ 1995). Taking an abductive approach, the concept of artifacts (Wartofsky, 1979) and concepts from an environmental psychological perspective (see Gump, 1969; Westlander, 1999; Wicker, 1985, 1987) are added to explore how the social and physical environments relate to opportunities for different interactions. The results show how children reveal "interaction junctions" and "interaction swathes" in their activities within the preschool yard.  

In order to investigate place-making within a mobile preschool, the second and third studies combine a relational perspective on spatiality (Massey, 2005) with a sociology of childhood perspective that emphasizes children’s agency and collective activities, such as fantasy play (e.g. Corsaro, 2015). The results show how children create their own “play-places” in their place-making and how teachers choose destinations.  

Through its chosen perspectives and focus on younger preschoolers, this thesis provides further knowledge on how opportunities for interaction can arise in the preschool yard. Furthermore, this thesis reveals a new kind of spatiality within the preschool – that is, a mobile preschool – by using a relational perspective on place-making. Thus, this thesis contributes additional knowledge in the interdisciplinary field of Childhood Studies regarding children’s (possible) interaction in diverse places. 

The paper discusses the publications of the Royal Swedish Acad-emy of Sciences (RSAS) as part of a wider network of publicationexchange, linking learned societies, libraries, and archives. Theperiodicals of the RSAS went through several reorganisationsbetween 1813 and 1903, all to some extent related to their rolein publication exchange. Although subject to many of the samedeliberations of commercial value and institutional prestige asthe expanding book trade, publication exchange offered a meansof communication for institution s with widely differing financial,linguistic and scientific status, and a forum for articulating a widerange of values significant in scientific publication. In the contextof publication exchange, the roles of producers and consumers,and of publishers and repositories of scientific knowledge over-lap, and librarians emerge alongside editors as central actors inscientific communication. Scientific editorship should be viewednot only as a means of disseminating scientific findings to wideraudiences, but as designing a product that could be used to forgeinstitutional connections, to acquire publications, and to buildcollections. The case of the RSAS periodicals highlights theimportance of publication, not only for the distribution of scien-tific knowledge, but for its acquisition

The words exchanged between teachers and students don't just stay in the classroom, they weave the invisible threads that shape learners' educational climate and self-confidence, paving the way for a future of success and fulfilment.

The aim of this thesis is to understand how verbal interactions between students and PE teachers impact on students' gendered self-esteem, and what the consequences are for their investment in practice. Recent studies have revealed that specific feedback and encouragement from teachers can positively boost students' self-esteem, thereby promoting their engagement in the learning process. However, gender disparities in verbal interactions have also been observed, with different consequences for boys and girls. An in-depth analysis of these dynamics will provide a better understanding of how verbal interactions in the classroom can be optimized to create an inclusive and stimulating learning environment, fostering the personal and academic development of all students.

Through a systemic review of qualitative and quantitative studies conducted over the last 20 years, I will identify gender differences in students' perceived verbal interactions and their positive or negative consequences on students' psychological well-being and investment in sport. The study helps to understand the role of the teacher as a facilitator of students' self- esteem and engagement, as well as providing a framework for effective and caring verbal interactions.

Barn idag tillbringar en stor del av deras barndom på förskolan och mycket av dagarna där spenderas i utemiljöerna. Att förskolan ska erbjuda och sträva efter att barnen ska mötas och behandlas på jämlikt vis är en viktig fråga inom förskolan men det krävs kunskap och förståelse för hur jämlikt tolkas och användas. Syftet med denna studie är att undersöka om de lekredskap och ytor som förskolans utemiljö erbjuder påverkar barns lek ur ett genusperspektiv. 

Studien baseras på en kvalitativ metod genom intervjuer av två förskollärare samt deltagande observation av sex barn som visat och berättat om vad och hur de leker i förskolans utemiljö. För att tolka och analysera min insamlade empiri så utgick jag ifrån barndomssociologiska teoretiska begrepp som kamratkultur, tolkande reproduktion och det miljöpsykologiska begreppet affordance. 

Resultatet av min studie visar på att utemiljön på förskolan inte är så genusneutral som den oftast antas vara. I intervjuerna som gjorts framkom det att grupper av barn tar sig an utemiljön och dess innehåll olika beroende på könstillhörighet. Studien vill bidra till kunskap om hur utformningen av förskolans utemiljö kan påverka barnens lekar ur ett genusperspektiv. 

Abstrakt

År 2010 blev förskolan en egen skolform, och i den senaste revideringen av förskolans läroplan, som kom 2018, ingår även undervisning i uppdraget. Denna studie undersöker ett samarbetsprojekt där studenter från den musikprofilerade förskollärarutbildningen vid Malmö universitet har fått tillfälle att bedriva musikundervisning i förskolan tillsammans med professionella musiker. Studiens syfte är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera samundervisning mellan musiker och student. Som teoretiska resurser har Nielsens (2006) musikdidaktiska teori använts. Begrepp ur modellen co-teaching (Friend & Cook, 1995) har också använts.

Empirin har samlats in genom observation av fyra musikstunder på två förskolor. Resultatet visar att studenternas och musikernas kompetenser på många sätt kompletterat varandra i samundervisningen. De olika undervisningsstunderna har innehållsligt erbjudit barnen en såväl fördjupad som varierad musikundervisning som berört flera av musikens aspekter och dimensioner. 

More than 26,000 children and young people are placed in out-of-home care in Sweden every year. Several studies show that children placed in out of home care have poorer health during childhood and are generally in poorer physical condition later in life. The overall aim of this thesis was to study dental health and dental care in children in out-of-home care (OHC), through registry-based research. Paper I was a registry-based study of dental health care utilisation among young adults who as children had been placed in societal out-of-home care. These young adults had more emergency dental visits and more extractions and fewer regular scheduled dental check-ups than their peers who had never experienced OHC.

Paper II was a systematic review/HTA to evaluate organisational models intended to ensure that children and young people in out-of-home care will receive health and dental care. We were unable to identify any study, of low or medium risk of bias, which examined the effects of organisational models on provision of health and dental care for children and young people in foster care and in institutions.

Papers III and IV were validation studies of the Swedish Quality Registry for Caries and Periodontal Diseases (SKaPa), undertaken to determine the accuracy of the registry and whether it was appropriate for application in the next study (Paper V) and for other research purposes. For dft/DFT, the validation studies showed high agreement between the data in the patient records and the SKaPa registry. However, e/M in deft/DMFT was shown to be uncertain.

Paper V was a registry-based study linking different registries, to investigate dental health and dental care in children in OHC. This study showed that children in OHC have more caries and undergo fewer dental health assessments than those who have never been placed in OHC. There was a difference in dental health examinations before and after the year 2017, with higher frequencies of assessments after the legislative amendment in 2017. However, differences remain.

BACKGROUND: Due to the nature of fatigue, a brief reliable measure of fatigue severity is needed. Thus, the aim of our study was to evaluate a short version of the Lee Fatigue Scale (LFS) in the Norwegian general population.

METHODS: This cross-sectional survey consists of a representative sample from the Norwegian population drawn by The National Population Register in Norway. The study is part of a larger study (NORPOP) aimed at collecting normative data from several questionnaires focused on health in adults living in Norway. Registered citizens between 18 and 94 years of age were randomly selected stratified by age, sex and geographic region. Of the 4971 respondents eligible for the study, 1792 (36%) responded to the survey. In addition to age and sex, we collected responses on a 5-item version of the LFS measuring current fatige severity. The psychometric properties focusing on internal structure and precision of the LFS items were analyzed by a Rasch rating scale model.

RESULTS: Complete LFS scores for analyses were available for 1767 adults. Women had higher LFS-scores than men, and adults < 55 years old had higher scores than older respondents. Our analysis of the LFS showed that the average category on each item advanced monotonically. Two of the five items demonstrated misfit, while the three other items demonstrated goodness-of-fit to the model and uni-dimensionality. Items #1 and #4 (tired and fatigue respectively) showed differential item functioning (DIF) by sex, but no items showed DIFs in relation to age. The separation index of the LFS 3-item scale showed that the sample could be separated into three different groups according to the respondents' fatigue levels. The LFS-3 raw scores correlated strongly with the Rasch measure from the three items. The core dimensions in these individual items were very similarly expressed in the Norwegian language version and this may be a threat to the cultural-related or language validity of a short version of the LFS using these particular items.

CONCLUSIONS: The study provides validation of a short LFS 3-item version for estimating fatigue in the general population.

Dendritic cells (DCs) are mediators between innate and adaptive immunity and vital in initiating and modulating antigen-specific immune responses. The most important site for induction of tolerance is the gut mucosa, where TGF-β, retinoic acid, and aryl hydrocarbon receptors collaborate in DCs to induce a tolerogenic phenotype. To mimic this, a novel combination of compounds – the synthetic aryl hydrocarbon receptor (AhR) agonist IGN-512 together with TGF-β and retinoic acid – was developed to create a platform technology for induction of tolerogenic DCs intended for treatment of several conditions caused by unwanted immune activation. These in vitro-generated cells, designated ItolDCs, are phenotypically characterized by their low expression of co-stimulatory and activating molecules along with high expression of tolerance-associated markers such as ILT3, CD103, and LAP, and a weak pro-inflammatory cytokine profile. When co-cultured with T cells and/or B cells, ItolDC-cultures contain higher frequencies of CD25+Foxp3+ regulatory T cells (Tregs), CD49b+LAG3+ ‘type 1 regulatory (Tr1) T cells, and IL-10-producing B cells and are less T cell stimulatory compared to cultures with matured DCs. Factor VIII (FVIII) and tetanus toxoid (TT) were used as model antigens to study ItolDC antigen-loading. ItolDCs can take up FVIII, process, and present FVIII peptides on HLA-DR. By loading both ItolDCs and mDCs with TT, antigen-specific T cell proliferation was observed. Cryo-preserved ItolDCs showed a stable tolerogenic phenotype that was maintained after stimulation with LPS, CD40L, or a pro-inflammatory cocktail. Moreover, exposure to other immune cells did not negatively impact ItolDCs’ expression of tolerogenic markers. In summary, a novel protocol was developed supporting the generation of a stable population of human DCs in vitro that exhibited a tolerogenic phenotype with an ability to increase proportions of induced regulatory T and B cells in mixed cultures. This protocol has the potential to constitute the base of a tolDC platform for inducing antigen-specific tolerance in disorders caused by undesired antigen-specific immune cell activation.

BACKGROUND: Multivariable prediction models are used in oral health care to identify individuals with an increased likelihood of caries increment. The outcomes of the models should help to manage individualized interventions and to determine the periodicity of service. The objective was to review and critically appraise studies of multivariable prediction models of caries increment.

METHODS: Longitudinal studies that developed or validated prediction models of caries and expressed caries increment as a function of at least three predictors were included. PubMed, Cochrane Library, and Web of Science supplemented with reference lists of included studies were searched. Two reviewers independently extracted data using CHARMS (Critical Appraisal and Data Extraction for Systematic Reviews of Prediction Modelling Studies) and assessed risk of bias and concern regarding applicability using PROBAST (Prediction model Risk Of Bias ASessment Tool). Predictors were analysed and model performance was recalculated as estimated positive (LR +) and negative likelihood ratios (LR -) based on sensitivity and specificity presented in the studies included.

RESULTS: Among the 765 reports identified, 21 studies providing 66 prediction models fulfilled the inclusion criteria. Over 150 candidate predictors were considered, and 31 predictors remained in studies of final developmental models: caries experience, mutans streptococci in saliva, fluoride supplements, and visible dental plaque being the most common predictors. Predictive performances varied, providing LR + and LR - ranges of 0.78-10.3 and 0.0-1.1, respectively. Only four models of coronal caries and one root caries model scored LR + values of at least 5. All studies were assessed as having high risk of bias, generally due to insufficient number of outcomes in relation to candidate predictors and considerable uncertainty regarding predictor thresholds and measurements. Concern regarding applicability was low overall.

CONCLUSIONS: The review calls attention to several methodological deficiencies and the significant heterogeneity observed across the studies ruled out meta-analyses. Flawed or distorted study estimates lead to uncertainty about the prediction, which limits the models' usefulness in clinical decision-making. The modest performance of most models implies that alternative predictors should be considered, such as bacteria with acid tolerant properties.

TRIAL REGISTRATION: PROSPERO CRD#152,467 April 28, 2020.

BACKGROUND: Adherence to antibiotic recommendations and safety aspects of restrictive use are important components when combating antibiotic resistance. The primary aim of this study was to assess the impact of national guidelines on antibiotic prescriptions for bone augmentation procedures among dentists working at three specialized clinics. The secondary aim was to assess the occurrence of postoperative infections.

METHODS: Medical charts of 400 patients treated with bone augmentation were reviewed: 200 in the years 2010-2011 and 200 in 2014-2015. The Swedish national recommendations for antibiotic prophylaxis were published in 2012.

RESULTS: There was a wide variation in antibiotic regiments prescribed throughout the study. The number of patients treated with antibiotic prophylaxis in a single dose of 2 g amoxicillin, and treated as advocated in the national recommendations, was low and decreasing between the two time periods from 25% (n = 50/200) in 2010-2011 to 18.5% (n = 37/200) in 2014-2015. The number of patients not given any antibiotics either as a prophylactic single dose or during the postoperative phase increased (P < 0.001). The administration of a 3-7-days antibiotic prescription increased significantly from 25.5% in 2010-2011 to 35% in 2014-2015. The postoperative infection rates (4.5% and 6.5%) were without difference between the studied periods. Smoking and omitted antibiotic prophylaxis significantly increased the risk of postoperative infection. Logistic regression analyses showed that patient male gender and suffering from a disease were predictive factors for the clinician to adhere to the guidelines.

CONCLUSIONS: After introduction of national recommendations for antibiotic prophylaxis before bone augmentation procedures, the patient group receiving a single preoperative dose decreased while the group not given antibiotic prophylaxis increased. There was no difference in occurrence of postoperative infections between the two time periods. The results indicate a need for educational efforts and strategies for implementation of antibiotic prudence and awareness among surgeons performing bone augmentation procedures.

Soybean phosphatidylcholine (SPC) and glycerol dioleate (GDO) form liquid crystal nanostructures in aqueous environments, and their mixtures can effectively encapsulate active pharmaceutical ingredients (API). When used in a subcutaneous environment, the liquid crystalline matrix gradually hydrates and degrades in the tissue whilst slowly releasing the API. Hydration dependent SPC/GDO phase behavior is complex, non-trivial, and still not fully understood. A deeper understanding of this system is important for controlling its function in drug delivery applications. The phase behavior of the mixture of SPC/GDO/water was studied as a function of hydration and lipid ratio. Small-angle X-ray scattering (SAXS) was used to identify space groups in liquid crystalline phases and to get detailed structural information on the isotropic reverse micellar phase. The reported pseudo ternary phase diagram includes eight different phases and numerous multiphase regions in a thermodynamically consistent way. For mixtures with SPC as the predominant component, the system presents a reverse hexagonal, lamellar and R3m phase. For mixtures with lower SPC concentrations, reverse cubic (Fd3m and Pm3n) as well as intermediate and isotropic micellar phases were identified. By modeling the SAXS data using a core–shell approach, the properties of the isotropic micellar phase were studied in detail as a function of concentration. Moreover, SAXS analysis of other phases revealed new structural features in relation to lipid–water interactions. The new improved ternary phase diagram offers valuable insight into the complex phase behavior of the SPC/GDO system. The detailed structural information is important for understanding what APIs can be incorporated in the liquid crystal structure.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att med hjälp av olika insatser försöka minska avhopp från gymnasiet då avhoppade elever riskerar att hamna i arbetslöshet. Syftet med studien var att undersöka orsakerna till att ungdomar väljer att avbryta sina studier i gymnasiet samt att undersöka vad en studie- och yrkesvägledare kan bidra med i sin yrkesroll för att kunna påverka ungdomars val till gymnasiet så att de blir väl genomtänkta och inte leder till avhopp. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare och två elever har genomförts. Den empiri som har samlats in är kopplad till studiens två frågeställningar: Vilka upplevelser har studie- och yrkesvägledare och elever av orsaker till studieavhopp på gymnasiet; samt hur kan en studie- och yrkesvägledare arbeta med elever så att det eventuellt görs färre avbrott på gymnasiet. Empirin har analyserats med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careershipteori och begreppen handlingshorisont, pragmatiskt rationellt beslutsfattande, beslutsprocess och habitus. De resultat som framkom i analysen var att orsaker till att elever avbryter sina gymnasiestudier i många fall kan hänga samman med felval av gymnasieprogram. Felval kan bero på att eleven har begränsad information och saknar kunskap och erfarenhet för att göra ett väl övervägt gymnasieval. Eleven kan påverkas av familj och vänner i sitt val och inte välja efter vad som passar hen. Ett lågt betyg minskar valmöjligheterna och möjligheten att välja ett önskvärt gymnasieprogram. Habitus och känslor hos elever kan påverkas negativt hos de som blir illa behandlade i skolan vilket kan leda till avhopp.Studie- och yrkesvägledare menar att deras insatser kan vara viktiga för att minska risken för elevers avhopp på gymnasiet. Tidig vägledning ger eleverna mer tid att utveckla kunskap om sig själva samt om studier och yrken och därmed kan det vara lättare för dem att göra ett välgrundat gymnasieval. Vikten av goda relationer mellan studie- och yrkesvägledare och elev betonas då eleven lyssnar mer till studie- och yrkesvägledaren som kan vara en motvikt till den påverkan en elev får från sin omgivning. Detta kan resultera i att eleven kan göra ett gymnasieval som är väl övervägt.

This chapter focuses on how technology culture, from the beginning, has been geared towards the youth. Early hacking, for example, had a teenage rebellion to it, anti-authoritarian prankish boys in, first, the computer labs of established American universities and later in the garages in middle-class Silicon Valley suburbia. This resonates in the industry's more recent turn towards entrepreneurship. The chapter thus provides a backdrop to how ageism in digital technologies can be understood and made sense from a more historical and cultural perspective. The chapter also discusses how technology culture's many different roots and influences have made certain tensions apparent, for example, left-leaning hippies versus libertarian entrepreneurs. How such tensions are navigated also points towards a fundamentally youth-oriented culture. Empirically the chapter is based on an extensive interview study conducted between 2018 and 2020

This chapter zooms in on the Silicon Valley, the US centre for innovative technology and home to 2000 technology companies. Inspired by the terminology of Sassen (2014), this chapter will describe how the technology industry has created a system of multiple modes of expulsions of “older” workers – from work relations, workspaces, ideologies and values, as well as digital products and services. The main purpose is to propose a theoretical framework guiding future empirical and critical research into the phenomenon of ageism, as well as other systems of oppression and discrimination in the technology industry. In this chapter, we propose a concept of “Silicon Valley Ageism” which is understood as negative attitudes, beliefs and behaviours towards adults perceived as “older” and manifested in interpersonal relations and institutional practices, as well as their narratives. This type of ageism can affect people already in their 30s. The aim of the chapter is to explore (1) what narratives of “older” age are constructed in Silicon Valley, (2) how this relates to workplace practices in the Valley and (3) how this has a bearing on the products and services coming out of Silicon Valley.

In data societies, as everyday activities are mediated by digital technologies, individuals are thrown into a digital existence, even if they are not aware of their digital interactions. Digital technologies are not value-free or unbiased. Contemporary discourses about digital natives and late adopters contribute to reinforcing negative stereotypes about older users of digital technologies and influence the design, development, marketing and usage of digital technologies. Such discourses disregard how digital trajectories and personal circumstances influence media use in all stages of everyday life. Hence, occasional digital technology users, and older adults in particular, stand a higher risk of exclusion and loss of autonomy. In this chapter, we briefly introduce ageism and digital ageism in data societies, definitions and previous research as a background and introduction to the following chapters. Our aim is to underline how socio-technical and cultural analyses may contribute to raising awareness about digital ageism in data societies. Only by initiating a discussion may existing power relationships be challenged and contemporary inequalities understood.

This anthology contributes to creating awareness on how digital ageism operates in relation to the widely spread symbolic representations of old and young age around digital technologies, the (lack of) representation of diverse older individuals in the design, development, and marketing of digital technologies and in the actual algorithms and datasets that constitute them. It also shows how individuals and institutions deal with digital ageism in everyday life.

In the past decades, digital technologies permeated most aspects of everyday life. With a focus on how age is represented and experienced in relation to digital technologies leading to digital ageism, digitalisation’s reinforcement of spirals of exclusion and loss of autonomy of some collectives is explored, when it could be natural for a great part of society and represent a sort of improvement.

The book addresses social science students and scholars interested in everyday digital technologies, society and the power struggles about it, providing insights from different parts of the globe. By using different methods and touching upon different aspects of digital ageism and how it plays out in contemporary connected data societies, this volume will raise awareness, challenge power, initiate discussions and spur further research into this field.

This article attends to tensions and negotiations surrounding the introduction and development of a news-ranking algorithm in a Swedish daily. Approaching algorithms as culture, being composed of collective human practices, the study emphasizes socio-institutional dynamics in the everyday life of the algorithm. The focus on tensions and negotiations is justified from an institutional perspective and operationalized through an analytical framework of logics. Empirically the study is based on interviews with 14 different in-house workers at the daily, journalists as well as programmers and market actors. The study shows that logics connected to both journalism and programming co-developed the news-ranking algorithm. Tensions and their negotiations around these logics contributed to its very development. One example is labeling of the algorithm as editor-led, allowing journalists to oversee some of its parameters. Social practices in the newsroom, such as Algorithm-Coffee, was also important for its development. In other words, different actors, tensions between them and how these were negotiated, co-constituted by the algorithm itself.

Leken i förskolan anses vara central och forskning visar att synen på den fria leken hos förskollärare skiljer sig åt och blir därför ett komplext område inom förskolans värld. Förskollärares roll i den fria leken har studerats antingen inomhus eller utomhus, men inte tillsammans. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synsätt på den fria leken inomhus och utomhus och hur de ser på sin roll i den. Studien tar utgångspunkt i den kommunikationsteoretiska bakgrunden för att synliggöra förskollärares roll och hur den ser ut i barns fria lek. För att besvara syftet har vi använt en kvalitativ metod genom intervjuer. Förskollärare har fått svara på frågor om hur de ser på den fria leken och vilket synsätt de har på sin egen roll i den fria leken, både inomhus och utomhus. Resultatet av vår studie visar att det finns delade åsikter i synsättet kring förskollärarens roll men även likheter har framkommit. Slutsatsen visar att de medverkande förskollärarna är medvetna om att inta en stöttande roll men att det kan vara utmanande att hitta rätt balans när de ska stötta i leken. En delad åsikt som blev synlig i analysen var deras syn på sin roll inomhus och utomhus där tankar om en mer passiv roll framkom men även exempel på att de är lika aktiva inomhus som utomhus. 

The purpose of this study is to analyze Swedish songs for children and their respective illustrations in songbooks and digital material from a gender perspective. The analyzed songs were the ten most frequently answered songs from a survey sent out to people working with early childhood education. The theoretical framework consists of gender theory where central concepts include performativity, representation, heteronormativity, the heterosexual matrix and hegemonic masculinity. This combined with semiotic theory paves the way for an analysis of both the lyrics and their corresponding illustrations. Through a qualitative analysis the study finds that there is a strong overrepresentation of male pronouns and characters in the material and that gender often is portrayed in a stereotypical way. Especially the female characters are portrayed with attributes to emphasize their gender. However the study also shows that inclusive and gender neutral representation in songs is possible and exists in a minority of the analyzed material. The study concludes that a continuous dialogue between coworkers in preschools about gender representation in songs is needed to fulfill the preschool curriculum goal to prevent reproduction of restrictive gender patterns.

This study contains a formative part in the shape of a musical preformance developed for preschool. The preformance was created with a pedagogical mindset where we wanted to convey emotions to children trough music. Accordning to the curriclum for Swedish preschool (SKOLFS 2010:50), every child must be given the opportunity to learn how to express themsleves through music, and the preschool teatchers have to use the music as both a goal and a means in their teatching.  There is a lack of previous reaserch in the subject of formative/musical preformance developed for preschool. Current reaserch is from the perspective of professional musicians and artists visiting preschools with their acts. No reaserch has been made from the perspctice of the pedagogue who practices music in preschool and theri experiences and troughts about musical preforming arts in preschool practices. The aim of this study is, from a musical didactical perspective, to investigate and analyze hot the conversation about identities as artist and/or pedagogues int the making and implementation of a musical act for preschool. The method of the study is A/R/Tography which means thah I step into the active roles as an artist, reasearcher, and teacher. The musical preformance was preformed at two different preschools for children ages 3-5. I also did two semi-structured interviews with my co-creators. Nielsen`s (1998) music didactic theory and the educational philosopher Biesta`s (2011; 2021) theory of art as an teaching method has been uses in this study to analyze the results. The results showed that the participants to begin with didn`t see themselves as artists but that they in practical terms should be. During the work with the musical preformance the two identities became more and more as one by combining musical and pedagogic experiences. The results also showed that the musical didactical choices we made probably has been influenced by the choice of musical-profiled preschool teatcher education programme. 

The lack of culturally and contextually oriented interventions promoting physical activity (PA) has led to increased physical inactivity among women living in disadvantaged neighbourhoods in Sweden. In this study one such intervention informed by community-based participatory research (CBPR) has been evaluated among 34 women from a disadvantaged neighbourhood before and during COVID-19. Health-related quality of life (HRQOL), behavioural and biomedical outcomes were assessed directly prior and post-intervention, followed by evaluations at 6-months and 18-months follow-up during COVID-19. The results revealed that HRQOL, particularly psychological, social, and environmental health significantly increased post-intervention compared to prior to intervention but reversed back at 6-months follow-up. Perceived health satisfaction and environmental health increased at 18-months follow-up during COVID-19. Participation in PA improved post-intervention and at 6-months follow-up. Everyday activities and fruit and vegetable intake continued to increase through all timepoints. Systolic blood pressure significantly decreased post-intervention and 6-months follow-up; blood flow rate increased significantly at all timepoints. Overall, the findings underscores the potential effectiveness of CBPR approaches in promoting and sustaining healthy lifestyles, even during acute situations such as the COVID-19. It may even serve as a future model for promoting health and addressing health disparities in similar groups.

Konst som undervisningsform i förskolan ur barns perspektiv är idag ett begränsat forskningsområde. Därför är syftet med studien att undersöka och analysera förskolebarns uttryck för och samtal om en föreställning med musik. Detta besvaras genom följande frågeställningar: På vilket sätt samspelar (eller samspelar inte) didaktiska och konstnärliga aspekter inför och under en föreställning med musik för barn i förskolan? Vad väljer barnen att återberätta efter en föreställning? Samt, Hur kommer föreställningens innehållsliga aspekter om känslor till uttryck hos barnen? Ett gestaltande arbete samt en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i videoobservationer och barnsamtal har genomförts. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera det empiriska materialet är Nielsens (1998) musikdidaktiska aspekter, Corsaros (2018) teoretiska begrepp “tolkande reproduktion” som förstärks genom Halldéns (2003) resonemang om barns perspektiv, samt Biestas (2011; 2019; 2021) utbildningsfilosofi.

Baserat på studiens syfte och frågeställningar visar resultaten att didaktiska och konstnärliga aspekter samspelar inför och under en föreställning med musik för barn i förskolan, men att det inte nödvändigtvis behöver betyda att barnen upplever att handlingens innehållsliga aspekter är de samma som skådespelarensemblen planerat för. Detta med utgångspunkt i att barnen som deltagit i studien både återberättat innehållsliga aspekter om känslor och händelser som berör föreställningens fantasivärld. Vidare visar resultatet att känslorna kommer till uttryck genom att barnen drar paralleller mellan det de upplevt i föreställningen och sin egen vardag. Parallellerna appliceras sedan i deras egen kultur, som i denna studie avser barnsamtalen. 

Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg & Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan. 

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hemtingens roll som social aktör i barns lek på förskolan. De objekt som inte tillhör förskolan men som ges mandat på en plats där reglerna inte är självklara, kommer i denna uppsats att kallas för hemting. Begreppet hemting är beskrivande för de saker som barnen tar med sig hemifrån. Vi har med hjälp av Corsaros (2018) teori om kamratkulturer, Johanssons (1999) teori om barns sociala handlingar, Säljös (2014) teori om artefakters betydelse och Winnicotts (1995) teori om övergångsobjekt skapat förståelse för de teoretiska begrepp som ligger till grund för studiens syfte.  

Genom observationer har vi varit ute i förskolan för att se hemtingens funktion och vad som händer i barnens samspel gällande dessa. Den tidigare forskningen visar vårdnadshavares förhållningssätt till medhavda saker från hemmet men också perspektiv på barns samspel och hur de skapar relationer med varandra.  

Vi har kategoriserat hemtingens funktion i olika teman. De teman vi valt att utgå från är konfliktskapande och sammansvetsande hemting, kollektiva och individuella hemting, passiva och aktiva hemting och till sist hemtinget som övergångsobjekt. Resultatet visar att hemting fyller någon funktion för förskolebarn, och att det händer någonting i samspelet när hemting är närvarande. Resultatet tyder dock på att vilken funktion hemtingen fyller och vad som händer i samspelet är beroende av sitt sammanhang för att kunna förstås. 

Alla barn har rätt till att få vara delaktiga i förskolan enligt förskolans styrdokument. Vi har uppmärksammat att nivån av delaktighet i måltidssituationen varierar mellan olika förskolor, pedagoger och barn. Den här studien har som syfte att få en ökad förståelse för barnens delaktighet i måltidssituationen i förskolan utifrån pedagogens förhållningssätt. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där insamlandet av empirin utfördes genom ostrukturerade observationer av barn och pedagoger i måltidssituationen. Genomförandet av studien skedde under en veckas tid vid fem observationstillfällen i en storstad i Sverige. Det insamlade materialet analyserades utifrån begreppen delaktighet och barns aktörskap, samt Shiers delaktighetsmodell. 

Vårt resultat visade att pedagogerna har olika förhållningssätt och strategier för att möjliggöra delaktighet för barnen i måltidssituationen, där framförallt två strategier blev synliga - att ställa frågor och att ge uppmaningar till barnen. Resultatet visade även att dessa förhållningssätt inte alltid ledde till delaktighet för barnen. Det framgick också att barnens uttryckta önskemål bemöttes av pedagogerna genom att svara ja, nej eller att ge ett nytt erbjudande. Det blev tydligt att måltidssituationen präglades av regler och rutiner, som barnen vid vissa tillfällen försökte förhandla kring med pedagogerna. Vissa av dessa regler visade sig vara förhandlingsbara, medan andra inte var det.

Background and Objectives: Implant-supported single crowns have become a routine approach for the replacement of missing single teeth, being considered as one of the most common ways of rehabilitation when adjacent teeth are healthy. The present retrospective study aimed to investigate the risk factors possibly associated with failure and technical complications of implant-supported single crowns and their supporting implants. Materials and Methods: Patients treated at one faculty (2009-2019) were considered for inclusion. Complications investigated included ceramic fracture/chipping, crown loss of retention/mobility, crown failure/fracture, loosening/loss/fracture of prosthetic screw, and implant failure/fracture. Any condition/situation that led to the removal/replacement of crowns (implant failure not included) was considered prosthesis failure. Univariate/multivariate Cox regression models were used to evaluate the associations between clinical covariates and failure. Results: 278 patients (358 crowns) were included. Mean & PLUSMN; SD follow-up was 56.5 & PLUSMN; 29.7 months. Seven implants (after a mean of 76.5 & PLUSMN; 43.7 months) and twenty crowns (21.3 & PLUSMN; 23.5 months) failed. The cumulative survival rate (CSR) for crowns was 93.5% after 5, remaining at 92.2% between 6 and 11 years. The most common reasons for crown failure were porcelain large fracture (n = 6), crown repeatedly loose (n = 6), and porcelain chipping (n = 5). Men and probable bruxism were identified in the Cox regression model as being associated with crown failure. The most common observed technical complications were mobility of the crown and chipping of the ceramic material, with the latter being observed even in crowns manufactured of monolithic zirconia. Cases with at least one technical complication (not considering loss of screw hole sealing) were more common among probable bruxers than in non-bruxers (p = 0.002). Cases of ceramic chipping were more common among bruxers than in non-bruxers (p = 0.014, log-rank test). Conclusions: Probable bruxism and patient's sex (men) were factors associated with a higher risk of failure of implant-supported single crowns.

Medan människorna längtar efter utvecklingen ökar antalet byggnader som byggs på global skala vilket leder till en ökning av energiförbrukningen och detta leder i sin tur till en ökning av nedgrävda utsläpp. Konsekvensen blir klimatförändringar som påverkar i hög grad individens sociala, hälsa och ekonomiska status. Byggsektorn är en av de största förbrukarna av energi och vatten och en förorenare av miljön. Efter EU:s beslut att hitta hållbara lösningar för att minska utsläppen kunde Sverige minska utsläppen från 9,8 miljoner ton av koldioxid under 2019 till 6,1 miljoner tonkoldioxid fram till 2023, men man har ännu inte nått målet att minska den till noll. Under de senaste åren har många delar i världen, inklusive Sverige, försämrats på grund av klimatförändringar och politiska förhållanden.  Många delar drabbats av torrt vatten och höga priser på mat och el. Många människor ägnade sig åt jordbruk i sina hem och använde förnyad energi men belastningen låg mest på lägenhetsägare som inte hade brist på plats.

Detta projekt syftar till att bygga en prototyp av ett självförsörjande, låg kostnad, miljövänligt hus för att minska belastningen på medborgarna. Huset är byggt och drivs med den lägsta mängden utsläpp som ersätter cement och fossila bränslen, genom användning av jordresurser som ett hållbart byggmaterial, förnybar energi och grönt täcke för att minska utsläppen och ge en bekväm inre miljö.  Fokus ligger på folkliga byggmetoder och tekniker som har använts i tusentals år i olika länder runt om i världen. Dessa metoder används på ett sätt som står i proportion till alla klimat, särskilt det svenska klimatet, och med våra behov idag.

We will present our project in an early stage of the research process. Our project investigates how the Natural Resource Use Programme in upper secondary school contributes to a resilient countryside. Recent societal challenges have shown that Swedish society is vulnerable in areas such as domestic food production.

Our project will study how social and economic sustainability are managed in relation to the natural resource use programme. Our study addresses individual as well as structural levels; students’ own perceptions; school curricula and education linked to these concepts; and register data of students’ participation in work and further studies. The project will use mixed methods (policy analysis, ethnography and quantitative analysis) to answer these research questions:How is the Natural Resource Use Programme constituted as socially important for skills maintenance and development in rural Sweden? How do students in the Natural Resource Use Programme consider their education, future careers, and working lives in the countryside? What educational pathways, income opportunities and career trajectories have been developed by students after attending the Natural Resource Use Programme and how have these changed over time for different ruralities?

The purpose of the project is to investigate the educational programme’s function in relation to skills maintenance and development, and to develop an understanding for the programme’s importance in relation to local rural environments as well as the everyday lives of individual students.

Inflytande kring barns inomhusmiljö är ett forskningsområde som det idag finns ganska lite forskning inom, specifikt utifrån ett barns perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på hur barns inflytande kan se ut i förskolans fysiska inomhusmiljö, genom hur barn beskriver och använder sina fysiska inomhusmiljöer. Vår teoretiska utgångspunkt som har använts i analysen är barns aktörskap, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv och handlingserbjudande. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, walk-along-samtal för att samla in vårt empiriska material.Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barnen talar och beskriver sina rum på olika sätt. Det visar även att barns inflytande kan synliggöras genom förskolans olika möjligheter och begränsningar. Resultatet visar att barnen inte enbart använder sig av verbala handlingar utan även icke-verbala handlingar när det kommer till deras uttryck och handlingar. Det synliggörs även att barnen beskriver sina rum på olika sätt, beroende på den miljö de befinner sig i. Vissa rum beskriver barnen genom att leka med sina leksaker och i andra rum beskriver barnen materialet mer konkret. Slutligen visar resultatet också att barns inflytande kan ske i relation till något annat material, såsom i relation till en leksak.

Barn spenderar en stor del av sina första år på förskolan och möjligheten att utveckla och upptäcka sin kropp genom rörelse är tydligt formulerat i förskolans styrdokument. Syftet är hur förskolan som läroinstans möjliggör och stimulerar barns medfödda behov av rörelse. Frågeställningarna är: Hur tolkas begreppet rörelse av pedagogerna? Hur planeras och genomförs undervisning med syfte att öka barnens rörelse? Har miljön betydelse om undervisningen bedrivs inomhus eller utomhus? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat fem förskollärare på tre olika förskolor där alla arbetar på olika avdelningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra att samtalet håller sig relevant i förhållande till det bestämda syftet, samtidigt som det fanns möjlighet att följa upp och utveckla pedagogernas resonemang. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från John Dewey. Resultaten från vår studie visar att förskollärarnas tolkning av begreppet rörelse är enhetligt, något som är i förflyttning men vad som är i förflyttning skiljer sig åt. Detta visar att förskollärarna har en viss medvetenhet om vad rörelse är. Förskollärarna vi har intervjuat förknippar rörelse med att vara utomhus där den fria leken tar stor plats. Ett problem som majoriteten av våra förskollärare betonar är att det finns en utmaning i form av bristande kunskaper inom ämnet och därför planeras det inte i den utsträckning som behövs för att tillgodose barns rörelsebehov. Våra respondenter är överens om att de vill utvecklas och lära sig mer om hur de ska använda rörelse i den dagliga verksamheten. Erfarenhetsbyte är avgörande och viktigt för att kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper inom hälsa och rörelse, enligt en av våra respondenter.

Vi kommer i denna studie undersöka vikten av inkludering, undervisning, planering och flerspråkighet. Dessa begrepp anser vi spela en central roll i att skapa en givande och inkluderande lärmiljö för alla barn. En närgående förklaring på begreppen inkludering och flerspråkighet kommer att ske längre fram i denna studie, detta eftersom begreppen inkludering och flerspråkighet är centrala begrepp i vår studie och som kommer att stå i mycket fokus för vårt arbete. Detta arbete har som avsikt att ta reda på hur förskolepedagoger planerar för att inkludera flerspråkiga barn inom förskolans verksamhet. Arbetet har även som avsikt att beskriva hur förskolepedagoger arbetar i praktiken för att inkludera flerspråkiga barn. Vi kommer i denna studie lyfta upp problem och svårigheter som kan finnas i inkluderandet av flerspråkiga barn, samt lyfta upp innebörden av förskolepedagogers planeringstid, vilka konsekvenser som förekommer när planeringen inte går att ha. Vår studie baseras utifrån fem stycken semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för de svar som senare kommer att presenteras. Vi har valt att fokusera på tre stycken frågeställningar. För att dessa tre ska kunna gå att besvaras kommer vi att både använda oss av relevant forskning, men även av två stycken teoretiska perspektiv i form av det systematiska kvalitetsarbetet och den sociokulturella teorin. Slutsatsen och resultaten kan sammanfattas genom att konstatera att planeringen som genomförs är en avgörande faktor för att inkludera alla barn i förskolans undervisning. Resultatet visar även på en brist gällande planeringstid, vilket påverkar förskolepedagogernas sätt att faktiskt planera för att inkludera alla barn i undervisningen. Dessutom finner vi en markant skillnad i hur yngre barn och äldre barns avdelningar arbetar med inkludering av flerspråkiga barn.

Online fandoms are capable of various feats; from influencing the TV shows they watch to funding half-baked convention scams, Tumblr fandoms in particular are infamous across the internet. Their chaotic and intense nature simultaneously leads to intense bouts of creative activity, pumping hundreds of thousands of fan works into the Tumblr ecosystem every year. In November of 2022, the Tumblr community collectively invented a fake Martin Scorsese movie named Goncharov, creating massing amounts of fanart, fanfiction, memes, and posts for a “lost piece of media” that never actually existed. While existing studies have focused on the construction of identity through Tumblr fan communities, or the experiences of LGBTQ social media users on Tumblr, there is little to no research on individual fandom events that affect Tumblr as an entire community. In turn, this study aims to answer the following questions: 1) “How did Goncharov fans collaboratively tell and maintain a cohesive story through the production of transmedia Tumblr posts?” 296 transmedia posts produced by the Goncharov fandom were analyzed by a framework developed around an adapted approach to Critical Discourse Analysis (CDA). Additional theories were incorporated into later analysis, including discussion of transmedial storyworlds, narrative transportation, and collaborative storytelling. The results suggested that the Goncharov fandom was more committed to providing context about its invented nature, rather than committing to a strong sense of immersion. Furthermore, its posts resulted in cases of accidental narrative transportation while simultaneously lacking character and story consistency. 

In this paper, we treat VR as a new writing space in the long tradition of inscription. Constructing Virtual Reality (VR) narratives can then be understood as a process of inscribing text in space, and consuming them as a process of "reading" the space. Our research objective is to explore the meaning-making process afforded by spatial narratives-to test whether VR facilitates traditional ways of weaving complex, multiple narrative strands and provides new opportunities for leveraging space. We argue that, as opposed to the linear space of a printed book, a VR narrative space is similar to the physical space of a museum and can be analyzed on three distinct levels: (1) the architecture of the space itself, (2) the collection, and (3) the individual artifacts. To provide a deeper context for designing VR narratives, we designed and implemented a testbed called RealityMedia to explore digital remediations of traditional narrative devices and the spatial, immersive, and interactive affordances of VR. We conducted task-based user study using a VR headset and follow-up qualitative interviews with 20 participants. Our results highlight how the three semantic levels (space, collection, and artifacts) can work together to constitute meaningful narrative experiences in VR.

Syftet med undersökningen var att tolka och förstå samarbetet mellan vårdnadshavare och pedagoger och hur detta kan utvecklas. Med syfte att allt fler barn skall uppnå Folkhälsomyndighetens rekommenderade tid att röra på sig dagligen. Studien har Lev Vygotskjis sociokulturella teori och en kommunikationsmodell som teoretisk utgångspunkt. Materialet består av en enkät som 18 vårdnadshavare svarat på, samt semistrukturerade intervjuer med tre olika respondenter som samtliga är utbildade förskollärare med olika lång yrkeserfarenhet. Studien visar att det i dagsläget inte finns ett önskvärt samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare med utgångspunkt i barns fysiska aktivitet. Dock uppkommer det av studien att de båda parterna är villiga att inleda ett samarbetsprogram för att tillsammans med hjälp av deras olika erfarenheter och kunskaper stötta varandra i arbetet med barnens fysiska aktivitet. Både personal och vårdnadshavarna visar på hur viktig kommunikationen är för de båda, vilket är anledningen till kommunikationens stora del av studien. 

Background: Parents of children with complex right ventricular outflow tract ( RVOT) anomalies are confronted with their child's need for heart surgery early in life and repeated reoperations later on. Preoperative assessment needs to be performed whenever an indication for reoperation is suspected. The aim was to illuminate the experiences of parents of children diagnosed with RVOT anomalies, in particular, how they experience their child's heart disease and everyday life during the assessment and after the decision on whether to perform a reoperation. Method: Individual interviews (n = 27) were conducted with nine parents on three occasions between 2014 and 2016 and analyzed using reflexive thematic analysis. Results: The analysis resulted in the following five main coexisting themes: The heart surgery keeps my child alive illuminates parents' experiences during and after the assessment and emphasizes that heart surgery, although dreaded, is central for their child's survival; Everyday struggles illuminates the different struggles parents had to face to ensure that their child would be in the best possible condition; the remaining three themes, Unconditional love, Trust in life, and Togetherness, illuminate the ways in which the parents gained inner strength and confidence in their everyday lives. Conclusion: Although the parents were grateful for the assessment and had learned to navigate among the fears it aroused, they experienced several distressing situations during the assessment process that should be addressed. By inviting both the parents and their child to participate in the child's care, individualized support can take into account the needs of both parents and child.

Det finns idag inte mycket forskning som handlar om stora barngrupper i förskolan.  Den forskning som finns visar att en mindre barngrupp ger bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande. 

Studiens två frågeställningar var: Hur upplever förskollärare barngruppens storlek i den förskola de arbetar på? Hur upplever förskollärare det pedagogiska arbetet i den barngrupp de arbetar i? De två frågeställningarna besvarades genom kvalitativ forskningsmetod som bestod av sju intervjuer. I metoden användes även en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning som 20 förskollärare besvarat. Alla förskollärare som varit med i denna studie arbetar i södra Sverige. Svaren från enkätundersökningen användes som en jämförelse med svaren från intervjuerna. Fenomenologi och fenomenografi har använts som teoretiska metoder för den kvalitativa undersökningen. Fenomenografi har använts som ett forskningsverktyg för att förstå och tolka respondenternas svar gällande det undersökta fenomenet. Med hjälp av fenomenologins begrepp tolkar och analyserar vi respondenternas svar för att försöka skapa en förståelse och en helhet för denna studie. 

Resultatet och slutsatsen från vår studie visar att förskollärarna upplevde att de ges rätt förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet. Samtidigt uttryckte flertalet av förskollärarna att barngruppen upplevdes som för stor. 

This study focuses on the topic Reports of concern in preschool and aims to explore the collaboration and interaction between different professionals involved in the process of handling such reports. The study utilizes a mixed-methods approach, starting with a quantitative survey distributed to individuals working in three different preeschool institutions and through the researcher´s personal Facebook page. The survey provided insights and generated specific questions for the subsequent phase of the study, which involved interviews with the professionals from three distinct roles connected to the process of handling reports of concern in preeschool.

The collected empirical data was analyzed using Tomas Brante´s professional theory and associated concepts, as well as drawing on foundational ideas and concepts from Talcott Parsons´structural-functionalistic perspective. The analysis sheds light on the collaborative dynamics betwen professionals, the nature of the reporting process, and the dilemmas that can arise for each profession involved in reporting concerns in preschool. Additionally, the study demonstrates that these dilemmas can vary based on factors such as professional experience, education, and personal opinions.

Overall , this research provides valuable insigts into the intricacies of handling reports of concern in preschool and highlights the importance of interdisciplinary collaboration and understanding within this context. The findings contribute to a deeper understanding of the challanges faced by professionals during the reporting process and help inform future efforts to enhance the effectiveness and efficiency of handling concerns in preschool settings.