Sammanfattning/AbstractDellenbo, A., Streblow, H. (2026). Kartläggning av elevers läsförståelse - Vad händer sedan? - En intervjustudie -. Speciallärarprogrammet, språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Examensarbetet bidrar med kunskap om hur lärare i svenska/svenska som andraspråk, speciallärare och specialpedagoger beskriver vilka verktyg de använder vid språkliga kartläggningar i årskurs 4 och 7. Examensarbetet bidrar vidare med kunskap om respondenternas uppfattning om vem som analyserar resultaten, hur resultaten analyseras och hur de används i planering av pedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå.
Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om vilka verktyg lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att de använder vid kartläggning av elevers läsförståelse i årskurs 4 och 7 samt varför den språkliga kartläggningen genomförs. Studien syftar även till att undersöka hur lärare, speciallärare/specialpedagoger uppfattar att kartläggningen analyseras och av vem, hur den används för att identifiera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt för att planera stödinsatser för att utveckla elevers läsförståelse.
Följande frågeställningar undersöks:
1. Vilka bedömnings- och kartläggningsunderlag uppger lärare i svenska/svenska som andraspråk samt speciallärare/specialpedagoger att de använder, och hur motiveras valet av dessa underlag enligt respondenterna?
2. Hur beskriver lärare i svenska/svenska som andraspråk samt speciallärare/specialpedagoger analysarbetet av bedömnings- och kartläggningsunderlag på respektive skola?
3. Vilka insatser uppger lärare i svenska/svenska som andraspråk samt speciallärare/specialpedagoger att de planerar att genomföra efter analysen av screeningresultaten för att utveckla läsförståelsen hos elever som identifierats som språkligt sårbara?
Teori
I studien används Bronfenbrenners ekologiska systemteori med mikro-, meso-, makro- , exo-, och kronossystem för att synliggöra hur olika funktioner och strukturer inom och utanför skolan samverkar och påverkar varandra i arbetet med elevers läsutveckling, som tillsammans med det sociokulturella perspektivet där språket används som medierande redskap samt Senges organisationsteori med dess fem element så som personligt mästerskap, gemensam version, systemtänkande, teamlärande och mentala modeller bidragit till att studien fått ett holistiskt perspektiv på både de undersökta organisatoriska och de pedagogiska processerna.
Metod
Studien har en kvalitativ ansats då semistrukturerade intervjuer med fem speciallärare/specialpedagoger, två lärare i svenska/svenska som andraspråk på mellanstadiet och fem på högstadiet genomförts. För analysen av empirin användes innehållsanalys där koder och kategorier identifierades utifrån respondenternas svar.
Resultat
Respondenterna från de skolor som ingick i studien beskrev att de använde sig av LegiLexi på mellanstadiet och DLS på högstadiet. Respondenterna beskrev också analysarbetet kring de genomförda språkliga kartläggningarna, och det visade sig att det såg olika ut på de undersökta skolorna. På vissa skolor (både mellan- och högstadium) analyserade bara speciallärarna/specialpedagogerna resultaten av screeningarna medan på andra skolor analyserades de av lärarna och speciallärarna/specialpedagogerna tillsammans. På mellanstadiet berättade respondenterna att resultaten användes mer strukturerat för att planera undervisningen då kartläggningsverktyget LegiLexi ger förslag på fortsatt arbete.Respondenterna beskrev att på högstadiet användes kartläggningsverktyget DLS nästan bara för att identifiera elever som befinner sig i språklig sårbarhet. På högstadiet planerades få insatser systematiskt och det förekom bara samarbete med speciallärare/specialpedagog kring undervisning i begränsad omfattning enligt respondenterna. Intresse för ett utökat samarbete mellan lärare och speciallärare/specialpedagog uttrycktes av respondenterna men bristen på tid, resurser och gemensam förståelse av innebörden av testresultaten identifierades av dem som centrala utmaningar för att utveckla undervisning, baserad på gemensam analys av kartläggningarna.Respondenterna på de olika skolorna uttryckte även att skolan som organisation skulle behöva arbeta systematiskt med regelbundna, schemalagda analysmöten där både lärare och speciallärare/specialpedagog samverkar och planerar undervisningen tillsammans. Såväl lärare som speciallärare/specialpedagoger uttryckte att speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling (SSL) spelar en central roll genom att vara en kvalificerad samtalspartner.
Specialpedagogiska implikationer
Studien visar att specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling (SSL) har en viktig funktion inom skolorganisationen för att förmedla kunskap om hur screeningsresultat ska tolkas och hur undervisningen i samråd med undervisande lärare kan planeras och utvecklas för att vara förebyggande för elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Specialläraren (SSL) behöver bidra med kunskap om hur en gemensam organisation kan skapas som möjliggör gemensamma mötesplatser för kollegialt lärande, kontinuerliga träffar för att systematiskt följa upp undervisningen och insatserna snarare på gruppnivå än på individnivå för att öka hela skolans kapacitet att möta alla elevers förutsättningar.