The rapid advancements in artificial intelligence technology have developeddeepfake technology into an advanced fake media creation tool that synthesisesextremely realistic content. The benefits of deepfaking for entertainment andeducational applications do not outweigh the ethical and legal difficulties and societalimpacts that this technology presents to the European Union (EU). This researchinvestigates EU deepfake technology regulations through an assessment of GDPR andfuture AI Act guidelines and their current shortcomings. The examination of currentlaws and worldwide regulatory frameworks and stakeholder views helps establish keydeficiencies in privacy violation prevention along with misinformation spread anddemocratic threats. A systematic review of 50 peer-reviewed documents, together withlegal documents and policy reports enables the research. The analysis confirms thatcurrent laws fail to provide sufficient countermeasures against deepfake technology'sdynamic development. These ethical problems about consent along with deception andtrust in society make it harder for regulators to handle the situation. The study proposesa multi-faceted regulatory approach that balances technological innovation with legalsafeguards, including enhanced detection techniques, public awareness campaigns,and policy reforms aimed at ensuring transparency and accountability. The findingsunderscore the urgency for a flexible and adaptive regulatory framework that aligns withthe EU’s broader AI governance strategy. By fostering collaboration amongpolicymakers, technologists, and legal experts, the EU can mitigate the risks associatedwith deepfakes while promoting responsible AI development. This research contributesto the ongoing discourse on AI ethics and regulation, providing policy recommendationsto enhance the EU’s ability to navigate the deepfake dilemma effectively.

Skolfrånvaro är ett konstant och växande problem. I omgångar har ansvariga myndigheter sjösatt flera utredningar kring frånvaro och frånvaroarbete ute i svenska skolor där man har utforskat orsaker till frånvaro och rutiner för att förebygga den. Utredningarna slår fast att rutiner finns men också att det på vissa skolor råder en brist på tillvaratagande avvägledarens kompetens, trots att dessa kompetenser ses som viktiga för att förebygga frånvaro. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur professioner inom grundskolan beskriver sitt arbete med elever med långvarig frånvaro, i vilken utsträckning och på vilket sätt involveras studie- och yrkesvägledning i arbetet med dessa elever samt vilka möjligheter och utmaningar personalen ser i att använda vägledare som stöd för att öka närvaro hos elever med långvarig frånvaro. För att besvara dessa frågor har studien använt sig av en kvalitativ blandmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med tre vägledare och tre rektorer samt två fokusgrupper bestående av lärare,special- och socialpedagog. Empirin har sedan analyserats genom Bergs frirumsmodell, Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt samtalsteori hämtad från Egans tankar om den hjälpande relationen. Resultatet visar att rutiner och riktlinjer inte alltid är anpassade efter varje skolas unika elevsituation men också att relationsbyggande och samverkan inom organisationen och med externa parter är framgångsfaktorer i frånvaroarbetet. En central slutsats är att rutiner och riktlinjer kan fungera både möjliggörande och hindrande i frånvaroarbetet men också att vägledaryrkets unika ställning uppstår i att ges utrymme men också våga nyttja det.

Syftet med studien är att undersöka betydelsen av mentorskap för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, samt hur organiseringen av mentorskapet påverkar yrkesutvecklingen. Studien belyser även skillnader mellan formellt och informellt mentorskap. Följande frågeställningar har formulerats: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin första arbetsplats efter examen, särskilt i relation till egna och organisationens förväntningar? Vilka organisatoriska förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare som viktiga i övergången från utbildning till yrkesverksam? Hur ser studie- och yrkesvägledare på behovet av ett mentorskap i övergång från studier till arbete? Tidigare forskning förklarar vikten av mentorskap och introduktionsprogram för en god etablering inom verksamheten. Vidare redogörs den i den tidigare forskningen för en bristande organisering av studie- och yrkesvägledning. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukurerade intevjuer  med sex studie- och yrkesvägledare. Den teoretiska referensramen är i studien är Social Cognitive Career Theory och Experiential Learning Theory. Resultatet av studien visade att ett organiserat introduktionsprogram med en tilldelade mentor var betydande för etableringen inom verksamheten. Dock visade studien ingen skillnad gällande formellt eller informellt mentorskap för stöd i övergången. Resultatet visade även att övergången underlättas om  den yrkesverksamma hade genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning inom den aktuella verksamheten.

I tidigare forskning beskrivs språk som en avgörande resurs i matematiklärande, särskilt i undervisning för flerspråkiga elever. Språkutvecklande arbetssätt framhålls som betydelsefulla för att stödja både språklig och matematisk utveckling, samtidigt som forskning om matematikundervisning inom vuxenutbildning är begränsad. Studien syftar därför till att belysa hur lärare inom vuxenutbildning utformar matematikundervisning för flerspråkiga vuxna elever samt att fördjupa förståelsen för deras erfarenheter av detta arbete.Studien bygger på en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, kompletterat med språk- och diskursorienterade perspektiv på matematikundervisning samt språkutvecklande designprinciper och lärarhandlingar. Det empiriska materialet, som består av klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare inom vuxenutbildning i södra Sverige, analyserades tematiskt. Resultatet visar att lärarna använder flera strategier för att stödja elevernas språkliga och matematiska deltagande, exempelvis vardagsspråk, visuella representationer och explicit begreppsarbete. Lärarna bygger dock undervisningen i hög grad på erfarenhetsbaserade och situationsanpassade strategier snarare än systematiskt planerade språkutvecklande arbetssätt grundade i forskning om flerspråkiga matematikklassrum. Flerspråkiga resurser integreras dessutom i begränsad utsträckning som planerade didaktiska verktyg, vilket delvis förklaras av styrdokumentens fokus på svenska som undervisningsspråk samt hög elevfrånvaro. Studien synliggör därmed behovet av både utvecklade didaktiska verktyg och organisatoriskt stöd. 

The transition from student to practicing nurse is difficult. As a result, many new nurses leave the profession early. This may be due to a variety of reasons and has been investigated previously. However, the link between professional identity and readiness for the nursing role has, to our knowledge, not been explored. This thesis aims to investigate nursing students’ professional identity and its link to perceived readiness for the professional role and is based on two hypotheses. (I) The learning process during nursing education has led to the development of professional identity, and (II) a strong professional identity leads to greater work-readiness for the future professional role. From these hypotheses we have formulated a research question: What does the connection look like between nursing students’ professional identity and perceived work-readiness for the professional role? The thesis is based on a hypothetical-deductive approach with a quantitative methodological framework. A Social Theory of Learning and the concepts of meaning, practice, community, identity, engagement and imagination are used to analyze the results. The results show a significant positive correlation between professional identity and work-readiness. The control variables measured, showing respondents characteristics, are not statistically significant but show a marginal correlation with professional identity. The results suggest that professional identity begins to develop during education, and previous research indicates that it is a lifelong process. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare och undervisande lärare beskriver att övergången mellan årskurs 3 och 4 påverkar elever i matematiksvårigheter samt att identifiera pedagogiska och organisatoriska strategier som kan stödja dessa elever. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Bronfenbrenners bioekologiska modell, kompletterad med systemteoretiska och relationella specialpedagogiska perspektiv, vilket möjliggör en analys av samspelet mellan individ, undervisning och organisation. En kombinerad metodansats (mixed methods) har använts, där enkätdata från lärare och speciallärare har kompletterats med semistrukturerade intervjuer med fyra speciallärare. Analysen har genomförts med tematisk analys och syftar till att både identifiera övergripande mönster och ge en fördjupad förståelse av yrkesverksammas erfarenheter. Resultaten visar att övergången kännetecknas av bristande kontinuitet i undervisning, stödinsatser och informationsöverföring. Informationsöverföringen framstår ofta som personberoende snarare än systematiskt organiserad, vilket skapar ett organisatoriskt glapp mellan stadierna. Samtidigt sker en pedagogisk förändring där undervisningen i årskurs 4 präglas av ökad abstraktionsnivå, högre tempo och större krav på självständighet, medan laborativa och visuella stöd minskar. Studien synliggör även språkets centrala roll i matematikundervisningen, där språkliga och begreppsliga hinder kan förstärka matematiksvårigheter. Vidare framkommer att bristande samverkan mellan stadier, begränsad tid för gemensam planering samt otillräckliga organisatoriska strukturer riskerar att försämra stödets kvalitet. Specialläraren framträder som en central länk i övergången, men rollen blir ofta personbunden och därmed sårbar. Slutsatsen är att övergången mellan årskurs 3 och 4 bör förstås som en komplex samverkansprocess snarare än enbart en administrativ överlämning. För att skapa en mer likvärdig matematikundervisning krävs stärkt kontinuitet, systematisk samverkan, språkstödjande arbetssätt samt organisatoriskt förankrade stödstrukturer som tar hänsyn till både elevernas lärande och deras emotionella upplevelser.

Arbetsmarknaden ställer ökade krav på utbildning och kompetens, vilket kan skapa utmaningar för ungdomar som står långt ifrån studier eller sysselsättning. Detta resulterar i att unga omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Studien undersöker hur studie- och yrkesvägledare inom KAA upplever det professionella dilemmat mellan arbetsmarknadens krav på matchning och de ungas individuella intressen och motivation. Utifrån frågeställningarna ”Hur kan KAA-ungdomars situation förstås utifrån studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar?” och “Hur hanterar studie- och yrkesvägledare KAA-ungdomarnas situation och inställning i förhållande till uppdraget?” analyserades vägledarnas erfarenheter med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careership-teori samt Lent, Brown och Hacketts Social Cognitive Career Theory (SCCT). Studien bygger på en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom KAA och analyserades genom en tematisk analys. Resultaten visar att ungdomars motivation, psykiska ohälsa och tidigare negativa erfarenheter påverkar möjligheterna till sysselsättning och vägledningsinsatser. Vägledningsarbetet präglas av långsiktiga och individanpassade insatser där motivation och relationsskapande är centralt i arbetet. Studien visar att dilemmat mellan individens behov och arbetsmarknadens krav främst framstår som en återkommande balansgång, snarare än en tydlig konflikt.

Nilsson- Glans, Cecilia och Servin, Helen (2026).Specialpedagogens roll i förskolan – en studieav hur rollen kan förstås och struktureras i samverkan mellan förskollärare, barnskötare och rektorer. (The role of the special education teacher in preschool - a study of how therole can be understood and structured in collaboration between preschoolteachers, childminders and principals)

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i förskolankonstrueras och förstås utifrån styrdokumenten. Fokuset ligget på rektorers ochförskolepersonalens perspektiv på behov, ansvar och förväntningar kopplade till denspecialpedagogiska rollen. Studien syftar också till att analysera likheter och skillnader mellanstyrdokumentens beskrivningar och det yrkesverksammas uppfattningar, i syfte att synliggörahur rollen förstår och omsätts i praktiken.

Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer haranvänts för att samla in empiriskt material. Urvalet av deltagare kan huvudsakligen beskrivassom strategiskt då de har valts utifrån deras yrkesroll och erfarenhet. Samtidigt har urvaletdelvis påverkats av praktiska förutsättningar, såsom tillgång till verksamheter och deltagarnasmöjlighet att medverka, vilket innebär att det även är inslag av bekvämlighetsurval. Analysenhar genomförts med tematisk analys med en fenomengrafisk förståelseansats där fokus legat påatt hitta variationer i hur specialpedagogens roll uppfattas.

Resultatet visar att specialpedagogens roll inte bara handlar om organisatorisk funktion, utanmer som en erfaren och meningsskapande del av förskolans vardag. Specialpedagogen beskrivssom en viktig och trygg resurs, något som tydligt framkommer i deltagarnas utsagor. Samtidigtupplever flera att stödet inte alltid är tillräckligt integrerat i det dagliga arbetet, och det uttrycksen tydlig önskan om att mer tid ska avsättas för det specialpedagogiska arbetet i förskolansvardag.

Preventive Social Work (FBSA) is one of the guiding principles in the new Social Services Act. The social services are expected to work more preventively, more structurally, and more colla­boratively to prevent social problems. This article problematizes an increased focus on FBSA by studying 92 consultation responses that discuss FBSA based on frame analysis, through which we identify how FBSA is understood as a solution to inherent current problems and with what arguments this is justified. We find that the consultation bodies consider preventive work rele­vant – they agree with the overarching frame and the shift in perspective, but they call for clearer governance and more resources to carry out the work. We discuss this from the perspective of FBSA as a magical concept that is normatively appealing, translatable across various contexts, has the potential to smooth over inherent conflicts, and is accompanied by a strong positive normative stance. The shift in perspective toward preventive work is not seen as a form of direct state control, but it influences how actors reason about and describe their own organization and practice. Based on the analysed consultation responses, we question whether this can unproble­matically be translated into local FBSA practices. Instead, it risks reinforcing an inherent orga­nizational decoupling, where social services are caught between idealistic and to some extent unattainable demands, without sufficient resources for implementation.

Debatten kring digitala verktyg har funnits under många år och den har följt olika trender. Underde senaste åren har den kritiska sidan tagit allt mer plats efter en period där digitala verktygbelysts som en positiv del av undervisningen. Ur debatten har det växt forskning som visar attlärarna behöver ha god digital kompetens och fattar medvetna didaktiska val för att det ska gynnaundervisningen. Det framgår även att digitaliseringen tar särskilt stor plats i ämnet svenska. Tillföljd av detta är syftet med denna studie att undersöka vilka didaktiska val lärare beskriver att defattar kring digitala verktyg i svenskundervisningen och vilka faktorer som påverkar dessa val.

För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med läraresom har behörighet att undervisa svenska för de yngre åldrarna. Den empiriska datananalyserades genom innehållsanalys med TPACK-modellen och SAMR-modellen somutgångspunkt. Resultatet visar att lärarna vill skapa balans mellan analoga och digitala arbetssätt isin undervisning. De digitala verktygen används främst för att skriva, ge återkoppling, läsa ochvisa presentationer. Det framkommer även att det är elevernas behov, undervisningens syfte ochpraktiska förutsättningar som styr lärarnas didaktiska beslut. Slutligen visar resultatet att digitalaverktyg används för att stödja och effektivisera undervisningen snarare än att förändra den.

Slutsatsen är att lärarna redogör för att de använder digitala verktyg för att stödja och förstärkaundervisningen. Detta innebär att användningen inte uppnår en transformativ nivå, vilket kanförstås utifrån den kontext undervisningens genomförs i. Lärarna redogör för flera samverkandefaktorer som ligger till grund för deras didaktiska beslut, även dessa påverkas av kontexten.

Denna studie bidrar med kunskap om hur elever i årskurs F-klass till åk 2 upplever sitt inflytande och sin delaktighet i fritidshemmet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett elevperspektiv för att skapa en fördjupad förståelse av hur de upplever sina möjligheter att påverka aktiviteter, innehåll och samspelet med personalen.Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med elever som regelbundet deltar i fritidshemmets verksamhet. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys för att identifiera återkommande mönster i elevernas beskrivningar av inflytande, delaktighet och maktrelationer.Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett maktperspektiv som synliggör hur eleversmöjligheter till inflytande formas i relation till vuxnas strukturer, normer och beslut. Resultatet visar att elevernas upplevelser av delaktighet påverkas av pedagogernas förhållningssätt, hur verksamheten organiseras samt graden av samspel och samarbete mellan barn och vuxna.

Detta utvecklingsinriktade examensarbete syftade till att undersöka om vi genom barnens delaktighet och inflytande kunde förbättra kapprumsbibliotekets funktion som föräldrasamarbete och språkutvecklande praktik. Med inspiration från aktionsforskning användes tidigare forskning kring literacymiljöer i förskola, barns delaktighet och aktörskap,  pedagogers inställning till barns delaktighet och inflytande, samt föräldrasamverkan som grund för planeringen av och genomförandet av insatsen, inom förskolans ordinarie verksamhet. Insatsen gjordes tillsammans med barnen i form av gruppsamling samt reflektioner i arbetslaket efter varje enskilt barntillfälle. Under arbetet med barnen användes fältanteckningar för dokumentation. Datainsamlingen genomfördes även i samarbete med arbetslaget och bestod av observationer av literacyhändelser samt samtal med vårdnadshavare. Resultatet visar att barns delaktighet i uppbyggnaden av lärmiljön kan främja deras deltagande i literacyhandlingar. Vidare tyder resultaten på att ett varierat utbud av information och kommunikation bidrar till ökade möjligheter till föräldrasamverkan.

Background: Cardiac arrest is a sudden and life-threatening condition in which the heart pumping function stops, causing blood circulation to cease. Within seconds, the brain is deprived of oxygen which leads to loss of consciousness. Although survival after cardiac arrest has improved, surviving the event does not necessarily mean returning to life as it was before. Instead, survivors may face physical, psychological, and social consequences that affect everyday life and the recovery process. Aim: The aim of this literature review was to illuminate persons' experiences after surviving a cardiac arrest. Method: This literature review was conducted with a qualitative approach and was based on primary scientific studies with qualitative study designs. The literature searches were performed in CINAHL and PubMed using the PEO model. Relevant articles were quality reviewed using SBU’s quality assessment template for qualitative research. Ten scientific articles were included and analyzed. Results: The analysis resulted in three main categories: Psychological impact, Physiological and cognitive changes, and Lifestyle changes. Two of the main categories included four subcategories: Understanding and processing the cardiac arrest, Psychological strain after the cardiac arrest, Need for support in the aftermath, and Support from relatives. Conclusion: Surviving a cardiac arrest can affect more than physical recovery. Survivors may struggle to understand and process the event, while psychological strain can influence their sense of safety in everyday life. Nursing care should therefore be based on the survivor's own experiences, needs and circumstances with attention to both recovery and life after the acute event. 

Background: Clinical competence is basic knowledge in the role of nursing. Every role faces challenges when new in the role. Since the clinical competence is a necessity for the nurse, no matter the experience of the nurse, indicators showed that there might be uncertainty and lack of knowledge in connection to clinical competence for the newly graduated nurse.   

Aim: The aim of this literature review was to illustrate how newly graduated nurses experienced their clinical competence.   

Method: Literature review with a qualitative approach in which ten articles was analyzed and categorized. The categories was chosen to be Clinical competence, Gap between theory and practice and Success factors.    

Results: The result shows that newly graduated nurses tended to experience challenges in connection to their clinical competence, both in general and more specifically in connection to more practical tasks like administrating medication and cannulation. They also experienced that there was a gap between theory and practice. Newly graduated nurses also experienced some success factors such as supporting colleagues and that experience as a nurse played a role to gain more clinical competence. 

Bakgrund: Urinvägsinfektioner (UVI) är vanliga hos kvinnor och många patienter söker först rådgivning på apotek, vilket ger apotekspersonalen en viktig roll i att identifiera alarmsymtom och vid behov hänvisa patienter till vården. Alarmsymtom såsom feber och ryggsmärta kan indikera allvarligare infektioner och patienter med dessa symtom bör enligt riktlinjer hänvisas till vård omedelbart. Tidigare studier bygger främst på enkäter och intervjuer om apotekspersonalens upplevda kompetens i rådgivning vid misstänkt urinvägsinfektion, medan kunskap om faktisk symtombedömning i verkliga rådgivningssituationer är begränsad. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning apotekspersonal i Skåne genomför strukturerad symtombedömning vid misstänkt urinvägsinfektion genom att efterfråga alarmsymtom och ge korrekt hänvisning till vård. Metod: En deskriptiv observationsstudie genomfördes med hjälp av mystery shopper metoden. Ett standardiserat scenario baserat på riktlinjer från 1177 och Läkemedelsboken användes. Mystery shoppern agerade kvinna med typiska UVI symtom och uppgav endast alarmsymtom vid efterfrågan. Data samlades in med hjälp av en checklista och analyserades deskriptivt. Resultat: Totalt genomfördes 88 apoteksbesök på 54 apotek. Frågor om andra symtom såsom täta urineringar ställdes ofta, medan frågor om alarmsymtom förekom i låg utsträckning. I 51 % av besöken hänvisades mystery shoppern till vården. Av dessa bedömdes 34,1 % som korrekta hänvisningar, där minst ett alarmsymtom hade efterfrågats före hänvisning. I 17,0 % av besöken skedde hänvisning utan frågor om alarmsymtom ställdes. Slutsats: Strukturerad symtombedömning vid misstänkt urinvägsinfektion genomfördes inte alltid på öppenvårdsapotek i Skåne. Frågor om alarmsymtom ställdes i begränsad utsträckning och korrekt hänvisning till vården förekom i 34,1% av fallen. Detta tyder på bristande följsamhet till riktlinjer och behov av ökad uppmärksamhet på alarmsymtom för att stärka patientsäkerheten.

Background: Medication errors are a patient safety issue within healthcare. To reduce the risk of errors, digital applications and information systems are used to support medical management. Previous research shows that digital tools can contribute to improved information and more effective workflow. Within Region Skåne, several digital tools and knowledge support systems for medical management, including Stöd vid läkemedelshantering (SVL) are used. However, there is a lack of research on how SVL is used and perceived. Aim: The aim is to evaluate the use, perceived usefulness and identify improvement possibilities for SVL among pharmacists, medication responsible nurses and nurses at Skåne University Hospital (SUS) in Malmö and Lund. Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study using a digital survey. The survey was distributed via email to pharmacists, medication responsible nurses and nurses at SUS. The questions covered usage, perceived usefulness and improvement suggestions. Data were analyzed descriptively and with content analysis. Results: The results showed that most participants were aware of SVL and used the application regularly. The feature ”Hitta läkemedel” was reported as the most frequently used and the most useful feature. Most participants experienced SVL as providing high or very high usefulness. Suggested improvements mainly concerned content, functionality and usability. Conclusion: SVL is perceived as a useful and well-functioning support in medication management at SUS. The results indicate high usage and usefulness but also improvement possibilities, mainly related to content and functionality. The study contributes knowledge about digital tools in clinical practice. 

Detta examensarbete syftar till att undersöka lärares erfarenheter av elevers matematikängslan på naturvetenskaps- och teknikprogrammet. Lärares uppfattningar, upplevelser och hanteringsstrategier undersöks genom en kvalitativ enkät med kvantitativa inslag, där 20 respondenters svar bidrar till en bred förståelse för problemområdet. Analysen av den insamlade datan utgår från metoden grundad teori där materialet kodas, kategoriseras och genererar teori.

Studiens resultat visar att lärare har en bred förståelse för matematikängslan som till stora delar överensstämmer med tidigare forskning. Lärarna lyfter att det finns elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammet som upplever matematikängslan, men att det råder delade meningar för hur det ska hanteras. Ramverket grundad teori resulterar i de två teoretiska dimensionerna hur elever reagerar och vad lärare uppfattar vid den slutliga teorigenereringen. Riktlinjer för att hantera matematikängslan saknas till stora delar, vilket lämnar mycket av ansvaret hos lärarna själva. Vanligt förekommande är att lärarna gärna kopplar matematikängslan på dessa program till att vara prestationsrelaterade problem.

Vikten av att lyfta matematikängslan även på matematiktunga program såsom naturvetenskaps- och teknikprogrammet tydliggörs utifrån studiens resultat. Ofta har elever på dessa programmen höga ambitioner, något som påvisar behovet av en god medvetenhet om matematikängslan hos lärare. Resultaten kan bidra till att riktlinjer för hantering av och utbildning om matematikängslan utvecklas. Förutsättningarna för lärarnas kännedom och hanteringsstrategier för matematikängslan behöver stärkas.

Föreliggande studie undersöker högstadieelevers verbala kommunikation vid matematisk problemlösning i grupp. Syftet är att synliggöra gruppers kommunikation kring strategibyte med hjälp av kategorisering av proaktiva och reaktiva kommentarer. Arbetet är en observationsstudie där två grupper i årskurs 8 har spelats in via ljudupptagning under problemlösningsprocessen med efterföljande transkribering. Sekvenser där eleverna diskuterar strategier har därefter valts ut för vidare analys med hjälp av interaktionsflödesscheman. Studien visar på flertalet tillfällen då elever ger förslag till strategibyte. Resultatet synliggör fyra olika utfall som observerats efter att ett strategibyte föreslagits. I tre av dessa utfall utebli ett strategibyte och förslagen följs av ingen reaktion, ett avslag eller ett bekräftande som inte leder till ett genomförande. Det fjärde utfallet, där gruppen byter strategi, utmärks av flera proaktiva förslag samt bekräftelse som tillsammans leder gruppen vidare i bytet. Studiens övergripande slutsats är att närvaron av strategibyteförslag i sig inte alltid leder till vidare reflektion, utan att det är gruppens bemötande av proaktiva förslag som påverkar gruppens möjlighet till att vidare värdera och eventuellt genomföra ett strategibyte.  

Näringslivets platsbundna investeringar och framtidens Öresundsförbindelser är den andra delrapporten i forskningsprojektet Samhällsekonomiska effekter av ny Öresundsförbindelse, ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö universitet. Rapporten bygger vidare på projektets första del om strategi, logistik och kapacitet och analyserar hur framtida förbindelser över Öresund kan förstås i relation till den ekonomiska geografi som redan vuxit fram i Skåne och Öresundsregionen.

Rapporten utgår från att transportinfrastruktur inte bara hanterar flöden av gods och människor, utan också formar var människor bor, var företag etableras och var investeringar i logistik, lager, terminaler och transportverksamhet koncentreras. Särskilt fokus ligger på transport-, logistik- och lagerverksamheter i sydvästra Skåne och deras koppling till hamnar, väg- och järnvägsstråk samt befintliga transportkorridorer.

En central slutsats är att framtida Öresundsförbindelser måste bedömas i relation till de strukturer som redan finns. När näringslivet har gjort betydande platsbundna investeringar skapas ett geografiskt och ekonomiskt stigberoende som påverkar vilka infrastrukturlösningar som kan skapa störst samhällsekonomisk nytta. Rapporten bidrar därmed till en mer helhetsorienterad förståelse av hur kapacitet, robusthet, godsflöden och arbetsmarknadsrelationer bör vägas samman i planeringen av framtidens Öresund.

Framtidens förbindelser över Öresund är den första delrapporten i forskningsprojektet Samhällsekonomiska effekter av ny Öresundsförbindelse, ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö universitet. Rapporten ingår i projektets del om strategi, logistik och kapacitet och analyserar framtidens gods- och persontransporter i korridoren från Tyskland via Öresund till Norge.

Rapporten visar att frågan om en ny Öresundsförbindelse inte kan reduceras till ett lokalt kapacitetsproblem mellan Skåne och Själland. I stället behöver förbindelserna över Öresund förstås som en central del av ett större nordiskt och europeiskt transportsystem där internationella godsflöden, regional pendling, hamnar, järnvägskapacitet och robusthet hänger nära samman.

En viktig slutsats är att framtida beslut kräver en tydlig strategisk målbild för hela transportsystemet kring Öresund. Olika förbindelsealternativ fyller olika funktioner och måste därför bedömas i relation till kapacitet, redundans, regional integration och internationell tillgänglighet. Rapporten pekar också på behovet av närmare samspel mellan regional och nationell planering samt stärkt svensk-dansk koordinering.

This article introduces a special issue on “The touristification of work in the post-digital city”. It outlines how contemporary cities are being reshaped by two intertwined dynamics: the touristification of work and the rise of post-digital urbanism. As mobile technologies and flexible labor practices enable people to blend work with travel, new forms of “touristified work” emerge, including phenomena like “workation”, digital nomadism, and coworking cultures that frame work as an experience. At the same time, growing unease with constant connectivity fuels post-digital trends that valorize disconnection, analogue practices, artisanal labour, and spatial rootedness. Together, these developments foster alternative formations of lifestyles, values and sentiments, or, what might be seen as articulations of a new urban structure of feeling. The special issue brings together interdisciplinary contributions that examine how cities enable and accommodate to these shifting formations through the touristified staging of (post-)digital urban work spaces and how touristified work mobilities and identities reshape the very meaning of cities under post-digital conditions. Through empirical cases from Europe, Asia, and North America, the issue advances a critical understanding of the post-digital city as a space of aspiration, phantasmagoria, and contradiction.

Detta examensarbete undersöker hur lärare i årskurs 4–6 beskriver sitt didaktiska arbete med att stödja elever med svag taluppfattning. Studien fokuserar särskilt på hur lärarna använder och motiverar tallinjen, laborativt material och andra representationer i matematikundervisningen. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver sina undervisningsval när matematiskt innehåll ska göras mer tillgängligt för elever som har svårt att förstå tal, relationer mellan tal och olika representationsformer.

Metoden är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare och speciallärare. Analysen är tematisk och teoriburen. Den utgår från den didaktiska triangeln, Bruners teori om representationer, CRA-modellen och teorin om den mentala tallinjen. Dessa perspektiv används för att analysera hur lärarna beskriver relationen mellan lärare, elev och matematiskt innehåll samt hur undervisningen rör sig mellan konkret material, visuella representationer och abstrakta symboler.

Resultatet visar att lärarna använder flera didaktiska strategier för att stödja elevers taluppfattning. Konkret material, visuella representationer, gemensam modellering och anpassningar används för att göra tal och relationer mer synliga. Tallinjen framträder som ett särskilt viktigt verktyg eftersom den hjälper elever att se talens ordning, riktning, avstånd och relationer. Den används både vid grundläggande beräkningar och vid mer abstrakta områden som negativa tal och decimaltal.

Resultatet visar också att lärarna motiverar laborativt material och andra representationer genom att de skapar en stegvis väg från konkret erfarenhet till abstrakt förståelse. Samtidigt framkommer att verktygen inte fungerar av sig själva. Läraren behöver aktivt visa hur material, bilder, tallinjer och symboler hänger samman. Studien visar därför att lärarens didaktiska val har stor betydelse för hur elever får möjlighet att utveckla förståelse för taluppfattning.

Background: Sepsis is a global health problem with diffuse symptoms. It was affecting 48.9 million people and it caused 11 million deaths in 2020. Sepsis is a complex condition that can become life-threatening within only a few hours and therefore requires rapid treatment where nurses’ abilities to recognize symptoms are crucial for patient safety. Aim: The aim was to investigate which factors influence nurses’ abilities to identify sepsis and care for adult patients with sepsis. Method: The literature review was based on 13 quantitative scientific articles. The databases PubMed and CINAHL were used for the literature searches. The quality appraisal was conducted using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) review template for quantitative studies, and the analysis was performed according to Popenoe et al. (2021). Results: The results were based on three themes: 1) level of knowledge, 2) organizational factors, and 3) clinical tools and working methods. These themes highlighted both individual and organizational factors and identified both opportunities and barriers in the care of patients with sepsis. Conclusion: Nurses’ abilities to identify and care for patients with sepsis are influenced by knowledge, education, clinical experience, teamwork, clear routines, guidelines, and assessment tools. Factors constituting barriers to nursing care in sepsis include insufficient knowledge and experience, lack of resources such as staffing and support for education, and the absence of screening tools.

Bakgrund: Empati är en central del av sjuksköterskans profession, men den kontinuerliga exponeringen för patienters lidande kan leda till empatitrötthet. Detta tillstånd, som omfattar utbrändhet och sekundär traumatisering, kan påverka sjuksköterskans välbefinnande, arbetsförmåga och patientsäkerheten. Syfte: Litteraturstudien hade som avsikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie. Artiklarna identifierades genom strukturerade sökningar i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat:  Litteraturstudiens resultat mynnade ut i fyra kategorier: Faktorer som orsakar empatitrötthet, Konsekvenser av empatitrötthet, Copingstrategier vid empatitrötthet samt Faktorer som förebygger och lindrar empatitrötthet. Resultaten visade att empatitrötthet kan härledas till arbetsrelaterad stress, bristande socialt och organisatoriskt stöd samt sjuksköterskors osunda emotionella anknytning till patienter. Empatitrötthet kan därefter leda till psykisk belastning eller övervägande av roll-/yrkesbyte med stor påverkan på sjuksköterskors privata liv. Däremot kan sjuksköterskor hantera upplevelsen av empatitrötthet genom copingstrategier, såsom distansering och självomhändertagande. Sjuksköterskor upplevde vidare att stöd och uppmuntran samt kulturella och religiösa värderingar kunde både förebygga och lindra empatitrötthet. Konklusion: Empatitrötthet framstår som ett komplext och utbrett problem bland sjuksköterskor, orsakat av både arbetsrelaterade och individuella faktorer, med betydande konsekvenser för såväl hälsa som yrkesutövning. Samtidigt kan stöd, återhämtning och personliga resurser minska risken. Resultatet understryker behovet av både individuella och organisatoriska insatser för att förebygga och hantera empatitrötthet.