This thesis explores how an interactive installation can encourage users to reflect and potentially lower their energy consumption related to cloud servers. Drawing on the theories of reflective and critical design, as well as ludic design, the project utilizes interaction design to uncover the hidden energy demands of everyday digital actions, such as streaming and online storage services. The project was grounded in diary studies, interviews, and user testing. Based on these insights, a prototype of a toaster has been developed, connected to a digital interface, provoking critical reflection through slowness and make the environmental impact of digital behaviors more tangible.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och utgör ofta en del av den vård

som ges inom somatisk akutsjukvård. Arbetsmiljön inom akutsjukvård kan präglas av högt

tempo och fokus på fysiskt akut tillstånd. Detta kan försvåra möjligheten till att

sjuksköterskor ska tillgodose psykiska behov och bedriva en personcentrerad omvårdnad.

Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk

ohälsa i somatisk akutsjukvård.

Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studieinsats i form av en litteraturstudie.

Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed med stöd av PEO-modellen. Artiklar

publicerades på engelska som är peer review och med kvalitativ design inkluderas.

Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU granskningsmall. Resultatet

analyserades enligt Popenoe. Resultat: Fyra kategorier identifierades: hinder i

akutsjukvården, emotionella reaktioner i vårdmötet, upplevd kompetensbrist och behov samt

relationellt avstånd och begränsningar. Resultaten visar att tidsbrist, bristande riktlinjer och

en kaotisk vårdmiljö försvårar utförandet av den personcentrerade omvårdnaden.

Konklusion: Litteraturstudien visar att omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa i

somatisk akutsjukvård påverkas av organisatoriska begränsningar, emotionella påfrestningar

samt bristande kompetens och stöd. Sjuksköterskor upplever ett ökad behov av mer kunskap

för att känna sig trygga med patientgruppen för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad.

 Abstrakt

Flerspråkiga elever utgör en växande del av den svenska grundskolan, vilket ställer ökade krav på undervisning som tar tillvara elevers språkliga resurser. Tidigare forskning visar också att modersmålet kan spela en central roll för flerspråkiga elevers lärande, men användningen av modersmålsstöd i skolans praktik påverkas av både pedagogiska och organisatoriska faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar betydelsen av modersmålsstöd för flerspråkiga elevers lärande samt hur de beskriver studiehandledning på modersmål och dess roll i undervisningen. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i transspråkande som pedagogiskt perspektiv. Den genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma grundskollärare.

Resultatet visar att lärarna uppfattar modersmålet som en viktig resurs för elevernas förståelse, begreppsutveckling och delaktighet i undervisningen. Studiehandledning på modersmål framträder som ett särskilt betydelsefullt stöd, framför allt i teoretiskt krävande ämnen som matematik, NO och SO. Samtidigt framkommer att studiehandledning ofta begränsas av organisatoriska faktorer, såsom brist på tid, samplanering och tydliga strukturer för samarbete mellan olika yrkesroller.

Min nyfikenhet för musik och dess kraft i olika sammanhang på förskolan har vuxit sig starkare under min studietid till förskollärare. Detta har lett till att jag vill ta reda på mer om musikens plats i förskolan. Syftet med studien är att undersöka när musik används i förskolan, detta i förhållande till i vilken form eller med vilket fokus. Undersökningen har gjorts utifrån när musik förekommer i förhållande till tid och plats samt musikens när i relation till vem som utför den. Empirin har samlats in genom en kvalitativ enkät med kvantitativa inslag. Empirin samlades in, kategoriserades och analyserades utifrån bland annat, Lindströms (2002) begrepp: om, i, med och genom musik.

Resultatet av undersökningen visar att musiken används med olika syften. Musiken används både som mål och medel, den vanligaste lärandeformen är att lära med musik. Det som synliggörs är att när musik förekommer påverkas den av situationen och därigenom undervisningens utfall utifrån olika faktorer så som aktivitet och igångsättare. 

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning och hur pedagoger använder sig av multimodala arbetssätt, i koppling till vilka utmaningar de upplever i det språkutvecklande arbetet i förskolan. Med avsikt att öka förståelsen kring hur användandet av multimodala arbetssätt kan föra arbetet med språkutveckling framåt. Studiens frågeställningar undersöktes med hjälp av en kvantitativ webbenkät med kvalitativa inslag. Webbenkäten distribuerades genom via Facebook, genom olika grupper och forum, relaterade till förskola. Den insamlade empirin sammanställdes sedan till presenterande resultat, som vidare utvecklades och analyserades med stöd av socialsemiotisk teori och variationsteorin.

Studiens resultat visade att det finns flera anledningar till att barn befinner sig på olika språkliga nivåer och att det är till följd av dessa anledningar som utmaningar i det språkutvecklande arbetet uppstår. Studien visade att de mest använda verktygen för multimodalt arbete är TAKK och bildstöd, vilket används både som vardagligt stöd men även som specifika verktyg för undervisning. För att kunna använda sig av dessa verktyg och andra multimodala arbetssätt visade studien att tid, kompetens och planering ses som viktiga påverkande faktorer. Slutligen visade studiens resultat en tydlig positiv inställning mot multimodalitet och användandet av multimodala arbetssätt i koppling till det språkutvecklande arbetet, där majoriteten av respondenterna beskrev hur barn som erbjuds ett multimodalt arbetssätt visade på en djupare förståelse inom området språkutveckling.

Autism och inkludering är begrepp som är centrala i dagens förskoleverksamheter, men det råder en otydlighet kring hur uppdraget ska genomföras i praktiken. Hur ser en förskollärare på arbetet med barn med autism och vilka förutsättningar krävs för att kunna bygga och skapa en miljö som är inkluderande?

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barn med autism och deras erfarenheter inom arbetet. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur pedagogernas kunskap påverkar stödet till barn med autism, samt vilka olika strategier som finns för att främja delaktighet i grupper. Eftersom tidigare forskning ofta lyfter fram betydelsen av miljö och kompetens har min studie omfattat hur förskollärare navigerar mellan läroplanens krav och verksamhetens organisatoriska ramar. 

Studien tar sin utgångspunkt i Claes Nilholms dilemmaperspektiv för att synliggöra de inbyggda motsättningar som präglar den specialpedagogiska praktiken. Materialet analyserades utifrån modellen, och tre centrala dilemman framträdde, nämligen individ kontra kategori, brist kontra olikhet och kompensation kontra deltagande. Resultatet visar att förskollärare använder sig av visuellt stöd och TAKK som viktiga verktyg, men upplever samtidigt en professionell ensamhet på grund av bristande resurser och fortbildning. Vid brist på gemensam reflektion och stöd från ledningen riskerar arbetet med inkludering att bli godtyckligt och personberoende. 

Studiens syfte är att ta reda på vilka arbetssätt eller metoder som några förskollärare beskriver som stödjande för att inkludera barn med annat modersmål språkligt i förskolan, samt vilka yttre förutsättningar de anser behövs. Undersökningen genomförs med kvalitativ forskningsansats, en intervju med halvstrukturerade frågor. Fem förskollärare intervjuas och intervjuerna genomförs som personliga möten vid fem separata tillfällen. Intervjuerna spelas in och transkriberas. Varje fråga färgkodas och likheter och skillnader i svaren registreras. Resultatet analyseras med interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna anser att yttre förutsättningar som behövs för inkludering är möjlighet till mer tid i barngruppen, fler personella resurser och ekonomiska möjligheter till att införskaffa mer relevant litteratur. I arbetet med de flerspråkiga barnen använder förskollärarna handtecken, bildstöd, transspråkande, digitala verktyg och flerspråkig litteratur. Förskollärarna jobbar även relationsskapande och gör vårdnadshavarna delaktiga. Gällande samverkan med vårdnadshavarna samlar förskollärarna kunskaper om språk och traditioner från olika länder. De delar även information gällande barnen till vårdnadshavarna i spontana möten i kapprummet. Studiens slutsats är att förskolan är en plats där språk och kommunikation är centralt och förskollärarna vet språkets betydelse för identitetsutvecklingen, inkluderingen och lärandet. Förskollärarna anser att flerspråkighet är en resurs som kommer att skapa stora möjligheter i framtiden i dagens globala samhälle. Till förskolor i Sverige kommer barn med olika modersmål och alla ska känna gemenskap samt att deras språk är viktigt så att de får möjlighet att utvecklas. Vårdnadshavare har skiftande erfarenheter av det svenska skolsystemet och kan ha mycket mer att bidra med om samarbetet utvecklas och blir mer ömsesidigt. Inställningen som de flerspråkiga barnens vårdnadshavare har till den svenska förskolan och skolan är av stor betydelse för att barnen ska lyckas och nå sin fulla potential. 

Syftet med studien är att få en förståelse för bemötandet av barn i behov av särskilt stöd genom att undersöka hur pedagogers inställning och utformningen av verksamheten hänger samman. I studien används en kvantitativ metod för att samla in empirisk data genom enkäter som besvarats av yrkesverksamma pedagoger i svensk förskolekontext. Den insamlade empirin redovisas genom beskrivande statistik och analyseras utifrån begreppen bemötande, inkludering, attityd, i behov av stöd samt normalitet inom ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv, för att fånga och lyfta pedagogernas perspektiv på arbetet med barn i behov av särskilt stöd. 

Resultatet om pedagogernas syn på barn i behov av särskilt stöd visar att inställningen till 

arbetet är i huvudsak gott. Pedagogerna lägger dock även fram att vissa brister och utmaningar förekommer. De utmaningar som pedagogerna framhåller är centrala är frågan om resurser, kunskaper och kompetenser. Studiens slutsats tyder ändå på att bemötandet samt inställningen till barn i behov av särskilt stöd är centralt, men arbetet påverkas till viss del av organisatoriska förutsättningar som ger möjlighet till en inkluderande förskolemiljö. 

Barnlitteratur utgör en central del i förskolans verksamhet men få studier har undersökt hur trygghet uttrycks i barnlitteratur som utspelar sig i förskolans kontext. Syftet med studien var därför att analysera hur trygghet framställs i litteratur riktad till barn i förskoleåldern 1-6 år och som utspelar sig i en förskolekontext. Studien genomfördes med en tematisk text- och bildanalys av 13 utvalda barnböcker och byggde på en abduktiv analysprocess där begrepp används för att belysa trygghetens uttryck. Dessa begrepp består av: trygg bas (Bowlby 1988, s. 10), separationsångest (Bowlby 2014, s. 53) och återförening (Bowlby 2014, s. 18). Bowlbys betoning av en stabil och känslomässigt trygg relation mellan barn och omsorgsperson har varit en central utgångspunkt (Bowlby 2014, s. 9). Därefter användes Winnicotts (1971, s. 5) begrepp övergångsobjekt för att tolka hur föremål kan bidra till barns trygghet. Genom dessa begrepp undersöks hur trygghet uttrycks genom karaktärer, relationer, handlingar och bilder i empirin. Studien analyserar även vilka teman och mönster av trygghet som framträder. Resultatet visar att trygghet i den undersökta barnlitteraturen ofta gestaltas genom samspel mellan barn, pedagog och kamratskap. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för hur trygghet uttrycks i barnböcker samt en medvetenhet kring att välja barnlitteratur som kan stärka barns känsla av trygghet och gemenskap i förskolan.

Bakgrund: Demenssjukdom är en växande folksjukdom som ofta medför beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) såsom oro, agitation och aggressivitet, vilka orsakar lidande för patienter. BPSD kan uttrycka icke tillfredsställda behov som smärta, obehag eller otrygghet vilket gör sjuksköterskans förmåga att tolka dessa signaler och ge ett professionellt bemötande central för personcentrerad omvårdnad. Det finns behov av ökad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter för att förbättra vårdkvaliteten inom demensvården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar bemötandet av patienter med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. En systematisk sökning enligt PEO modellen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed, och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Förståelsen av triggers och underliggande behov, Personcentrerad vård som eftersträvad standard men svårgenomförd realitet och När otillräcklig utbildning enbart leder till erfarenhetsbaserat arbete. Resultatet visade att BPSD påverkas av individuella, omvårdnadsrelaterade och miljömässiga faktorer samt att organisatoriska hinder och otillräcklig utbildning försvårar ett personcentrerat bemötande. Konklusion: Förståelse för individuella behov och triggers är avgörande för trygg och individanpassad vård vid BPSD. Samtidigt begränsar organisatoriska brister och otillräcklig utbildning möjligheten att tillämpa personcentrerade strategier, vilket visar behovet av tillräckliga resurser och stöd för att säkerställa hög vårdkvalitet.

Nyckelord: BPSD, Demens, Erfarenhet, Personcentrerad omvårdnad, Sjuksköterskor

Bakgrund: I kultur och media sprids negativa kroppsideal vilket påverkar den subjektiva kroppsuppfattningen hos individer. Missnöjet och förekommande stigmatisering kring vikt kan leda till ångest, depression, ätstörda beteenden samt ätstörningar. De två mest omtalade ätstörningarna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa. Genom att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård kan förståelse för hur individerna upplever sjukdomen och dess behandling nås vilket resulterar i att riskbeteenden tidigt identifieras, för att förebygga negativa konsekvenser. Syfte: Att undersöka hur individer med ätstörningar upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien grundas på en kvalitativ studiedesign. Databassökningen utfördes med sökord framtagna med hjälp av PEO-modellen. Fritextord lades till för att öka sensitiviteten i sökningen och genom att kombinera Booleska söktermer blev sökningarna systematiska samt mer relevanta. Databaserna som användes för sökningarna var CINAHL, PubMed och PsycInfo. Kvalitetsgranskningen genomfördes med SBU:s mall för kvalitetsgranskning för kvalitativa studier som på ett systematiskt sätt bedömde de valda artiklarnas trovärdighet. Analysen gjordes med en tematisk metod för att få fram centrala teman. Resultat: Två huvudteman och fem underteman kunde identifieras; vikten av vårdrelationen med underteman kompetens, personcentrerad vård och trygghet samt bemötandets betydelse för tillfrisknande med underteman egenskaper hälso- och sjukvårdspersonal bör ha och motivation och hopp för tillfrisknande. Konklusion: Litteraturstudien visar att individer med ätstörningar upplever att bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal bör grundas i kompetens, professionella egenskaper, förståelse för sjukdomstillståndet samt personcentrerad vård för att omvårdnaden ska få ett positivt utfall. Detta uppnås genom kontinuerligt lärande och utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal.

Virtual Exchange refers to the numerous initiatives and methodologies which engage learners in sustained online collaborative learning and interaction with partners from different cultural backgrounds as part of their study programs and under the guidance of teachers or trained facilitators. This book reports on a large-scale European project, VALIANT (Virtual Innovation and Support Networks for Teachers), which explored how Virtual Exchange can be applied to bring togethaer students of Initial Teacher Education with in-service teachers. The book also examines how participation in these Virtual Exchange initiatives impacted on aspects of teachers’ and student teachers’ professional development, their motivation levels, sense of professional isolation as well as on their intercultural, digital and other soft skills.

Racism is sustained by hierarchical structures that divide people into groups based on perceived phenotypical differences. This review article examines how racism—understood as a political activity—is discursively represented in struggles over meaning through three academic lenses: scientific racism, neo-racism, and institutional racism. These frameworks differ in focus, ranging from individual to societal levels, and in width, from narrow to broad interpretations. In practice, what counts as racism varies depending on the ideological motives of the sender. The analysis shows that rhetorical figures common in far-right political discourse—such as dehumanization and victim–perpetrator reversal—are shaped by these ideological motives, generating contrasting perspectives on what constitutes racism. The article also demonstrates that far-right ideology can be differentiated into several strands, ranging from radicalism to extremism, including race revolutionism, cultural nationalism, and identitarianism. Moreover, it suggests that racism is defined and strategically employed in diverse ways by political actors pursuing both racist and anti-racist agendas. These varied forms of racism intersect with processes of identification, influencing not only what individuals or groups reject but also how they seek to be perceived. The article illustrates these dynamics through empirical examples from the Swedish context.

Förskollärarens särskilda ansvar att leda arbetslaget i det gemensamma arbetet har tydliggjorts i styrdokument under de senaste decennierna. Samtidigt visar både forskning och praktik att detta ansvar ofta är svårfångat och förhandlas i förskolans vardag. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förstår och praktiserar sitt särskilda ansvar att leda arbetslaget, samt hur samspelet mellan individuellt ansvar och kollektiva arbetsformer erfars och ges mening. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare verksamma i olika förskolor. Analysen genomförs med stöd av fenomenologiska begrepp såsom livsvärld, intentionalitet och mellanrum, i kombination med teorin om lärandebaserat ledarskap. Resultatet visar att ansvaret erfars som självklart, men samtidigt som tungt, komplext och i grunden individuellt, även när arbetet beskrivs som gemensamt. En stark intention att vara lyhörd och inkluderande framträder, vilket skapar en inre och relationell spänning mellan att bära ansvar och att värna kollegiala relationer. Ledarskap tar därmed form som ett levt och ofta tyst ledarskap, där ambivalens blir en del av den professionella vardagen. Studien bidrar med fördjupad förståelse för hur ansvar erfars i förskollärares vardagspraktik och hur ledarskap formas i spänningsfältet mellan ansvar, relationer och gemensamt arbete.

Personalbristen i förskolan är ett återkommande problem som har studerats av forskare världen över. Det saknas forskning som specifikt undersöker personalbrist i relation till det pedagogiska arbetet med barn i behov av särskilt stöd, trots detta förekommer det flera studier som undersökt lärarbristen i skolorna. Syftet med studien är att skapa kunskap om pedagogernas upplevelser av personalbrist i förskolan i relation till deras arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar: ”Hur uppfattar personalen att arbetet med barn i behov av särskilt stöd påverkas av personalbrist?”, ”Vilka strategier använder personalen för att möta behoven hos barn i behov av särskilt stöd när personaltätheten är låg?” och ”Hur beskriver förskollärare, barnskötare och specialpedagoger sina upplevelser av personalbrist i förskolan?”. I genomförandet av studien har 14 kvalitativa och semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare, barnskötare och specialpedagoger från två förskolor. Det relationella perspektivet och begreppen inkludering och likriktning valdes som teoretiska perspektiv till analysen. Studiens resultat visade att barn i behov av särskilt stöd ofta behövde ha tillgång till närvarande och bekanta pedagoger samt konsekventa rutiner för sin trygghet. Närvarande pedagoger var även nödvändiga för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i undervisning. Stödåtgärderna som barnet i behov av särskilt stöd behövde, riskerade att brytas när resurspedagogen var tvungen att täcka personalbrist på en annan avdelning. Några strategier som lyftes för att bemöta behoven hos barnen var att skifta fokus från undervisning till omsorg och lek, omfördelning av personal samt att söka ekonomiskt stöd. Personalbrist pekades ut som en grundläggande orsak till ökad arbetsbelastning och risken för utbrändhet samt att pedagogernas stress kunde smitta av sig på barnen. Däremot så gjorde pedagogerna sitt allra bästa för att möta alla barnens behov.

Background: Existential conversations are common in the care of patients receiving palliative treatment at the end of life. These questions may concern the patient’s life situation and impending death, and they are part of the nursing care that nurses are expected to provide. Identifying and addressing existential needs can be complex and place high demands on the nurses communicative and professional abilities. Aim: The aim of this literature review is to highlight nurses’ experiences of existential conversations with patients in the final stages of life. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Literature searches were performed in the CINAHL and PubMed databases. The included articles were quality-assessed using SBU’s appraisal tool for qualitative studies. Results: Nurses experiences of existential conversations were compiled into three main categories: the content and themes of existential conversations, strategies and prerequisites for existential conversations and the emotional and professional impact on the nurse. The results showed that the conversations often concerned death, the meaning of life and relationships. Active listening, presence and trust-building relationships were emphasised as central to enabling such conversations. At the same time, barriers such as lack of time, high workload and uncertainty regarding one’s own competence were identified. Conclusion: Existential conversations are an essential part of person-centred care at the end of life. To enable nurses to meet patient’s existential needs in a safe and sustainable manner, increased education, professional guidance and improved organisational conditions are required.

The purpose of this literature review is to examine how outdoor education can promote motivation and engagement among students in the early years of primary school with a particular focus on science subjects. Previous Swedish research indicates a declining interest in science as students grow older. Students perceive the subjects as abstract and difficult to relate to everyday life. Outdoor education is therefore explored in this review as a potential approach to increase students' interest, motivation and engagement, while also increasing awareness of the approach

The review is based on a systematic literature search. Three searches were conducted in two academic databases supplemented by additional searches in the citations and references lists of selected studies. The material consists of peer reviewed articles and reports published primarily within the last 15 years, focusing on outdoor education, motivation, engagement and students in the early years of primary school. 

The results show that outdoor education has a positive impact on all students' motivation and engagement. Key contributing factors include concrete and sensory experiences, student-centered learning, social collaboration and the teacher’s role. The review concludes that outdoor education can serve as a valuable complement to traditional classroom teaching and contribute to increased participation, interest and learning among students with different needs. 

I dagsläget saknas studier som fördjupar sig hur i elever som inte planerar vidare studier inom kemi upplever kemikunskaperna som relevanta och meningsfulla. Kemiundervisningen tenderar att vara förberedande inför framtida studier inom kemi fastän de allra flesta elever inte planerar att studera kemi vidare. Syftet med denna studie var att lyfta djupa elevreflektioner av deras personliga upplevelse av kemikunskapernas meningsfullhet. Frågeställningen som undersöktes var hur upplever elever som inte planerar vidare studier inom kemi sina kunskaper som meningsfulla? I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, intervjuades elever som inte planerade vidare studier inom kemi och som läste tredje året på svenskt gymnasium. Förhoppningen med denna studie var att erhålla personliga berättelser som genererar förståelse för hur dessa elever upplever sina kemikunskaper – en förståelse som är av värde för det framtida arbetet med gymnasieelever och utformningen av undervisningens innehåll. Samtliga elever visade en distans till de kemikunskaper som de utvecklat. De kemikunskaper som ansågs ge förståelse eller vara användbara i elevernas vardag, var de kunskaper som upplevdes meningsfulla. Med dessa resultat kan andra lärare få en inblick i hur kemikunskaperna upplevs som meningsfulla och på så sätt utforma en undervisning som gör kemi mer relevant för alla elever. Detta kan även vara relevant för politiker, som ett sätt att föra in elevers perspektiv av relevanta kunskaper i kursplaner.

Vi undersöker i två delstudier samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen i tio kommuner. I delstudie 1 analyseras samverkan utifrån gruppintervjuer med chefer och handläggare i syfte att ringa in innehållet i samverkan. Vi genomför även en kvalitativ innehållsanalys av samverkansöverenskommelser. Delstudien fokuserar på tidsperioden strax innan Januari-avtalet 2019, ett avtal som förändrade Arbetsförmedlingens roll i flera viktiga dimensioner. I delstudie 2 undersöker vi om samverkan har förändrats efter Januariavtalet genom gruppintervjuer som genomfördes 2021. Flera intressanta resultat framträder i rapporten: Vi identifierar exempelvis i delstudie 1 tre av fyra teoretiskt tänkbara samverkansarrangemang i kommunerna: kooperativ, komplementär och konfrontativ samverkan. Kooperativ samverkan återfinnsbara i en av tio kommuner. I delstudie 2 finner vi att samverkan har försvårats efter Januariavtalet till följd av stängda lokalkontor, användning av privata utförare av arbetsmarknadspolitik samt ökad digitalisering av tjänster. Kommunala företrädare upplever att Arbetsförmedlingen har blivit mer svåråtkomlig. Intervjuade från Arbetsförmedlingen är mer positiva och anser att en stor del av problemen handlar om ”barnsjukdomar”.

Purpose

The aim of this study was to evaluate the effectiveness of a digital education programme developed for municipality politicians accountable for the Swedish elder care. The programme focused on the work environment for different key professions within elder care and on the municipality politicians' work environment responsibility on an organisational level.

Design/methodology/approach

A longitudinal single-group pre-experimental research design was used to evaluate a digital education programme regarding the organisational and social work environment within elder care. The participants were municipality politicians accountable for the Swedish elder care. The evaluation was based on self-reported responses to a questionnaire – at T1, before the intervention (N = 81); at T2, zero to two weeks after the intervention (n = 35); and at T3, three months post education (n = 35). Longitudinal changes within the intervention group were examined.

Findings

The digital education programme substantially enhanced municipality politicians' self-rated knowledge of professions in both special housing and home care settings. This improvement was observed immediately after the programme at T2 and was either maintained or further increased at the three-month follow-up at T3. The absence of clear differences between T2 and T3 indicates that the knowledge gains were sustained over this period.

Practical implications

The results suggest that a digital education programme targeting the organisational level of the municipality-driven elder care, that is, accountable politicians, can help improve the understanding of work environment management regarding elder care, and thereby be a way to address challenges in elder care employee situations.

Originality/value

The focus is on addressing the organisational level instead of first-line managers and/or individuals.

This literature review presents research of factors that impact students' learning environments that

may affect their reading of literature. The overall question that this review aims to answer is: Which

factors in the teaching environment influence a student's motivation to read literature?

This study is a literature review based on searches conducted in two academic databases: ERIC and

SwePub. A total of 10 scholarly sources, including both national and international sources, were

selected. The selected literature was analysed using thematic analysis.Through this process the

following thematic areas were identified: Sociocultural perspectives on motivation and reading,

reception theory and literature didactic perspectives and didactic implications for reading

motivation.

The results indicate that social interactions such as reading out loud and text-based discussions play

a significant part in students' motivation to read literature. The findings also suggests that the

students´ reading ability is linked to their motivation to read, and that inclusion is a major factor.

Islamophobia has become an increasingly visible societal issue with clear implications for schools and educational practice. In the school context, islamophobia can manifest through stereotypes, discriminatory attitudes and practices that affect students’ sense of safety, participation and learning. The aim of this study is to examine how islamophobia is defined and understood in contemporary research and to explore the pedagogical challenges it poses for teachers, with a particular focus on Religious Education.

The study is conducted as a literature review based on national and international research as well as relevant policy documents. The material was collected through database searches in SwePub, ERIC, LibSearch and analysed with regard to definitions of islamophobia, its expressions in school settings and pedagogical responses.

The findings indicate that islamophobia is a complex and multidimensional phenomenon shaped by both individual attitudes and broader societal discourses. Teaching about islamophobia is often perceived as sensitive and controversial, which places high demands on teachers’ didactic competence. At the same time, research highlights that inclusive learning environments, critical thinking, empathy-based approaches and an emphasis on religious diversity can contribute to reducing islamophobic attitudes in the classroom.

Aim: To examine nurses’ perceptions of interprofessional relations withphysicians in somatic inpatient care. Background: Interprofessional relationshappen when health care personnel work together over professional boundariestowards a common goal: safe patient care. Nurses and physicians work closelytogether; their relationship has been described as challenging and needs to befurther examined. Research has shown that successful interprofessional relationscan lead to a better work environment and fewer medical errors. Furthermore,open and enabling communication enhances interprofessional relations, whereashierarchies and low competence in teamwork reduce opportunities for teamwork.Method: Qualitative content analysis. Results: A major cathegory emerged; tofeel a major responsibility for interprofessional relations and two subcathegories;to deal with power imbalances and the team was significant Conclusion: Thereare challenges in the nurse-physician relationship. Interprofessional relationscould empower the relationship. Research has shown that it influences bothpatient safety as well as nursing care.

Background: In the emergency department, patient handovers take place constantly. It is important that the handover of the patient is carried out in a safe, structured, and as efficient a manner as possible in order to promote patient safety. It is the nurse who will, in principle, always receive the patient during handover and listen to the report given about the patient. That the communication between those handing over the patient and the nurse receiving the patient functions as efficiently and well as possible is very important. The environment surrounding the handover is also something that can either disrupt or facilitate a handover. Aim: The aim of this literature review was to describe how nurses in emergency departments experience handover of patients. Method: This literature review used a study design that was qualitatively oriented. 11 qualitative empirical scientific studies were used as references. The searches for these studies were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The initial searches were performed using the PEO model in order to identify relevant studies based on the aim of the literature review. The studies that were considered relevant were appraised using the SBU quality assessment tool for qualitative studies. The studies were then further analyzed using Popenoe’s templates in order to identify themes and patterns, which were subsequently used in the results of the literature review. Results: Through the data analysis based on the method, similar themes were identified across the different studies that addressed the aim of the literature review. These themes were “Communication during handover,” “The environment surrounding the handover,” “Staff attitudes during the handover of patients,” and “Standardization of handover.” Conclusion: There are several factors that influence how nurses experience the handover process. These factors affect the nurse’s experience of the handover either positively or negatively. What nurses in the emergency department considered to have the greatest impact on their experience was a standardized handover, communication between those involved in the patient handover, the attitudes of those involved in the handover, and the environment in which the handover took place. 

Är det någon skillnad i att skriva en examinationsuppgift gentemot att skriva själv? Behöver högskolestudenter stöd i samskrivande eller räcker det med att de känner till hur man skriver akademiska texter? Det är exempel på frågor som Dennis Augustsson och jag undersöker inom ramen för ett internationellt projekt, finansierat av EU.

Flera av LIT’s tidigare blogginlägg har handlat om hur lärare arbetar för att utveckla elevers ämneslitteracitet. Det här inlägget handlar om läraresämneslitteracitet.

Den här studien gjordes för att öka medvetenheten om och förståelsen för hur ämnesdidaktik och relationellt ledarskap kan användas för att stötta tysta elever och öka deras möjligheter att visa sina kunskaper inom fysikämnet. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes fysiklärares medvetenhet om tysta elevers svårighet att komma till sin rätt i högstadiets fysikklassrum, vilka didaktiska och relationella strategier de använder sig av, och hur de fungerar för tysta elever.

Det teoretiska ramverk som analysen grundar sig på innefattar Roberts kunskapsemfaser och relationellt ledarskap. Resultatet visar att högstadielärare är medvetna om och har respekt för tysta elevers svårighet att komma till sin rätt i fysikklassrummet. De didaktiska strategier som används för att få tysta elever mer aktiva i fysikundervisningen är framför allt att använda sig av elevernas intressen för att ge vardagskontext i fysikundervisningen, enskilda diskussioner med eleverna under laborationer eller enskilt arbete, och att låta eleverna visa sina kunskaper praktiskt under exempelvis laborationer. Samtliga nämnde också vikten av att avsätta tid utanför lektionerna för att tysta elever ska kunna ställa frågor utanför helklass. Lärarna betonade vikten av att arbeta med att skapa tillitsfulla relationer mellan lärare och elever för att tysta elever ska vilja och våga vara aktiva i fysikklassrummet.

Leken har en central roll i förskolan och utgör stor del av barns tid. Det är betydelsefullt att utrymme för fri lek ges eftersom den främjar barns utveckling och lärande. Mot den bakgrund är det intressant att undersöka hur olika lärmiljöer påverkar barns möjlighet till lärande genom fri lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar den fria leken som ett redskap för barns lärande och utveckling, samt vilka förutsättningar de har för att stödja leken i förskolans vardag. Dessutom syftar studien till att synliggöra faktorer som främjar eller begränsar barns lek i både inomhus- och utomhusmiljöer. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två förskollärare samt observationer av barns lek som genomfördes under tre dagar både inomhus och utomhus.Teorin utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori och kompletteras med centrala begrepp såsom interaktion, artefakter och scaffolding samt tidigare forskning om lekens villkor i förskolan. Resultatet synliggör att det finns tydliga skillnader mellan barns fri lek inomhus och utomhus. Utomhusmiljön erbjuder större rörelseutrymme och färre begränsningar vilket gör den mer varierad och fysisk. Inomhusmiljön upplevs däremot som mer begränsad eftersom det finns trånga ytor, möbler och att organisatoriska ramar påverkar barns möjlighet till lek. Studien visar att förskollärarnas förhållningssätt och anpassningar av lärmiljön i samspel med barns intressen kan stärka lekens kvalitet och barnens delaktighet. Sammanfattningsvis synliggör resultatet hur lärmiljön och pedagogiska val samspelar och påverkar barns möjligheter till lek och lärande i förskolans vardag.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanfatta vad forskning visar om elevers förståelse, strategier och svårigheter i relation till den analoga klockan i de tidiga skolåren, främst i årskurserna F–3. Översikten baseras på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut genom en systematisk sök- och urvalsprocess för att säkerställa en tillförlitlig sammanställning av tidigare forskning.

Resultatet visar att elever använder en variation av strategier vid avkodning av den analoga klockan, vilka kan delas in i tre övergripande kategorier: procedurstrategier, konceptuella strategier och igenkänningsbaserade strategier. Vidare framkommer att de svårigheter som identifieras ofta är kopplade till de strategier eleverna använder, särskilt bristande koordinering mellan tim- och minutvisare samt feltolkningar av siffrornas funktion.

Sammanfattningsvis bidrar kuskapsöversikten med en fördjupad förståelse för de strategier och svårigheter som förekommer vid avläsning av den analoga klockan i de tidiga skolåren.

Outdoor pedagogy is a well-established method within the frames of science-teaching. Thepurpose of this study is to examine the cognitive and affective effects on pupils while beingtaught outside. The study is based on 10 articles that were selected from various databases.By comparing and analyzing the articles the result could be compiled. The result shows thatoutdoor teaching increases the motivation to learn among pupils. Furthermore, outdoorpedagogy has a positive impact on pupils' knowledge development. Both motivation andknowledge development are closely linked to physical activities outside that provideopportunities for the pupils to do laboratory work, investigate and explore. The findingsconclude that outdoor pedagogy is in fact an excellent method for motivating and deepeningpupils’ knowledge development. However, for outside teaching to be successful it isimportant that the content is based on prior theoretical knowledge from traditional classroomteaching.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärares användning av formativ bedömning påverkar elevers resultat, motivation och självkänsla i matematikundervisning i årskurs 4-6, samt vilken betydelse lärarens kompetens har för den formativa bedömningens effektivitet. Vår studie bygger på en strukturerad genomgång av vetenskapliga, peer-reviewed granskade artiklar. Dessa vetenskapliga artiklarna är samlade från databaserna ERIC, Education Research Complete (ERC) och SwePub. 

Resultaten visar att formativ bedömning generellt har en positiv påverkan på elevers studieresultat inom matematik, särskilt för elever med tidigare svaga studieresultat inom matematikämnet. Det framkommer även att formativ bedömning kan stärka elevers motivation och självkänsla, förutsatt att återkopplingen från lärare är tydlig, specifik och framåtsyftande. En central del för den formativa bedömningens effektivitet är lärarens kompetens, där fortbildning och medvetna didaktiska val är avgörande för effektiviteten. 

Sammanfattningsvis visar studien att formativ bedömning är ett betydelsefullt arbetssätt inom matematikundervisning, men att dess effekter är beroende av hur den implementeras i praktiken. Resultaten belyser vikten av lärares professionella kompetens och vi ser ett behov av vidare forskning inom området. 

Elevers motivation, engagemang, självförtroende och intresse för matematikämnet spelar en betydande roll för deras matematikkunskaper. Följande kunskapsöversikt syftar till att utforska hur användning av musik som ett verktyg i matematikundervisningen påverkar elever samt vilka möjligheter och utmaningar lärare ser med musikintegrerad matematik. Ett urval av vetenskapliga artiklar valdes ut efter att en systematisk sökning i två olika databaser genomförts. Artiklarna studerades samt kategoriserades för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar på att elever gynnas av en välplanerad ämnesöverskridning och stöttas av musiken när den används som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Lärare ser den positiva effekten av musikintegrerad matematik men baserat på lärarens kunskaper i musik och matematik används generellt inte musik som ett verktyg i matematikundervisningen.