De tecknade serierna låter sig inte infångas av enkla definitioner. Frågan om seriedefinitionen har bidragit till akademisering av ämnet och det finns i dag en samsyn att den tecknade serien uppstod under förra halvan av 1800-talet i Schweiz, i författaren och konstnären Rodolphe Töpffer's verk – \"literatures en estampes\" (ung. grafisk litteratur). Töpffers självpublicerade berättelser anses inte bara utgöra startpunkten för konstformen, utan även för dess teoribildning, då han själv reflekterade över sin innovation i två självpublicerade essäer. Litteraturen om Töpffer är idag tämligen omfattande, men påfallande i denna är den ofta vaga beskrivningen av autografin – den metod som var förutsättningen för mångfaldigandet av hans berättelser och som vid närmare granskning visar sig vara överföringslitografi (eller transferlitografi). Metoden innefattar svart tusch och stålstiftpenna, vilket är anmärkningsvärt då detta fortfarande anses vara branschstandard inom tecknade serier. Denna normering av ett estetiskt uttryck, utifrån en tryckteknik, har hittills inte problematiserats tillräckligt.
Syftet med projekt är att i praktiken pröva autografin och genom utforskande framställningar, med hjälp av både gammal och ny teknik, jämföra denna med den samtida trycktekniken risografi – ett slags duplikator som utmanar digitaliseringen av visuella berättelser.
Projektets mål är att framställa en rad prototyper av seriepublikationer och grafiska arbeten utifrån Töpffers autografiska metod på stenlitografisk tryckpress, för att pröva och dokumentera tekniken och sätta den i relation till dagens praktiker och forskning. I projektet kommer även motsvarande prototyper framställas utifrån risografens förutsättningar.
Resultaten kommer sedan att analyseras och jämföras och slutligen mynna ut i framställningen av ett mer omfattande verk – en grafisk roman – där erfarenheter och vunna kunskaper i prövas i praktiken.
","en":"Materiality plays a significant role in all art forms. In comics, it is predominantly the inked black line that is used to construct the narrative. Inking, putting black ink on top of pencil drawings to make them suitable for mechanical reproduction, is a practice that is so deeply intertwined with comics that it is taken for granted. Inking comics has not been subject to any deeper artistic problematization, nor extensive scholarly interest. This is unfortunate since inking was a crucial part of Swiss artist, author and cartoonist Rodolphe Töpffer's (1799-1846) innovation literature en estampes [graphic literature]. The literature on Töpffer – today credited as the father of comics – is extensive but is often vague in the description of autography, the printing technique that allowed him to draw and write without having to reverse images and text. This project will experiment with and explore inking in relation to autography and the similar, modern duplication technique risography, that challenges the current dematerialization of narratives and art.
The aim is to gain knowledge of new narrative features in comics through the production of prototypes and develop these using the concept of double exposure, both in the sense of practice, combining different visual material and narrative features – and as a metaphor for the layers of time and space in comics. It will result in a significant work – a graphic novel.
"},"keywords":{"sv":"serier, Töpffer, tusch, grafik, dubbelexponering, linjen, serieforskning","en":"comics, ink, inked black line, double exposure"},"dates":{"start_date":"2024-01-01","end_date":"2024-12-31"},"organizations":[{"funding":[{"_id":2,"id":"202100-5208","sv":"Vetenskapsrådet","en":"Swedish Research Council"}]},{"coordinating":[{"_id":881850,"id":"202100-4920","sv":"Malmö universitet","en":"Malmö University"}]}],"people":[{"project_leaders":[]},{"other_personnel":[{"_id":"authority-person:77108","orcid":"0000-0002-1922-021X","name":"Krantz, Gunnar","role":"co_investigator","affiliation":[{"_id":882923,"sv":"Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)","en":"School of Arts and Communication (K3)","parent":[{"_id":882920,"sv":"Fakulteten för kultur och samhälle (KS)","en":"Faculty of Culture and Society (KS)","parent":[{"_id":881850,"id":"202100-4920","sv":"Malmö universitet","en":"Malmö University"}]}]}]}]}],"tags":[{"_id":11788,"id":"604","sv":"Konst","en":"Arts"}],"titles":{"sv":"Autografisk dubbelexponering – den tuschade svarta linjens narrativa egenskaper i tecknade serier","en":"Autographic Double Exposure – the Narrative Characteristics of the Inked Black Line in Comics"},"type_of_awards":{"sv":"Projektbidrag","en":"Project grant"},"publications":[{"id":"diva2:2044185","type":"speech","issued":{"date-parts":[[2026]]},"title":"Playful Lines from Reed and Steel – On Töpffer’s Use of Drawing Tools","language":"eng","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"Playful lines from reed and steel – on Töpffers use of drawing tools Rodolphe Töpffer praised pens made of reed (roseau), which he found far better than those made of feather or steel. He even called out his detest of steel nib pens as he associated them with the then ongoing industrialization. (Kaenel 1996, 32), “J’ai les plumes en metal en abomination.” (Ville de Genève 1996). He obviously changed his mind, because in a later text, he suddenly embraced the soft and flexible lithographic steel nib pen, specially made for drawing on stone, even though he never did that himself (Töpffer 1842b, 172).Alois Senefelder stated that the steel nib pen is a vital tool for drawing on stone and described in detail how to manufacture such a pen by cutting and etching a piece of steel from a watch-spring. (Senefelder 1818, 202-206). Hullmandel, concurs as he wrote that quills and pens very soon are blunted by the nature of the stone and the ink and recommended pens made of a thin piece of steel, bent in the form of half a cylinder and fixed on a common quill (1820, 52). Töpffer seems to have appreciated the thin and precise line of the lithographic steel nib pen and stated that the ordinary steel pens bought at merchants were not thin and flexible enough and risked piercing the paper (Töpffer 1842b, 172). This shift from reed to steel is explained by a wish to create clarity and legibility for the benefit of the reader (Kaenel 1996, 32). Steel nib pens are considered standard praxis within comics production today, and deeply affected comics in an esthetic sense. In this paper, experiments with pens made of reed and steel will be presented. The aim is to understand how this shift affected the playfulness and lively lines, not only of Töpffers drawings, but of comics in general.References:Hullmandel, Charles (1820). The Art of Drawing on Stone: Giving a Full Explanation of the Various Styles, of the Different Methods to be Employed to Ensure Success, and of the Modes of Correcting, as Well as of the Several Causes of Failure. London: C. Hullmandel [Electronic] https://catalog.hathitrust.org/Record/007661548/Home (Retrieved 2024-02-14)Musée d’art et d’histoire Departement des affaires culturelles de la Ville de Genève (1996) Rodolphe Töpffer (1799 – 1845) – Aventures graphiques (CD-ROM). Cd-rom. Ljud. Ecom2. AifKaenel, Philippe (1996), in Boissonnas, Lucien, Töpffer, Rodolphe & Maggetti, Daniel (red.) (1996). Töpffer. Genève: Skira Senefelder, Alois (1818). Vollständiges Lehrbuch der Steindruckerey enthaltend eine richtige und deutliche Anweisung zu den verschiedenen Manipulations-Arten derselben in allen ihren Zweigen und Manieren, belegt mit den nöthigen Musterblättern, nebst einer vorangehenden ausführlichen Geschichte dieser Kunst .... München:Töpffer, Rodolphe: Essais d'autographie. Genève : Schmid, (1842a). Bibliothèque de Genève. , Coll. Suz. 124 [Electronic] https://doi.org/10.3931/e-rara-80513 / Public Domain Mark (Retrieved 2019-09-17)Töpffer, Rodolphe (1842b). “Notice sur les Essais d’autographie” Courriere de Genève 1842-07-02, in Töpffer, Rodolphe, 1799-1846. - L' invention de la bande dessinée / Töpffer ; textes réunis et présentés par Thierry Groensteen et Benoît Peeters. - 1994.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-83019","container-title":"Ludification of Vision - International conference in comics & visual studies, Amsterdam University, March 5-7 2026","event":"Ludification of Vision - International conference in comics & visual studies","keyword":"risography; comics; steel pens; reed pens; ink; lithography; autography","note":"[ed] Mathieu Li-Goyette, Erin La Cour, Toni Pape, Rik Spanjers","published":[{"raw":"2026-03-09T10:59:18.638+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-03-09T10:59:18.707+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-03-09T10:59:18.638+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-83019"},{"id":"diva2:2025110","type":"graphic","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"Solidaroperan : En tecknad serie om den kooperativa föreningen Solidar","language":"swe","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"1907 bildades Kooperativa Föreningen Solidar i Malmö av medlemmar från bageri- och konditorifacken. Solidars första butik öppnades 1908 på Möllevångstorget 5, samma år som strejkbrytarbåten Amalthea sprängdes i Malmös hamn. 1928 var Solidar den näst störst Kooperativa föreningen i landet – bara Konsumentföreningen Stockholm var större. Framgångarna fortsatte och kulminerar med invigningen av det hypermoderna varuhuset Domus på Södra Förstadsgatan. Idag ingår Solidar i Coop.I serien ges en kronologisk bakgrund till Solidar och tre distrikt undersöks särskilt genom en psykogeografisk metod; Möllevången, Augustenborg och Ellstorp. Det som i slutet av 1950-talet var fisk-, mjölk-, speceri- och andra butiker, innehåller nu allt från barbershops, nagelsalonger, caféer och föreningslokaler. Serien ger därmed ökad förståelse för de samhälleliga omdaningsprocesser som skett sedan början av 1900-talet. Serien är ett resultat av konstnärlig forskning och stor vikt har lagts vid gestaltning och metod genom den tuschade svarta linjen. Projektet ingår i forskningsprojektet Autografisk dubbelexponering – den tuschade svarta linjens narrativa egenskaper i tecknade serier. Med stöd av Vetenskapsrådet och Malmö universitet.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81440","keyword":"risography; comics; artist book; riso comics; solidar; co-op","publisher-place":"Malmö","published":[{"raw":"2026-01-04T18:38:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-04T18:38:24.194+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:41:46.900+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81440"},{"id":"diva2:2025069","type":"graphic","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"Solidaroperan : En tecknad serie om den kooperativa föreningen Solidar","language":"swe","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"1907 bildades Kooperativa Föreningen Solidar i Malmö av medlemmar från bageri- och konditorifacken. Solidars första butik öppnades 1908 på Möllevångstorget 5, samma år som strejkbrytarbåten Amalthea sprängdes i Malmös hamn. 1928 var Solidar den näst störst Kooperativa föreningen i landet – bara Konsumentföreningen Stockholm var större. Framgångarna fortsatte och kulminerar med invigningen av det hypermoderna varuhuset Domus på Södra Förstadsgatan. Idag ingår Solidar i Coop.I serien ges en kronologisk bakgrund till Solidar och tre distrikt undersöks särskilt genom en psykogeografisk metod; Möllevången, Augustenborg och Ellstorp. Det som i slutet av 1950-talet var fisk-, mjölk-, speceri- och andra butiker, innehåller nu allt från barbershops, nagelsalonger, caféer och föreningslokaler. Serien ger därmed ökad förståelse för de samhälleliga omdaningsprocesser som skett sedan början av 1900-talet. Serien är ett resultat av konstnärlig forskning och stor vikt har lagts vid gestaltning och metod genom den tuschade svarta linjen. Projektet ingår i forskningsprojektet Autografisk dubbelexponering – den tuschade svarta linjens narrativa egenskaper i tecknade serier. Med stöd av Vetenskapsrådet och Malmö universitet.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81435","number-of-pages":"94","keyword":"risography; comics; artist book; riso comics; solidar; co-op","publisher-place":"Malmö","published":[{"raw":"2026-01-04T12:29:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-04T12:29:10.155+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:50:54.778+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81435"},{"id":"diva2:2025108","type":"book","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"Solidaroperan : En tecknad serie om den kooperativa föreningen Solidar","language":"swe","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"1907 bildades Kooperativa Föreningen Solidar i Malmö av medlemmar från bageri- och konditorifacken. Solidars första butik öppnades 1908 på Möllevångstorget 5, samma år som strejkbrytarbåten Amalthea sprängdes i Malmös hamn. 1928 var Solidar den näst störst Kooperativa föreningen i landet – bara Konsumentföreningen Stockholm var större. Framgångarna fortsatte och kulminerar med invigningen av det hypermoderna varuhuset Domus på Södra Förstadsgatan. Idag ingår Solidar i Coop.I serien ges en kronologisk bakgrund till Solidar och tre distrikt undersöks särskilt genom en psykogeografisk metod; Möllevången, Augustenborg och Ellstorp. Det som i slutet av 1950-talet var fisk-, mjölk-, speceri- och andra butiker, innehåller nu allt från barbershops, nagelsalonger, caféer och föreningslokaler. Serien ger därmed ökad förståelse för de samhälleliga omdaningsprocesser som skett sedan början av 1900-talet. Serien är ett resultat av konstnärlig forskning och stor vikt har lagts vid gestaltning och metod genom den tuschade svarta linjen. Projektet ingår i forskningsprojektet Autografisk dubbelexponering – den tuschade svarta linjens narrativa egenskaper i tecknade serier. Med stöd av Vetenskapsrådet och Malmö universitet.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81439","keyword":"risography; comics; artist book; riso comics; solidar; co-op","publisher-place":"Malmö","published":[{"raw":"2026-01-04T18:29:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-04T18:29:16.588+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:53:46.695+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81439"},{"id":"diva2:2024924","type":"speech","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"The autographic experience : The materiality of transfer lithography","language":"eng","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"The autographic experience – the materiality of transfer lithography, A presentation of experiences made when re-creating the autographic printing process, including the production and use of transfer-paper and autographic ink, as described by Senefelder and how it was used by Töpffer.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81427","container-title":"Platinum Meeting au FiBD d’Angoulême 2025","event":"Platinum Meeting au FiBD d’Angoulême 2025,Musée de la bande dessinée d’Angoulême, 31 Januari 2025","note":"[ed] Antoine Sausverd","published":[{"raw":"2026-01-02T09:37:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-02T09:37:15.876+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T15:08:55.259+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81427"},{"id":"diva2:2024923","type":"speech","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"The narrative characteristics of the inked black line in comics : From Töpffers use of autography to the allure of risography","language":"eng","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"Rodolphe Töpffer (1799-1846), often named the father of comics advocated self-publishing with the help of autography in his reflections over his– literature en estampes. (Töpffer 1845). Autography (or transfer-lithography, which is the more accurate technical term) is a planographic printing technique that allows the artist to produce a matrix without having to mirror the text (Senefelder 1818). By using this technique, Töpffer revolutionized visual storytelling and the method he used; pen and ink on paper, is still regarded as industry standard (McCloud 2006, Abel and Madden 2008). Even though the research on Töpffer is extensive, little interest have been directed towards the methods and materiality of autography – a lacuna my experimental research will fill.In recent years risography, an accessible and relatively cheap printing technique has emerged and become popular among artists (Haylock 2011). Risography is a duplication-technique, originating from Japan that combines digital pre-production with analog print. It is environmentally friendly and give artists freedom to experiment with publications in low print-runs. The analog hand-made appearance of risographic print appeals to artists within alternative comics, self-publishing and makers of artist-books and fanzines. As with autography, there is a dearth of research on risography.In this paper I will present, compare, and discuss my own experiences of experimenting with autography, as I understand Töpffers use of the technique, and compare them with similar experiments I have conducted with risography. What especially interests me is the narrative characteristics of the inked black line in relation to the different printing techniques and the production of auratic objects in the Benjaminan sense. Keywords: Töppfer, autography, litography, risography, ink, inking, aura, fanzines, artist books, Benjamin.References:Abel, Jessica & Madden, Matt. (2008). Drawing words & writing pictures: making comics : manga, graphic novels, and beyond. 1st ed. New York: First SecondBenjamin, Walter (2008). The work of art in the age of mechanical reproduction. London: PenguinHaylock, B. (2011). Beyond D.I.Y.: On Risography and Publishing-as-Practice. International Journal of the Book, 8(4), 119-128. https://doi.org/10.18848/1447-9516/CGP/v08i04/36903 McCloud, Scott (2006). Making comics: storytelling secrets of comics, manga and graphic novels. 1st ed. New York: Harper Senefelder, Alois (1818). Vollständiges Lehrbuch der Steindruckerey enthaltend eine richtige und deutliche Anweisung zu den verschiedenen Manipulations-Arten derselben in allen ihren Zweigen und Manieren, belegt mit den nöthigen Musterblättern, nebst einer vorangehenden ausführlichen Geschichte dieser Kunst .... München:Töpffer, Rodolphe: Notice sur les Essais d’autographie (1842). Courriere de Genève 1842-07-02, in Töpffer, Rodolphe, 1799-1846. - L' invention de la bande dessinée / Töpffer ; textes réunis et présentés par Thierry Groensteen et Benoît Peeters. - 1994. ","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81426","container-title":"Comics intersections","event":"The International Comics Arts Forum ICAF 2025, San Diego State University, San Diego (US) April 10-12 2025.","keyword":"Töppfer; autography; litography; risography; ink; inking; aura; fanzines; artist books; Benjamin","note":"[ed] Dr. Elizabeth Nijdam","published":[{"raw":"2026-01-02T09:25:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-02T09:25:57.584+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T15:02:56.540+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81426"},{"id":"diva2:2024919","type":"article-journal","status":"Published","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"Tusch, stålstift & autografi : Om serieestetikens ursprung","language":"swe","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"Inom serieforskare är man idag i stort sett överens om att den moderna tecknade serier skapades av Schweizaren Rodolphe Töpffer (1799-1846). För att lösa problemet med att trycka både text och bild vände sig Töpffer till en litografisk tryckare i Genève, som arbetade med en teknik som på den tiden kallades autografi. Vad är då autografi? I den samtida serieforskningen blir svaret ofta svävande, men tekniken beskrivs ingående av litografins uppfinnare Alois Senefelder, fast då under namnet ueberdruck (övertryck). Senefelder menade att detta var hans viktigaste upptäck då den tillät vem som helst att framställa tryck utan att behöva spegelvända texten. I denna artikel redogörs för experiment med litografiskt övertryck vad gäller såväl framställning av material enligt Senefelders (och andras) recept, samt proceduren för framställning av tryckmatris och tryckning. Slutsatsen är att materialen som sådana bidragit till att forma det estetiska uttrycket i Töpffers serier.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81425","issue":"4","volume":"45","page":"68-77","container-title":"Bild & Bubbla","ISSN":"0347-7096","keyword":"tecknade serier; Töpffer; litografi; autografi; transferlitografi; överföringstryck; tusch; stålpenna","publisher-place":"Malmö","publisher":"Seriefrämjandet","published":[{"raw":"2026-01-02T09:02:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-02T09:02:34.808+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:58:19.151+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81425"},{"id":"diva2:2026644","type":"article-journal","status":"Published","issued":{"date-parts":[[2025]]},"title":"Tuschets tydlighet","language":"swe","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"},{"name":"Gunnar Krantz"}]}],"abstract":"Tuschning är en praktik som är nära förknippad med tecknade serier och som påverkar hur dessa skapas såväl som upplevelsen av att läsa dem. Trots att tuschning ofta anses vara avgörande för serieproduktion har förvånansvärt lite intresse riktats mot tuschets materialitet och historia inom serieforskningen. Denna artikel syftar till att presentera en översikt över tuschets materialitet, historia, etymologi, tillverkning och användning.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81417","issue":"4","page":"28-31","container-title":"Tecknaren","ISSN":"0347-7673","keyword":"tusch; teckning; tecknade serier; serier","publisher-place":"Stockholm","published":[{"raw":"2026-01-09T15:20:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-09T15:20:23.895+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-30T14:28:11.712+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81417"},{"id":"diva2:2025141","type":"book","issued":{"date-parts":[[2024]]},"title":"Autographic Double Exposure–the Narrative Characteristics of the Inked Black Line in Comics","language":"eng","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81443","publisher-place":"Malmö","published":[{"raw":"2026-01-05T07:26:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-05T07:26:49.250+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:39:47.388+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81443"},{"id":"diva2:2025139","type":"book","issued":{"date-parts":[[2024]]},"title":"Den tuschade svarta linjen","language":"swe","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"The practices of penciling and inking affects how comics are made as well as the experience of reading them. They entail materials and tools which dates back into history and are closely connected to different printing techniques – from lithography to digital publication. But even though these practices are crucial to comics production, little interest have been directed towards their materiality in Comics studies. The same goes for tutorials, handbooks and courses on comics. It is as if they are taken for granted. This presentation aims at presenting an overview of the materiality of penciling and inking in regards of their history, etymology and practical implementation. ","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81441","keyword":"comics; ink; indian ink; inking; inker; graphite; pencil; penciling; penciller","publisher-place":"Skövde","published":[{"raw":"2026-01-05T07:17:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-05T07:17:28.769+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:35:07.717+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81441"},{"id":"diva2:2025140","type":"book","issued":{"date-parts":[[2024]]},"title":"Is there still a place for hand-made images?","language":"eng","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"As AI has developed to be able to produce increasingly complex and realistic images, the question whether there will be any need for illustrators in the future is often being asked. Will there even be any skilled artists in the future? Who wants to spend years of training on an ability that AI can easily trump by creating customized experiences on an individual level, at the fraction of the time cost. But is the task of the image really to satisfy presumed needs calculated by algorithms, and can an AI image be compared with images produced by humans.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81442","keyword":"comics; ink; drawing; Töpffer; Generative AI","published":[{"raw":"2026-01-05T07:23:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-05T07:23:45.353+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-30T14:37:41.614+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81442"},{"id":"diva2:2025107","type":"graphic","issued":{"date-parts":[[2024]]},"title":"Solidaroperan : En tecknad serie om den kooperativa föreningen Solidar","language":"swe","contributor":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","role":[{"marcCode":"cre","name":"Creator"}],"affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"Solidaroperan – en tecknade serie/artist book i affischformat (A2)1907 bildades Kooperativa Föreningen Solidar i Malmö av medlemmar från bageri- och konditorifacken. Solidars första butik öppnades 1908 på Möllevångstorget 5, samma år som strejkbrytarbåten Amalthea sprängdes i Malmös hamn. 1928 var Solidar den näst störst Kooperativa föreningen i landet. Framgångarna fortsatte och kulminerar med invigningen av det då hypermoderna varuhuset Domus. Idag ingår Solidar i Coop.I serien ges en kronologisk bakgrund till Solidar och tre distrikt undersöks särskilt genom en psykogeografisk metod. Serien ger därmed ökad förståelse för de samhälleliga omdaningsprocesser som skett sedan början av 1900-talet.Serien är ett resultat av konstnärlig forskning och stor vikt har lagts vid gestaltning och metod genom den tuschade svarta linjen. Projektet ingår i forskningsprojektet Autografisk dubbelexponering – den tuschade svarta linjens narrativa egenskaper i tecknade serier. Med stöd av Vetenskapsrådet och Malmö universitet.","ISBN":"978-91-985025-5-8","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81428","number-of-pages":"94","keyword":"risography; comics; artist book; riso comics; solidar; co-op; risografi; tecknade serier; artist book; konsum; solidar; kooperativa förbundet; malmö","publisher-place":"Malmö","published":[{"raw":"2026-01-04T18:13:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-04T18:13:42.253+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T15:29:00.232+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81428"},{"id":"diva2:2025142","type":"graphic","issued":{"date-parts":[[2024]]},"title":"The Iterative Prototyping Process of Risography : Presentation på New Constellations in Art and Design Research, Media Evolution. Hosted by the Arts-Based Research group at Malmö University. 2024-11-28","language":"eng","author":[{"family":"Krantz","given":"Gunnar","ORCID":"0000-0002-1922-021X","localId":"ksgukr","affiliation":[{"id":"882923","name":"Malmö universitet Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)"}]}],"abstract":"Stad Solidar is a comic about Kvarteret Oket in Möllevången, Malmö. It provides insight into a political action against homelessness, set against the backdrop of the area’s historical significance as the cradle of the Swedish labor movement. The series is produced using risograph printing at K3 Riso Lab and then digitized.","NBN":"urn:nbn:se:mau:diva-81445","published":[{"raw":"2026-01-05T07:49:00.000+01:00"}],"created":[{"raw":"2026-01-05T07:49:35.314+01:00"}],"updated":[{"raw":"2026-01-09T14:35:39.408+01:00"}],"URL":"https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-81445"}],"links":[{"type":"pid","link":"https://mau.diva-portal.org/smash/api/project/swecris/project:9514"}]}]