Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dorthé, Lotti
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Papia, Evaggelia
    Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Fallet "Such a MeSH": Problembaserat lärande för informationskompetens2011Ingår i: Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling, ISSN 1604-7869, E-ISSN 1901-1040, Vol. 7, nr 2/3, s. 45-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur når vi målen som rör informationskompetens i vår undervisning? Frågan ställdes av en lärare och en bibliotekarie vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Den ledde till ett samarbete där bibliotekariens undervisning integrerades helt i fallstudierna på tandteknikerutbildningen. Artikeln beskriver upplägg och genomförande av en modell där informationskompetens och problembaserat lärande kombineras (här kallat IK&PBL-modellen). Bibliotekariens pedagogiska förhållningssätt, i form av problembaserat lärande, är karaktäristisk för den övriga utbildningen på tandvårdshögskolan. Tentamensresultat och kursutvärderingar visar att IK&PBL-modellen bidrar till att utveckla studenternas förmåga att söka information och granska källkritiskt samt ger upphov till diskussioner omkring begreppet vetenskaplighet. Bibliotekarien får en inblick i studenternas utbildning, ökad ämneskunskap och förståelse för inlärningsprocessen medan läraren får insyn i studenternas problem med informationssökning och källkritik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. du Toit, Madeleine
    et al.
    Papia, Evaggelia
    Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
    Fallet ”Such a MeSH". Problembaserat lärande för informationskompetens på Odontologiska fakulteten. Ett exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning2011Ingår i: Erfarenhet vs. Forskning: hur utvecklas vi som högskolelärare?, Malmö högskola, Akademiskt Lärarskap (AKL) , 2011, s. 50-53Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Dutoit, Madeleine
    Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    We exchange data all the time: A case study on data conceptualisation and data sharing by researchers in the context of open data policies2022Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Fransson, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Kjellberg, Sara
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Sedvall, Karin
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Tengstam, Ola
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Tapia Lagunas, Pablo
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Widmark, Jenny
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Holmström, Tomas
    Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd.
    Höie, Hanna
    Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd.
    På väg mot ett forskarstöd kring hantering och tillgängliggörande av forskningsdata: Slutrapport från biblioteksprojektet Tillgängliggörande av forskningsdata 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Fransson, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Tapia Lagunas, Pablo
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Kjellberg, Sara
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Developing integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices2016Ingår i: Proceedings of the 79th ASIS&T Annual Meeting, International Association of Computer Science and Information Technology Press, 2016, s. 1-4Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 6.
    Fransson, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Tapia Lagunas, Pablo
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Kjellberg, Sara
    Malmö högskola, Malmö högskolas bibliotek.
    Tillgängliggörande av forskningsdata: nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Papia, Evaggelia
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT). Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    "Such a MeSH" - ett fruktbart samarbete mellan Bibliotek och IT och Odontologiska fakulteten, Malmö högskola2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personal vid högskole- och universitetsbibliotek arbetar kontinuerligt för att skapa goda kontakter med utbildningsledare och lärare för att på ett naturligt sätt komma närmre det pedagogiska arbetet och studenterna. Detta kan av olika anledningar vara problematiskt. Kanske känns avståndet mellan lärare och bibliotekarier stort och kontaktytorna få. Den förståelse som krävs för att etablera ett samarbete de olika yrkesgrupperna emellan och insynen i varandras kompetensområden kan vara begränsad. Bibliotekarier förbiser emellanåt vikten av utåtriktad marknadsföring av sin service och kompetens medan kursansvariga kanske inte har en tanke på en bibliotekarie som en möjlig och värdefull samarbetspartner i det pedagogiska arbetet. Praktiska problem kan förekomma såsom stora avstånd till ett bibliotek eller lokaler där yrkesgrupperna sällan möts. Bland bibliotekarier som arbetar pedagogiskt uttrycks ofta en önskan om utökat samarbete med lärare. Målet är att de olika kunskapsområdena ska integreras med varandra och för att ge studenten en bred och samtidigt djup förståelse för både huvudämne och informationskunskap. Odontologiska biblioteket på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola arbetar mot tre grundutbildningar, tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningen, samt fakultetens personal. Samtliga utbildningar använder sig av PBL och arbetar enligt den så kallade Malmömodellen.1 Under 2004 lade biblioteket fram ett förslag i grundutbildningsnämnden om ett nytt upplägg för undervisning i informationssökning för samtliga utbildningar på fakulteten. Personalen i biblioteket hade uppmärksammat att många studenter inför fördjupningsstudierna behövde hjälp med att söka information. Bibliotekets undervisning hade dittills koncentrerats till utbildningarnas första termin vilket gjorde att kunskaperna hann falla i glömska när det var dags för studenterna att skriva egna arbeten med mer omfattande informationssökning. För att skapa kontinuitet och bättre förutsättningar för lärande antogs förslaget att undervisningen framöver istället skulle följa en progressionsplan och ske i anslutning till fördjupningsstudierna. På så sätt anpassades även bibliotekets undervisning till utbildningarnas upplägg och studenterna behov. Denna progressionsplan tillämpas fortfarande på tandhygienist- och tandläkarutbildningen. På tandteknikerutbildningen (180 hp) har man i samarbete med biblioteket fortsatt arbetet och utvecklat en egen modell. Sedan 2005 pågår ett nära samarbete mellan biblioteket och tandteknikerutbildningen. Vi vill med konkreta exempel beskriva hur ett för alla parter, bibliotek, lärare och framför allt studenter, utvecklande samarbete skapats och utvecklats på vår högskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Papia, Evaggelia
    et al.
    Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
    Larsson, Christel
    Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Vult von Steyern, Per
    Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
    Bonding between oxide based ceramics and adhesive cement systems: a systematic review2014Ingår i: Journal of Biomedical Materials Research. Part B - Applied biomaterials, ISSN 1552-4973, E-ISSN 1552-4981, Vol. 102, nr 2, s. 395-413Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The following aims were set for this systematic literature review: (a) to make an inventory of existing methods to achieve bondable surfaces on oxide ceramics and (b) to evaluate which methods might provide sufficient bond strength. Current literature of in vitro studies regarding bond strength achieved using different surface treatments on oxide ceramics in combination with adhesive cement systems was selected from PubMed and systematically analyzed and completed with reference tracking. The total number of publications included for aim a was 127 studies, 23 of which were used for aim b. The surface treatments are divided into seven main groups: as-produced, grinding/polishing, airborne particle abrasion, surface coating, laser treatment, acid treatment, and primer treatment. There are large variations, making comparison of the studies difficult. An as-produced surface of oxide ceramic needs to be surface treated to achieve durable bond strength. Abrasive surface treatment and/or silica-coating treatment with the use of primer treatment can provide sufficient bond strength for bonding oxide ceramics. This conclusion, however, needs to be confirmed by clinical studies. There is no universal surface treatment. Consideration should be given to the specific materials to be cemented and to the adhesive cement system to be used.

  • 9.
    Rydberg, Helena
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Dorthé, Lotti
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Lära för livet: biblioteksundervisning för tandvårdsstudenters framtida profession?2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en rapport från ett projekt som genomförts av tre bibliotekarier på Bibliotek & IT på Malmö högskola. Vi fick pedagogiska utvecklingsmedel hösten 2011 för att undersöka om och hur examinerade studenter söker information i arbetslivet. Projektet avslutades i december 2012. Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka dels vilka källor examinerade tandtekniker, tandhygienister och tandläkare från Odontologiska fakulteten använder för att söka information i arbetslivet, dels om de har nytta av den undervisning och handledning biblioteket tillhandahöll under deras studietid. Vi skickade ut enkäten till 164 studenter som examinerats under åren 2005-2009 och fick 97 svar. Genom arbetet med enkäten och analys av resultatet har vi lärt oss om källor vi inte tidigare kände till. 97 % anser sig veta var de skall hitta den information de behöver. De vanligaste källorna som används är Google, böcker, kollegor och tidskrifter. Inom offentlig sektor och universitet har betydligt fler tillgång till bibliotek än inom privat sektor. Bristen på tid påverkar hur ofta och var man söker information. 79 % svarar att de har nytta av det de lärde sig via bibliotekets undervisning och handledning i sitt arbetsliv. I praktiken kommer de nya kunskaper vi skaffat genom denna studie att inspirera oss till att förändra undervisningen på olika sätt, exempelvis genom att visa nya källor samt redan kända källor ur en ny synvinkel. Vidare vill vi tillsammans med kollegor framöver diskutera vårt uppdrag gentemot omvärlden och möjligheten att genomföra kurser för alumner och andra yrkesverksamma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Rydberg, Helena
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger2013Ingår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 105, nr 10, s. 80-84Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De källor som används mest för att söka information är kolleger, Google, böcker samt tidskrifter. Det visar en undersökning av hur nyutexaminerade tandläkare, tandhygienister och tandtekniker söker information i yrkeslivet.

  • 11.
    Rydberg, Helena
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    du Toit, Madeleine
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Teaching information literacy: for the benefit of the future profession and lifelong learning?2014Ingår i: 14th EAHIL Conference: Biblioteca nazionale centrale 11-13 Juni 2014 Rome, Italiy: Conference programme & book of abstracts, Istituto superiore di sanità, Roma , 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction Lifelong learning is a core concept nowadays. In a world changing rapidly one of the assignments of higher education institutions is to stimulate and encourage the students to lifelong learning. To train the students in information searching and information evaluation are therefore important tasks for university librarians. Do we teach for the future that awaits the students? Aim To examine under what conditions graduated dentists, dental hygienists and dental technicians search for needed scientific information. A study was made to investigate to what information resources they have access, and how they experience the information literacy training in retrospect. Our aim was to be able to evaluate our teaching in information searching. Are the information literacy skills that they learned during their education useful in their daily work? Methods An online web survey was sent to 164 students that had graduated from the Faculty of Odontology at Malmo University during the period 2005-2009. The survey consisted by 11 questions whereof 6 allowed comments. 97 persons (21 dental hygienists, 58 dentists and 18 dental technicians) responded which resulted in a response rate of 46%. Results and discussion The mostly used informations resources are Google, colleagues, books and journals. PubMed is the mostly used database. The use of other databases (Cinahl, Cochrane, ScienceDirect, Sociological abstracts and Web of Science) is very scarce. Dentists are the ones who most frequently seek information in books and journals. 79 % of the respondents answer that they benefit from what they learned through the library's instruction and guidance in their work. However, lack of time often determines how often, and where, the information searching is conducted. Many of the respondents express that they have forgotten what they learned in information searching during their studies and commented that refreshing these skills would be beneficial. Conclusions How can we follow up the results from the survey? • Inform of the services libraries provide such as walk-in-use to databases, interlibrary loans and book lending • Conduct refresher courses in information searching for alumni • Inform in what way free search engines or databases can be used for retrieving scientific information • Highlight open access medical journals

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf